Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrens, men varnar för okontrollerade upphandlingsreformer

Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. 

Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer.

För att konkurrensen ska öka krävs fungerande marknader

Enligt Kommunförbundet är ökad konkurrens vid offentliga upphandlingar ett bra mål, men det kräver att det finns fungerande marknader överallt i Finland.

"Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. 

"På hemmamarknaden och på europeisk nivå har antalet anbud minskat i takt med att regleringen skärpts. Offentliga upphandlingar intresserar inte företag tillräckligt”, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Regeringen har bedömt att en begränsning av användningen av anknutna enheter ökar konkurrensen. 

”Enligt kommunernas erfarenhet har in house-bolag på många områden uppstått just för att det inte har funnits någon fungerande marknad och kommunerna har strävat efter effektivitet. Alla in house-bolag är upphandlande enheter som redan enligt lag måste konkurrensutsätta upphandlingar för sina ägares räkning. En mekanisk gräns för ägande kan minska alternativen i stället för att öka konkurrensen”, tillägger Myllymäki.

Kommunförbundet kräver att tillräckligt med tid och finansiering reserveras för förändringarna. Reformen kommer att innebära en enorm administrativ börda.

"Kostnaderna för reformen kan inte lämpas över på kommunerna utan ersättning. En tillräcklig övergångstid och finansiering måste reserveras för förändringarna. Annars kan reformen inte genomföras på ett kontrollerat sätt och tjänsterna kan inte garanteras", säger Karhunen.

Avfallshanteringen bör lämnas helt utanför, tillräcklig övergångstid behövs

Kommunernas avfallshantering måste entydigt undantas från lagens tillämpningsområde. Det förutsätter att undantaget för avfallshanteringen tydligt skrivs in i lagen och behandlas samtidigt med upphandlingslagen. Riksdagen måste ha en tydlig helhetsbild av lagstiftningen för att bedöma helhetseffekterna.

Det snabba ikraftträdandet i kombination med en kort övergångsperiod skapar stora problem för kommunerna. Samtidigt förbereds en reform av upphandlingslagstiftningen inom EU, vilket ökar osäkerheten på marknaden.

Kommunförbundet betonar också att det inte är ändamålsenligt att skärpa den nationella lagstiftningen precis innan EU:s upphandlingsdirektiv ska ses över. 

"Det skulle vara vettigt att anpassa nationella lösningar till denna tidsplan för att undvika onödigt arbete och överlappande förändringar. Förutom att övergångsperioden är för kort för förändringen, hinner den inte ens löpa ut förrän EU-regleringen klarnar. Det kan leda till en ny knut i regleringen”, påpekar Juha Myllymäki.

De konstitutionella konsekvenserna måste bedömas noggrant

Beredningen av förslaget omfattar också konstitutionella frågor. Justitiekanslern förutsatte i januari att regeringen mer ingående ska motivera förslagets konsekvenser för kommunernas grundlagsenliga självstyrelse samt bedöma hur konsekvenserna påverkar kommuner av olika storlek. 

”De konstitutionella konsekvenserna av förslaget måste bedömas noggrant under riksdagsbehandlingen", understryker Karhunen.

Tillgången till tjänster och deras säkerhet bör tryggas

Under beredningen har Kommunförbundet också lyft fram sin oro för tillgången till service, försörjningsberedskapen, cybersäkerheten och kommunernas självstyrelse. I små kommuner finns det inte alltid tillgång till alternativa marknader, vilket ökar risken för försämrade tjänster. 

”Vi är mycket oroliga för hur de små kommunerna ska klara sig om reformen genomförs. Genom in house‑arrangemang har man tidigare haft tillgång till upphandlingskompetens och fått volymfördelar vid konkurrensutsättning. I synnerhet små kommuner hamnar i en svår situation både på grund av brist på kompetent arbetskraft och på grund av ett svagt marknadsläge. Det långsiktiga regionala samarbetet riskerar att gå förlorat", säger Karhunen.

Nedmonteringen av fungerande strukturer kan i vissa kommuner leda till att tjänsterna återtas i kommunens egen regi. Det ökar inte konkurrensen, men kan öka kostnaderna. 

"Kommunerna oroar sig dock inte bara för kostnaderna. Särskilt inom måltids- och IKT-tjänster handlar det även om försörjningsberedskap och cybersäkerhet”, påpekar Karhunen.

Närmare upplysningar och intervjuer:

Minna Karhunen, verkställande direktör, +358 50 380 5907

Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden, +358 50 408 4392

Eeva-Riitta Högnäs, ledande jurist, +358 41 506 3414

[email protected]