Den kommunala ekonomin stramas åt: Statens finansiering av den kommunala servicen minskar till 25 procent

(Kommunförbundet informerar 6.8.2014) Finansministeriets budgetförslag för 2015 innebär att den kommunala ekonomin stramas åt ytterligare. Samtidigt som befolkningen åldras och trycket på kommunernas hälsovårdsutgifter är stort, minskar statens finansieringsandel av utgifterna för social- och hälsovården och den grundläggande utbildningen från 29,57 procent till cirka 25 procent.

– Då staten drar sig ur finansieringen av den kommunala servicen är risken att kommunerna inte kan tillhandahålla basservice för sina invånare och ökar trycket på kommunerna att höja skatterna, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

– Statsandelarna minskar till följd av de omfattande statsandelsnedskärningar som redan tidigare gjorts.  Nästa år uppgår statsandelsnedskärningarna som gjorts under denna valperiod till sammanlagt över 1,5 miljarder euro. Om det inte vore för dessa nedskärningar skulle den kommunala ekonomin vara något så när i balans, framhåller Kietäväinen.

Nya nedskärningar är beslutet från ramförhandlingarna att dra av intäkterna av höjningen av de övre och undre gränserna för fastighetsskattesatserna från kommunernas statsandelar samt att höja klientavgifterna inom social- och hälsovårdsväsendet. Detta är ytterst exceptionella åtgärder. Sammanlagt omfattar dessa nya nedskärningar cirka 100 miljoner euro.

Nästa år kommer kommunernas uppgifter och skyldigheter enligt försiktiga beräkningar att öka med över 300 miljoner euro. De viktigaste ändringarna är kommunernas utökade ansvar för svårsysselsatta, höjningen av läropliktsåldern och uppdelningen av hemvårdsstödet mellan makar.

– Staten bör hålla sitt löfte om att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter så att kommunernas verksamhetsutgifter minskar med en miljard euro fram till år 2017. Regeringen bör genom de lagförslag som ges på hösten genomföra riktlinjerna, som stakades ut under miniregeringsförhandlingarna, om att minska uppgifterna och skyldigheterna.

Kommunernas eftersatta reparationer är betydande och det finns ett enormt behov av att totalrenovera mögeldrabbade skolor, hälsocentraler och sjukhus. Också ett litet startbidrag skulle möjliggöra att dessa projekt snabbt kunde köra igång. Projekten skulle ha en betydande sysselsättningseffekt.

– Remontti Ab som diskuterats i dagarna underlättar inte arbetslösheten inom byggbranschen, som blir värre i vinter, men det skulle Kommunförbundets förslag om startbidrag göra, säger Kietäväinen.

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 51 75
Reijo Vuorento, biträdande direktör för kommunalekonomiska enheten, 
tfn 050 667 41

Mer på webben

• Timo Kietäväinen om budgetförslag
  Kunta.tv 7.8.2014 (på finska)