Kommunerna lyckades dämpa hälso- och sjukvårdskostnaderna

(Kommunförbundet informerar 15.6.2015) Kommunernas hälso- och sjukvårdskostnader höll sig år 2014 på föregående års nivå. Det framgår av Kommunförbundets årliga jämförelse av de stora städernas och de medelstora kommunernas social- och hälsovårdskostnader.

​När man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk kostnaderna med omkring en halv procent från föregående år.

Bland de stora städerna understeg ökningen av hälso- och sjukvårdskostnaderna löne- och prisökningen i Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Vanda. Bland de medelstora kommunerna var situationen motsvarande i Varkaus, S:t Michel, Kyrkslätt, Sibbo och Imatra.

Kommunförbundet har genomfört kostnadsutredningar för stora städer sedan år 1996 och för medelstora kommuner sedan år 2000. I utredningen över stora städer räknas till hälso- och sjukvårdskostnaderna kostnaderna för primärvården och den specialiserade sjukvården samt den heldygnsvård och hemtjänst som socialväsendet tillhandahåller för personer över 65.

– I utredningen beaktas kommunernas olika åldersstruktur. Tack vare åldersstandardiseringen blir jämförelserna mellan kommunerna tillförlitligare, betonar Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

De stora städerna har effektiviserat sin verksamhet – institutionsvården minskats

År 2014 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna till cirka 5 miljarder euro.  En nedskärning av utgifterna på 0,6 procent blir således 30 miljoner euro. Samtidigt har staten år 2014 ökat förpliktelserna inom hälso- och sjukvården i hela landet med 50 miljoner euro. Av detta belopp är städernas kalkylerade andel omkring 30 miljoner euro.

– Man kan med god grund konstatera att de stora städerna har anpassat sina hälso- och sjukvårdskostnader med över 60 miljoner euro år 2014. För närvarande finns det många faktorer som orsakar kostnadstryck inom den offentliga hälso- och sjukvården: den åldrande befolkningen, recessionen och kommunernas ökade lagstadgade skyldigheter, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet.

– Med tanke på detta kan de stora städerna anses ha lyckats utmärkt med sin kostnadskontroll. Detta har nåtts genom att servicestrukturerna har ändrats och verksamheten har förenhetligats och effektiviserats. Många kommuner har lyckats minska institutionsvården inom primärvården, vilket syns i en minskning med 15 procent av kostnaderna för institutionsvård inom hälso- och sjukvården. 

Kostnadsbesparingar uppnås på många olika sätt

– I diskussionen om minskningen av kostnaderna kommer man lätt till frågan om hur det påverkar servicekvaliteten. Minskade kostnader kan bero på att verksamheten förbättrats genom utvecklingsarbete eller på lösningar där serviceutbudet minskats. Det är också möjligt att dessa olika sparformer används parallellt, bedömer Teija Mikkola.

Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Esbo var de lägsta bland de stora städerna 2014, 2 112 euro per invånare. Kostnaderna sjönk reellt med 1,7 procent från föregående år. Också i jämförelserna de två föregående åren har Esbo haft de lägsta kostnaderna per invånare.

– Staden har länge arbetat för att pengarna inom hälso- och sjukvården skulle komma till så god användning som möjligt. Effektiviseringarna år 2014 har inte försämrat servicenivån, tvärtom. Till exempel inom öppenvården har vårdtillgängligheten och kundtillfredsställelsen förbättrats jämfört med året innan, säger Eetu Salunen, hälsovårdsdirektör vid Esbo stad.

Den årliga kostnadsjämförelsen mellan stora städer omfattar Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I medeltal betalade dessa städer 2 275 euro om året per invånare för hälso- och sjukvården.

Tillväxten har varit måttfull också i medelstora kommuner

Kommunförbundet har utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården även jämfört socialvårdskostnaderna i de medelstora kommunerna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården i fjol var 3 306 euro per invånare. Den reella kostnadsökningen var 1,5 procent.

I de medelstora kommunerna sjönk kostnaderna för primärvården, medan kostnaderna för den specialiserade sjukvården och socialvården ökade. Kostnadsökningen inom socialvården syntes i synnerhet som en ökning av kostnaderna för handikappservicen, specialomsorger om utvecklingsstörda, missbrukarvården och utkomstskyddet.

Totalkostnaderna för social- och hälsovården var år 2014 högst i Kemi, 3 866 euro per invånare. Också Kemis hälso- och sjukvårdskostnader var högst bland de stora och medelstora kommunerna, 2 930 euro per invånare.

– Att kostnaderna i Kemi är högre än snittet beror huvudsakligen på att kostnaderna för den specialiserade sjukvården samt för den egna öppna hälso- och sjukvården, utkomstskyddet och sysselsättningstjänsterna är betydligt högre än snittet, bedömerLiisa Niiranen, social- och hälsovårdsdirektör i Kemi.

– Men de kostnader som ökade mest år 2014 var kostnaderna för socialvården, i synnerhet äldrevården. Arbetslöshetsgraden i Kemi var i slutet av fjolåret 18,9 procent, vilket är avsevärt högre än i resten av landet. Trots detta sjönk kostnaderna för utkomststödet, men utgifterna för kommunandelen av arbetsmarknadsstödet ökade mer än vad utgifterna för utkomststödet sjönk.

– Kemi har infört ett omstruktureringsprogram inom äldrevården. I samband med programmet har vi lagt om verksamheten på de egna akut- och rehabiliteringsavdelningarna och ökat platserna inom heldygnsvården för att minska användningen av och kostnaderna för den specialiserade sjukvården, säger Niiranen.

Kostnaderna var allra lägst i Sibbo, 3 015 euro per invånare.

– Jämförelsens lägsta kostnader i Sibbo är ett resultat av att servicen målmedvetet utvecklats och verksamheten effektiviserats i många år. Kundorienteringen, det förebyggande arbetet och de enhetliga servicehelheterna samt det multiprofessionella arbetet har styrt bland annat ledningen av omstruktureringarna, processutvecklingen och förändringen av verksamhetsformerna, analyserar Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo.

Jämförelsens lägsta kostnader i Sibbo är ett resultat av att servicen målmedvetet utvecklats och verksamheten effektiviserats i många år. Kundorienteringen, det förebyggande arbetet och de enhetliga servicehelheterna samt det multiprofessionella arbetet har styrt bland annat ledningen av omstruktureringarna, processutvecklingen och förändringen av verksamhetsformerna, analyserar Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo.

– Det goda slutresultatet har nåtts tack vare att den motiverade personalen har engagerat sig i reformerna och förändringarna i en situation där kundantalet har ökat och trycket på att dämpa kostnadsökningen likaså, tillägger Kokko.

Kostnadsjämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Imatra, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raumo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Träskända, Tusby och Varkaus samt Kajanalands samkommun för social- och hälsovård och Mustijoki samarbetsområde.

Kommunförbundet publicerar en årlig kostnadsjämförelse

Kommunförbundet har utrett hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna sedan år 1996. Kostnadsjämförelser inom hela social- och hälsovården i de medelstora kommunerna har i sin tur gjorts sedan år 2000.

Närmare upplysningar:

• Teija Mikkola, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 352 00 20

• Tero Tyni, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 364 81 63

• Anu Nemlander, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 563 61 80

• Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten, Kommunförbundet, tfn 050 596 98 66

Jämförelserapporterna och uppgifter om enskilda kommuner finns på webbplatsen www.kommunerna.net som bilaga till pressmeddelandet.

Kontaktpersoner i de stora städerna

• Björneborg: Karra Esko, hälsovårdsdirektör, tfn 044 701 34 11, och Terttu Nordman, omsorgsdirektör, tfn 044 701 80 53

• Esbo: Eetu Salunen, hälsovårdsdirektör, tfn 09 816 21

• Helsingfors: Hannu Juvonen, verkschef för social- och hälsovårdsverket, tfn 09 310 422 15

• Jyväskylä: Pertti Peltonen, tf. servicedirektör, tfn 014 266 21 66

• Kouvola: Kari Kristeri, hälsodirektör, tfn 020 615 93 99

• Kuopio: Markku Tervahauta, serviceområdesdirektör, tfn 044 718 27 91

• Lahtis: Mikko Komulainen, sektorchef, tfn 03 818 10 01

• Tammerfors: Taru Kuosmanen, beställningschef, tfn 040 704 73 37 och Arto Lemmetty, förvaltningsöverläkare, tfn 040 806 36 69

• Uleåborg: Sirkku Pikkujämsä, hälsodirektör, tfn 050 576 8518

• Vanda: Timo Aronkytö, direktör för äldre- och handikappservicen, tfn 050 312 16 78 och tf. hälsovårdsdirektör Eila Koivunen, tfn 050 304 47 21

• Åbo: Riitta Liuksa, sektorchef, tfn 050 559 05 71

Kontaktpersoner i de medelstora kommunerna

• Borgå: Pia Nurme, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 178 99 22

• Imatra: Tiina Kirmanen, sektorchef för välfärdstjänster, tfn 020 617 33 03

• Kajanalands samkommun för social- och hälsovård:
  Maire Ahopelto, direktör för samkommunen, tfn 044 777 30 33

• Kemi: Liisa Niiranen, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 541 82 37

• Kervo: Erja Wiili-Peltola, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 318 21 70

• Kotka: Maija Valta, hälsodirektör, tfn 05 234 51 och Heli Sahala, socialdirektör, tfn 040 196 51 46

• Kyrkslätt: Liisa Ståhle, omsorgsdirektör, tfn 050 594 17 49

• Lojo: Mira Uunimäki, överläkare, tfn 044 374 2314 och Arja Yliluoma, omsorgsdirektör, tfn 019 369 12 44

• Lovisa: Carola Klawér, omsorgsdirektör, tfn 0440 555 360

• Mäntsälä: Eija Rintala, omsorgsdirektör, tfn 040 314 57 17

• Raumo: Antti Parpo, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 02 835 26 00

• Rovaniemi: Markus Hemmilä, sektorchef för omsorgen, tfn 050 577 64 09

• Salo: Kai Saarimaa, biträdande stadsdirektör, tfn 044 772 37 30

• S:t Karins: Anna Arola-Järvi, direktör för välfärdstjänsterna, tfn 02 588 60 20

• S:t Michel: Maria Närhinen, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 044 794 42 00

• Sibbo: Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 09 2353 65 00

• Träskända: Tiina Salminen, serviceområdesdirektör, tfn 040 315 21 54

• Tusby: Pirjo Vainio, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 314 44 01

• Varkaus: Seppo Lehto, social- och hälsocentralsdirektör, tfn 017 579 55 11