Kommunerna tar sitt ansvar i anpassningen av ekonomin

Kommunförbundets styrelseordförande, riksdagsledamot Antti Lindtman förespråkar att anpassningsåtgärderna för den offentliga ekonomin periodiseras över en längre tid. Den ekonomiska situationen och sysselsättningsläget förutsätter detta.

​– Att trycka på nödbromsen i ett läge som också annars är svårt förvärrar osäkerheten och skapar oro. Den mest ansvarstagande är inte alltid den som gör de största kostnadsbesparingarna, utan den som skapar tillväxt och arbetstillfällen. Också kommunerna måste delta i det här arbetet, sade Lindtman när han öppnade Kommunförbundets ekonomi- och finansieringsforum i Helsingfors onsdagen den 12 februari.

Lindtman påpekade att ett betydande ansvar för hållbarhetsunderskottet i Finlands offentliga ekonomi har lagts på kommunernas axlar. Kommunerna har tagit ansvaret på allvar och redan fattat svåra beslut. Lindtman försäkrar att kommunsektorn sköter sin andel av balanseringsmålet på två miljarder euro fram till år 2017.

– Kommunerna agerar på ett ansvarsfullt och pålitligt sätt. Vi kommunala beslutsfattare måste också tro på oss själva. Vi får inte gå in i en negativ spiral utan måste hitta en ny startpunkt.

Under de senaste 20 åren har kommunsektorns andel av nationalprodukten och sysselsättningen hållits på ungefär en femtedel, trots att uppgifterna och skyldigheterna har ökat betydligt. Kommunernas produktivitet har utvecklats gynnsamt. Kommunernas personalstyrka på 440 000 håller på att minska något trots ökad efterfrågan på tjänster.

Enligt Lindtman skulle verksamhetsutgifterna i praktiken inte få växa alls under de närmaste åren. Efterfrågan på kommunala social- och hälsovårdstjänster ökar ändå med en procent per år samtidigt som efterfrågan på utbildningstjänster hålls oförändrad. Det är en utmaning för den arbetsintensiva kommunsektorn. Återhållsamma löneuppgörelser behövs också i fortsättningen.  

– Det är också viktigt att kommunernas skatteunderlag utvidgas bland annat genom utveckling av fastighetsskatten. Kommunförbundet har också föreslagit att en del av kapitalskatten ska tillfalla kommunerna. Dessutom bör kommunernas andel av samfundsskatten också i fortsättningen hållas på minst nuvarande nivå.

– Sparåtgärderna i kommunerna kommer i något skede att nå en punkt där kommuninvånarnas lagstadgade rätt till basservice äventyras. Då måste man bedöma om staten tillämpat den så kallade finansieringsprincipen i fråga om de skyldigheter den gett kommunerna. Om kommunerna måste höja sina skatter betydligt för att klara av sina skyldigheter, fungerar finansieringsprincipen inte.

– Om man vill undvika skattehöjningar måste staten hålla fast vid finansieringsprincipen eller luckra upp de normer som styr kommunerna och lätta på uppgiftsbördan, sade Lindtman.

Närmare upplysningar:
Antti Lindtman, tfn 040 577 6255

Etiketter