Fortsatta skattehöjningar – var tredje kommun höjer skattesatsen

(KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR 18.11.2014) Den svaga ekonomiska utvecklingen och de exceptionellt stora statsandelsnedskärningarna syns i kommunalskattesatserna 2015. Totalt 98 kommuner, dvs. cirka en tredjedel, höjer sin kommunalskattesats för nästa år. Beskattningen skärps med omkring 100 miljoner euro.

- Staten har genom nedskärningar i statsandelarna skapat ett tryck på skattehöjningar i kommunerna och det syns i kommunernas skattehöjningar i år och nästa år. Utan statsandelsnedskärningar skulle den kommunala ekonomin nu vara i balans. Statsandelsnedskärningarna år 2012–2015 uppgår till sammanlagt 1,5 miljarder euro. För att kunna täcka beloppet genom skattehöjningar borde kommunerna kalkylmässigt höja kommunalskatten med i genomsnitt 1,5 procentenheter, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

- Nästa år höjs kommunalskatten inte i lika många kommuner som i år då över hälften av kommunerna höjde sin kommunalskatt. Sammanlagt 42 kommuner har höjt kommunalskatten två år i följd, vilket beskriver kommunernas kärva ekonomiska situation. Trots detta kommer det att finnas ett tryck på skattehöjningar också under de kommande åren, säger Kietäväinen.

Kommunalskattesatsen blir i genomsnitt 19,84

Högst blir kommunalskattesatsen i Kitee (22,50 procent) och lägst i Grankulla (16,50 procent). Höjningen av kommunalskatten ger kommunerna omkring 100 miljoner euro mer i skatteinkomster nästa år. Höjningarna av kommunalskatten och fastighetsskatterna inbringar tillsammans 170 miljoner euro. Till följd av kommunsammanslagningar är antalet kommuner 317 nästa år.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är nästa år 19,84 procent, vilket är 0,10 procentenheter mer än i år.

Sammanlagt 54 kommuner har gått in för den vanligaste höjningen, som är 0,5 procentenheter. Den största höjningen är 1,0 procentenheter. Den höjningen införs i 16 kommuner.

Det är främst små kommuner som höjer sin kommunalskattesats, och därför blir den genomsnittliga ökningen av kommunalskatten rätt måttlig. Bland städer med över 50 000 invånare höjer Kouvola och Björneborg sin kommunalskatt med 0,5 procentenheter och Tavastehus med 0,25 procentenheter. De kommuner som höjer sin kommunalskattesats har tillsammans 1,2 miljoner invånare. 

- Kommunerna har dock effektiviserat sin verksamhet betydligt för att kunna minimera höjningar av kommunalskatten. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas uppskattning sparar kommunerna i år in 600 miljoner euro i personalkostnader. De totala besparingarna blir ännu större, säger Kietäväinen.

De kommuner som gått miste om statsandelar i statsandelsreformen har höjt sin kommunalskatt mer än genomsnittet. Sammalagt 188 kommuner förlorade på statsandelsreformen, och 68 av dem höjer sin kommunalskatt för nästa år.

Kommunerna fråntas inkomster från höjda fastighetsskatter 

Fastighetsskatten har lagstadgade nedre och övre gränser inom vilka kommunerna kan fastställa egna fastighetsskattesatser. De nere och övre gränserna för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för stadigvarande boende höjdes för 2015 genom lagstiftning. Till följd av den lagstadgade höjningen av de nedre gränserna höjs fastighetsskattesatsen i 63 kommuner.

 

- De intäkter som höjningarna ger förbättrar ändå inte kommunernas ekonomiska situation och minskar inte heller trycket på skattehöjningar under kommande åren. Det beror på att regeringen beslutat att dessa skatteintäkter ska tillfalla staten i form av nedskärningar av statsandelarna, säger Kommunförbundets skatte-expert Jukka Hakola.

 

– Förfarandet är helt exceptionellt och överdimensionerat. Staten uppskattar att ändringarna av de nedre och övre gränserna inbringar 48 miljoner euro, och statsandelarna skärs ner till detta belopp. Kommunförbundet uppskattar däremot att intäkterna blir bara 41 miljoner euro, vilket innebär att 7 miljoner euro tas från kommunerna på basis av skatteintäkter som de i praktiken aldrig kommer att få.

 

Den allmänna fastighetsskattesatsen, skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och skattesatsen för andra bostadsbyggnader höjs i ungefär 40 procent av kommunerna. Totalt 132 kommuner har höjt åtminstone en fastighetsskattesats. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i snitt med 0,04 procentenheter och skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs med 0,03 procentenheter. Höjningarna av skattesatserna ökar kommunernas inkomster från fastighetsskatten med cirka 70 miljoner euro år 2014.

 

Kommunalskatten högst i Kajanaland och Södra Österbotten

 

I 131 kommuner är kommunalskattesatsen nästa år minst 21 procent och i 25 kommuner minst 22 procent. På landskapsnivå är de genomsnittliga kommunalskattesatserna 2014 högst i Kajanaland (21,13 procent) och i Södra Österbotten (21,07 procent).

Den vanligaste kommunalskattesatsen är 20,50, som införts i 55 kommuner. Ingen kommun sänker sin kommunalskatt för nästa år.

Lägst är kommunalskatten på Åland (17,73 procent) och i Nyland (18,85 procent). De åländska kommunerna har delvis andra uppgifter än fastlandskommunerna, så siffrorna är inte jämförbara. Antalet kommuner i Finland är nästa år 317, varav 16 är åländska.

Skillnaderna mellan kommunernas skattesatser oroväckande stora

Skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskatten är nästa år sex procentenheter, dvs. samma som i år. 

– För kommuninvånarna är sex procentenheter en stor skillnad i betalda kommunalskatter. En löntagare som förtjänar 3 000 euro i månaden och som bor i den kommun som har den högsta kommunalskattesatsen betalar per år 1 900 euro mer i skatt än en person med samma inkomst i den kommun som har den lägsta skattesatsen, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

– Det är mycket viktigt att gallringen av kommunernas uppgifter och skyldigheter framskrider i enlighet med regeringens strukturpolitiska program. Finland har inte råd med andra reformer för kommunerna än sådana som förbättrar deras effektivitet och ekonomi, påpekar Timo Kietäväinen.

– Genom att undanröja hinder för en resultatrik kommunal verksamhet och genom att främja strukturella reformer som utgår från kommunerna samt genom att minska kommunernas uppgifter och bredda deras skatteunderlag kan vi lindra det stora trycket på att höja de kommunala skatterna och minska kommunernas skuldsättning, säger Timo Kietäväinen.

Närmare upplysningar:

Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomi, tfn 050 371 2999
Reijo Vuorento, biträdande direktör, kommunalekonomi, tfn 050 667 41
Jukka Hakola, sakkunnig, skattefrågor, tfn 040 411 7112
Benjamin Strandberg, assisterande sakkunnig, tfn 050 594 0603

Etiketter