Skilt förtroendeorgan ska ansvara för den svenskspråkiga servicen i metropolområdet

(Kommunförbundet informerar 21.1.2014) För att trygga den svenska servicen i den kommande metropolförvaltningen bör man inrätta ett skilt förtroendeorgan som ansvarar för den svenskspråkiga servicen. Det för konsult Marcus Henricson fram i sin rapport som presenterades under Kommunförbundets slutseminarium 21.1.2014 för projektet En förvaltningsmodell för svensk service i metropolområdet. Ledamöterna i organet ska väljas bland personer som hör till den svenska språkgruppen och organet bör ha beslutanderätt och budgetansvar inom sitt uppgiftsområde.

​I metropolområdet bor ca 28 procent (82 000 personer) av landets svenskspråkiga befolkning. Den svenskspråkiga befolkningen bor relativt utspritt, vilket gör det utmanande att ge service på svenska på jämlika grunder. Särskilt inom social- och hälsovården och inom utbildningen är det viktigt att tjänster kan tillhandahållas på kundens modersmål.

Bakgrunden till projektet är de två lagberedningsprojekten som pågår inom regeringen: Beredningen av lagstiftning om ordnandet av social- och hälsovården och beredningen av lagstiftning om metropolförvaltningen. Syftet med det här projektet är att tillföra beredningshelheten ett specifikt mervärde och det vill Kommunförbundet göra genom att presentera en konkret modell för hur metropolförvaltningen eller någon annan regional aktör kan ha en roll i att trygga, koordinera och utveckla kommunal basservice på svenska i metropolområdet.

Modellen bör vara tillräckligt specifik för att utgöra en konkret byggsten i beredningen. Samtidigt bör den kunna tillämpas oberoende av vilka strukturella lösningar statsrådet stannar för i den fortsatta beredningen.

I rapporten föreslås en förvaltningsmodell för den svenskspråkiga servicen i metropolområdet som kan sammanfattas enligt följande:

  • Det inrättas ett förtroendeorgan som ansvarar för den svenskspråkiga servicen, exempelvis en nämnd till vilken metropolfullmäktige kan delegera uppgifter.

  • Organet utses av metropolfullmäktige.

  • Ledamöterna i organet ska väljas bland personer som hör till den svenska språk-gruppen.

  • Organets beslutsfattande sker på föredragning, till exempel av en direktör med ansvar för svensk service.

  • Organet bör inom sitt uppgiftsområde ha beslutanderätt och budgetansvar.

  • Organets uppgift är att säkerställa tillgången till svensk service, samt att koordi-nera och utveckla den.

  • Brukarnas inflytande säkras.

– Det är viktigt att själv komma med egna förslag om hur metropolens svenska service kunde organiseras i framtiden. Redan år 2008 godkände delegationen för huvudstadsregionen en vision enligt vilken Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla aktivt ska verka för att kommuninvånarna kan använda svenska och få svenskspråkig service oberoende kommungränsen. Nu finns det möjlighet att förverkliga den visionen, säger Kristina Wikberg, Kommunförbundets direktör och chef för enheten för svenska och internationella ärenden.

Störst behov inom social- och hälsovården

Kommunernas verksamhet kan i huvudsak delas in i fem sektorer: Bildnings- och kulturtjänster, social- och hälsotjänster, teknik- och miljötjänster, förvaltning och koncerntjänster samt näringslivs- och utvecklingstjänster. I praktiken har det visat sig att de klart största behoven av en regional aktör som ansvarar för koordinering och utveckling av servicen på svenska finns inom sektorn social- och hälsotjänster. Därför har konsult Marcus Henricson i den här utredningen valt att i första hand fokusera på social- och hälsovårdstjänster och vidareutveckla servicemodeller för hur social- och hälsovården kunde organiseras.

 

– Vi ser de största behoven av en gemensam svensk servicestruktur inom områdena primärhälsovård och äldreomsorg, säger Henricson.

Tre servicemodeller presenteras

För att ge metropolförvaltningen eller någon annan regional myndighet en roll i koordinering och utveckling av svensk service presenterar rapporten tre möjliga servicemodeller för social- och hälsovården:

  1. Ansvaret för att ordna de aktuella tjänsterna övergår från kommunerna till metropolförvaltningen eller en annan regional myndighet, som producerar en betydande del av tjänsterna i egen regi. Den egna produktionen kompletteras enligt behov med köpta tjänster genom offentlig upphandling.
  2. Ansvaret för att ordna de aktuella tjänsterna övergår från kommunerna till metropolförvaltningen eller en annan regional myndighet, som köper all serviceproduktion genom offentlig upphandling.
  3. Ansvaret för att ordna tjänster till invånarna kvarstår hos hemkommunen och/eller social- och hälsovårdsområdet. För de aktuella svenskspråkiga tjänsternas del förverkligas detta ansvar i ett valfrihetssystem eller ett system med servicesedlar som upprätthålls av metropolförvalt-ningen eller en annan regional myndighet.

”Vi behöver mer valfrihet”

Marcus Henricson lyfter i rapporten upp valfrihetsmodellen som ett starkt alternativ för de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna.

– I ett regionalt valfrihetssystem kan man effektivt utnyttja regionens svenskspråkiga serviceresurser inom den offentliga, privata eller tredje sekorn. Samtidigt bör det finnas ett på förhand bestämt alternativ för de klienter som inte kan göra egna val, säger Marcus Henricson.

Valfrihetsmodellen innebär att det finns en regional myndighet, till exempel metropolförvaltningen, som ansvarar för kvalitetssäkring, uppföljning, prissättning och information. Det här skapar förutsättningar för en reell kvalitetskonkurrens mellan de godkända serviceproducenterna, vilket i sin tur innebär att svensk service befrämjas och utvecklas.

Rapporten överräcktes under slutseminariet på Kommunernas hus till överdirektör Helena Säteri, viceordförande i arbetsgruppen som förbereder metropollagstiftningen, regeringsrådet Anne Koskela, medlem i gruppen som bereder social- och hälsovårdsfrågorna i metropolen samt metropolområdets kommunindelningsutredare Cay Sevón. Efter det finns det tid för diskussion och kommentarer.

 

Närmare upplysningar:

Marcus Henricson, konsult, marcus(at)henricson.fi, tfn 050 696 11
Kristina Wikberg, direktör, kristina.wikberg(at)kommunforbundet.fi, tfn 050 378 04 66
Kia Leidenius, sakkunnig, kia.leidenius(at)kommunforbundet.fi, tfn 050 329 86 49
Sandra Bergqvist, teamledare, sandra.bergqvist(at)kommunforbundet.fi, tfn 040 534 11 08

Etiketter