Skribenten är förändringsdirektör för social- och hälsovårdsreformen vid Kommunförbundet.

På Twitter: @tarjamyllarine5

Under den pågående coronakrisen talas det allt oftare om den vård- och serviceskuld som epidemin kommer att ge upphov till. Vård- och serviceskulden ses ofta som långa operationsköer inom den specialiserade sjukvården eller väntetider och överskridande av maximala väntetider för icke-brådskande vård

Den förra landskapsberedningen kom aldrig i mål. Resultatet blev efter många försök och misstag några lärdomar som den nuvarande regeringen förhoppningsvis beaktar. En sak som blivit helt klar är att kommunernas allmänna kompetens skyddas av grundlagen. Grundlagsutskottet kom i början av året fram

Kommunförbundet publicerade nyligen en översikt av nettoutgifterna inom social- och hälsovården 2018. Översikten gäller de 52 största kommunerna samt samkommunerna för social- och hälsovården i Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland och Mellersta Österbotten. Liknande översikter har sammanställts

Det mest omstridda samtalsämnet på sistone har varit äldreomsorgen och de uppdagade bristerna där. I den hätska debatten har man ibland glömt bort vad som faktiskt har hänt: företag har medvetet och bjärt brutit mot tillståndsvillkor och kontrakt. Det har brustit i tillsynen, trots att den sker på

Vad förenar neurokirurgiska operationer, effektiverad hemsändning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? Vid första tanken ingenting. En gemensam nämnare är åtminstone den att kommunerna och samkommunerna använder servicesedlar för att ordna dessa tjänster. Till stöd för arbetet i landskapen

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna, förbättra tillgången till tjänster på lika villkor och bromsa kostnadsökningen. Social- och hälsovårdstjänster sammanslås på alla nivåer till kundvänliga helheter. Servicemodeller som uppfyller