Invånarnas förtroende för kommunala beslutsfattare har ökat lite

(Kommunförbundet informerar 10.6.2015) Finländarna följer aktivt informationen om beslutsfattandet i hemkommunen, men bara en tredjedel uppger sig vara intresserad av kommunpolitiken. Sociala medier används klart mer än tidigare för att följa beslutsfattandet. I någon mån har förtroendet för de politiska beslutsfattarna stärkts.

Kommuninvånarna tillfrågades om sitt förtroende för beslutsfattandet som en del av programmet för utvärdering av reformerna i kommunerna. I mars–maj fick vi svar från cirka 12 500 finländare på invånarenkäten ARTTU2. Motsvarande enkät har genomförts redan fem gånger med cirka fyra års mellanrum.

– Invånarna har varit skeptiska gentemot det kommunala beslutsfattandet också i de tidigare motsvarande utredningarna. Invånarna är skeptiska särskilt i sammanslagna kommuner, i kommunernas randområden och i kommuner med svag ekonomi, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Förtroendet för det kommunala beslutsfattandet har ändå i snitt ökat lite sedan år 2011. I små kommuner är förtroendet störst och där har ökningen också varit tydligast. Nivån på förtroendet varierar ändå i kommuner av olika storlek och typ. Förtroendet som mättes med sju frågor fick det allmänna vitsordet 2,89, dvs. det är lägre än den neutrala bedömningen 3. En skeptisk eller kritisk attityd är alltså vanligare än en förtroendefull.  År 2011 var förtroendeindexet 2,85.

Förtroendet är störst hos äldre och utbildade

Mest förtroende för det kommunala beslutsfattandet har invånare över 70 år, högutbildade, personer i ledande ställning och pensionärer, personer som arbetar i organisationer eller föreningar samt invånare som bott kortare tid än ett år i hemkommunen.

– Invånarnas bedömning av sin egen livssituation och förmåga att sköta ärenden med kommunen återspeglas tydligt på förtroendet gentemot kommunen. På allmän nivå varierar förtroendet däremot inte mycket mellan kvinnor och män eller mellan personer med finska eller svenska som modersmål, säger Pekola-Sjöblom.  

De tillfrågade var mest negativa till påståendet "I kommunen lyssnar man på invånarnas åsikter". Av de tillfrågade ansåg 16 procent att påståendet stämmer, medan 41 procent var av annan åsikt. Totalt 26 procent uppgav sig lita på politikerna i hemkommunen, medan 35 procent inte gjorde det. Procenttalet var nästen det samma för påståendet "Jag tror att de förtroendevalda i kommunen arbetar helt uppriktigt för kommunens bästa." 
 
Närmare hälften av de tillfrågade bedömde att fullmäktigeledamöterna förlorar kontakten med väljarna ganska snart efter valet. Av de tillfrågade höll 44 procent med om detta påstående, medan 16 procent var av annan åsikt. En tredjedel (34 %) anser att det är tjänsteinnehavarna som har den verkliga beslutandemakten och inte de förtroendevalda.

Intresset för kommunpolitik har hållits på samma nivå som tidigare. Nu är 33 procent intresserade, 35 procent förhåller sig neutralt och 32 procent uppger att kommunpolitiken är ointressant. Ändå uppger mer än två tredjedelar av invånarna att de följer hemkommunens verksamhet och beslutsfattande åtminstone allt emellanåt i tidningar, på radio eller tv eller via kommunens egna pressmeddelanden eller andra meddelanden som delas ut till hushållen. I övrigt följer invånarna vad som händer i kommunen lika mycket som tidigare, men de sociala medierna används klart mer än förr. Så många som 21 procent uppger att de följer kommunala frågor på sociala medier.

Forskningsprogrammet utvärderar reformernas konsekvenser

Den omfattande enkäten till kommuninvånarna är en del av forskningsprogrammet ARTTU2, som följer upp hur de redan genomförda och kommande reformerna påverkar servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna. I forskningsprogrammet deltar 40 kommuner av olika typ.

Enkäten skickades till sammanlagt 31 950 vuxna invånare enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register. Enkäten genomfördes 27.3 –29.5.2015. Den besvarades av 12 576 personer. De första undersökningsresultaten som gäller de förtroendevaldas ställning presenterades under Kommunordförandedagen i Vanda onsdagen den 10 juni.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634

Mer information om invånarundersökningen: www.kommunerna.net/arttu2 > Delprojekten > Kommunundersökningen

Forskningsprogrammet ARTTU2 utvärderar reformernas konsekvenser för kommunerna

Forskningsprogrammet för utvärdering av genomförda och förestående kommunala reformer 2014–2018, dvs. ARTTU2, är en forskningshelhet som består av flera delprojekt. Programmets syfte är att ta fram systematiska och jämförbara forskningsdata om hur de kommunala reformerna och utvecklingsarbetet påverkar kommunerna. Programmet utreder hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för de medverkande forskningsaktörerna och det samordnas av Kommunförbundet.

Forskningsprogrammet ARTTU2 – Deltagande kommuner

ARTTU2-kommunerna är: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.