Nedskärningar leder till skattehöjningar i kommunerna

(Kommunförbundet informerar 13.3.2014) Kommunförbundet förväntar sig att regeringens ramförhandlingar resulterar i ansvarsfulla riktlinjer. Då regeringen söker nya anpassningsåtgärder bör det ske i form av verkliga utgiftsbesparingar, och inte genom att ansvaret för nedskärningar flyttas runt inom den offentliga sektorn.

– En eventuell tilläggsanpassnng bör i första hand göras genom nedskärningar i de utgifter som staten ansvarar för och eventuellt genom en höjning av konsumtionsskatterna. Av de utgiftsbesparingar som regeringen fattat beslut om har bara en liten del verkligen gällt staten.  Omkring 60 procent har gällt nedskärningar av kommunernas statsandelar, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Samtidigt som statsandelarna har skurits ner har kommunernas uppgifter utökats, vilket står i konflikt med regeringsprogrammets principer. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelen för nya uppgifter och skyldigheter höjas till mer än 50 procent. Detta har hittills bara uppfyllts i fråga om äldreomsorgslagen.

– Nedskärningarna i kommunernas statsandelar äventyrar kommunernas möjligheter att tillhandahålla en fungerande kommunal service. Eventuella tilläggsnedskärningar har en direkt höjande effekt på de kommunala skatterna. I ramförhandlingarna bör statsandelsnedskärningarna därför beaktas som en skärpning av beskattningen. Genom de kommunala skatterna hotar anpassningsåtgärderna att ytterligare öka skillnaderna i skattenivån för kommunerna och kommuninvånarna.

– Regeringen bör följa finansieringsprincipen för offentlig service. Det förutsätter att staten ser till att finansieringen för skötseln av kommunernas uppgifter är tillräcklig.  Under den här regeringsperioden har statsandelarna redan skurits ner med över 1,2 miljarder euro, och i år har 156 kommuner varit tvungna att höja sin skattesats. Den här trenden kan inte fortsätta, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Enligt Kommunförbundets bedömning har sparbesluten i det strukturpolitiska program som regeringen lade fram i höstas inte genomförts i tillräcklig utsträckning och strukturpaketets innehåll måste konkretiseras.

Enligt regeringens strukturpaket ska kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas så att den kommunala ekonomin stärks med en miljard euro beräknat enligt utgiftsnivån 2017. Om man vid ramförhandlingarna inte kan presentera de beslut som behövs, krävs det ytterligare beredning för att målet ska kunna nås.

Den andra miljarden ska kommunerna själva spara in genom en effektivisering av verksamheten och genom skattehöjningar. Kommunerna har vid sidan av skattehöjningarna anpassat sin ekonomi och hela den offentliga ekonomin genom en effektivisering av verksamheten, vilket tagit sig uttryck i omfattande personalutgiftsminskningar.

Kommunernas skatteunderlag bör breddas så att finansieringen av den kommunala servicen kan tryggas utan att det uppstår ett orimligt stort tryck på att höja kommunalskattesatsen. Normer som utgör ett hinder för kommunerna att effektivisera verksamheten måste göras mer flexibla och införandet av resultatinriktade verksamhetsformer bör stödjas. Kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen måste genomföras så att kommunerna blir hörda och de regionala särdragen beaktas.

Det är fortfarande mycket osäkert när ekonomin kommer att börja växa igen, och nu behövs det kraftiga sysselsättningsfrämjande åtgärder. Kommunförbundet anser det ändamålsenligt att kommunernas renoveringsinvesteringar stöds i år och nästa år för att förbättra sysselsättningen.

– Nu bör man ompröva de uppgifter och skyldigheter som det fattats beslut om men som ännu inte ålagts kommunerna. Det här gäller i synnerhet överföringen av ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet till kommunerna. Samtidigt bör kommunerna fortsätta arbetet med att effektivisera sin verksamhet.

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 29 99
Reijo Vuorento, biträdande direktör, tfn 050 667 41
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 51 75

Kommunförbundets förslag till ramar för statsfinanserna 2015–2018 och det tillhörande basserviceprogrammet:

Förhållandet mellan kommunerna och staten bör utvecklas:

  • Målsättningen i regeringens strukturpolitiska program om minskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter bör genomföras så att den kommunala ekonomin stärks med en miljard euro fram till 2017.
  • De nya uppgifter och skyldigheter som det redan beslutat om bör omprövas.
  • Finansieringsprincipen bör följas och uppföljningen av den utvecklas.
  • Övergången till ett nytt styrsystem för den kommunala ekonomin år 2015 bör ske under kontrollerade former.
  • Kommunerna bör fortsätta med och effektivisera sina åtgärder för att förbättra produktiviteten och främja längre arbetskarriärer.
  • Kommunerna bör på frivillig bas aktivt fortsätta med de strukturella reformerna i anknytning till kommunstrukturen och tillhandahållandet av tjänster.

 

Kommunernas skatte- och avgiftsunderlag bör utvidgas:

  • Databaserna för fastighetsskatten bör uppdateras.
  • En del av kapitalinkomststskatten bör styras till kommunerna.
  • En utredning bör inledas om ansvaret för trafiken och dess kostnader och om möjligheterna att överföra en del av trafikskatterna till kommunerna.
  • Kommunernas andel av samfundsskatten bör hållas kvar på minst den nuvarande nivån också efter 2015.

 

Statsandelssystemet bör förnyas:

  • Målet för statsandelsreformen bör vara ett rättvisare och mer genomskinligt system med färre kriterier.
  • Finansieringsprincipen bör verkligen följas.
  • Statsandelssystemet bör också i fortsättningen trygga att kommunala tjänster tillhandahålls effektivt i hela landet med en rimlig skatte- och avgiftsbörda.
  • Det skatteunderlag som används vid utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna bör vara så brett som möjligt.
  • Den behovsprövade höjningen av statsandelen (tidigare finansieringsunderstöd enligt prövning) bör också i fortsättningen ingå i systemet. Särskilda lösningar bör utvecklas för finansieringen av kommunala tjänster på orter som genomgår en strukturomvandling och för att hjälpa de kommuner som drabbats mest av fuktskadade byggnader.
  • Statsandelsreformen bör fortsätta och systemets administration bör förenhetligas.

 

Investeringar bör stödjas:

  • Det statliga stödet till konjunkturpolitiskt viktiga investeringar bör fortsätta.
  • Statens och kommunernas finansiering av investeringar i infrastruktur bör tryggas på lång sikt. Ett alternativ är att bilda ett aktiebolag, Infra Ab.
  • Alternativa metoder för att göra och finansiera investeringar bör utvecklas och det bör utredas hur nya parter kan involveras i arbetet.
Kommunala frågor i regeringens ramförhandlingar (på finska)
Etiketter