Nätverksbaserade grundskolor

Kommunförbundet genomför 2022−2024 ett projekt med nätverksbaserad skola. Målet är framför allt att med hjälp av samarbetsformer mellan kommunerna enligt lagen om grundläggande utbildning, identifiera och utveckla nya fungerande lösningar. Det gäller en kvalitativ utveckling av tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i hela landet samt undervisningsarrangemang.

Genom att utvidga skolgemenskapen, undervisningen och lärandet kan fördelarna med samarbetet inom ordnandet av undervisningen utnyttjas i större utsträckning än i dagsläget. Elevernas behov är i fokus vid planeringen. Genom pilotförsöken vill man hitta olika och mångsidiga verksamhetsmodeller för närmare samarbete.

Som pilotprojekt lämpar sig i första hand sådana samarbetsområden som består av flera kommuner och som har behov av och beredskap att utveckla projektet i enlighet med målen.

Lämpliga pilotprojekt kan också bestå av en eller flera kommuner som vill utveckla samarbetet med andra tillståndspliktiga grundläggande utbildningsaktörer i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Om ni som enskild kommun eller stad är intresserade av att utveckla anordnandet av utbildning genom nätverk med flera skolor i det egna området, kan ni kontakta oss.

Kommunförbundet strävar efter att vid behov medverka vid diskussioner om partnerskap som inleds mellan kommuner under våren 2022.

Under de följande åren kommer befolkningsutvecklingen och förändringarna i regionstrukturen att medföra omställningar i vårt skolnät. Antalet barn som börjar skolan kommer under de närmaste åren att minska med en fjärdedel jämfört med nuläget. Födelsetalen sjunker vilket leder till avfolkning i glesbygden medan städerna växer på grund av inflyttning och invandring. Det faktum att befolkningstillväxten och ökningen i antalet barn koncentreras till en bråkdel av kommunerna ökar trycket på att gallra bort skolor på annat håll.

Det är alla kommuners uppgift att se till att det finns tillgång till grundläggande utbildning och att den är tillgänglig. Kommunerna förenas dessutom av en vilja att erbjuda undervisning av hög kvalitet trots begränsade resurser så att barnens och de ungas bildningsbehov kan tillgodoses med bästa möjliga lösningar. Utvecklingsprojektet söker lösningar för tillgång till personal och kompetens.

Webbinarier

Seminarium om nätverksbaserade grundskolor: Flexibel stöd för lärande och skolgång i den grundläggande utbildningen 8.2.2024

Seminarmaterial finns på finska 

Verkostoperuskoulu-seminaari: Joustava opetuksen ja tuen järjestäminen perusopetuksessa 8.2.2024 - Studiolinjat.live

 https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/Verkostoperuskouluseminaaridiat%2008022024%20final%20.pdf

Seminarium om nätverksbaserade grundskolor: Digitalisering och distansförbindelser i den grundläggande utbildningen 1.9.2023

Läs mer och anmäl dig senast 30.8. kl. 16. Seminarspråket är på finska och delvis på engelska. Välkommen! 

https://www.kommunforbundet.fi/evenemang/2023/digitalisering-och-distansforbindelser-i-den-grundlaggande-utbildningen

Seminarium 9.2.2023 seminarmaterial finns på finska  sidor https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/Verkostoperuskoulu_seminaaridiat09022023.pdf

Kommunförbundet höll webbinarier 25.3 och 30.3 för att informera om projektet.

Materialet som presenterades vid webbinariet

• Verkostoperuskoulun hankehaku käynnistyy
• Toimintaympäristö muuttuu
• Lapsimäärä vähenee - uusia ideoita perusopetuksen järjestämiseen tarvitaan

Nyheter och bloggar

• Befolkningsutvecklingen utmanar den grundläggande utbildningen till nytänk
• Liknande kommuner - Vad förklarar kostnadsskillnaderna inom den grundläggande utbildningen? (på finska) 
• Olika utgångspunkter i kommunerna för den grundläggande utbildningen
• https://www.kommunforbundet.fi/blogg/2023/kommunerna-vill-att-distansundervisning-skrivs-i-lagen

Utvecklingsmålen för de enskilda pilotprojekten kan ha olika betoning beroende på de lokala och/eller regionala behoven. Varje pilotområde definierar de utvecklingsobjekt som det fokuserar på i sitt eget arbete och förbinder sig till under projektperioden. Tyngdpunkten är att utveckla den grundläggande utbildningen. Inom pilotområdena är det möjligt att i utvecklingsarbetet beakta en mer omfattande koppling exempelvis till småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen eller utbildningen på andra stadiet.

Exempel på utvecklingssamarbete som lämpar sig för projektet

• Samarbete som syftar till att finna lösningar i fråga om tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i området i fråga.  Målen gäller framför allt närskolorna och skolornas servicenätverk.
• Mångsidigare former av undervisningsutbud eller ordnande av undervisning genom samarbete. Detta kan innebära till exempel utveckling av undervisningsarrangemang såsom fjärruppkoppling i undervisningen inom språk, religion och valfria ämnen. Det kan också vara fråga om regionala lösningar för att erbjuda förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och flexibel grundläggande utbildning.

Under projektperioden får kommuner och utbildningsanordnare som deltar i pilotprojektet följande:

• tillgång till alla riksomfattande seminarier som är gemensamma för pilotprojekten
• tillgång till pilotområdets egna verkstäder genom särskilda
• överenskommelser med pilotområdena om regionala evenemang och deras teman
• handledning och sparrning i utvecklingsarbetet för att uppnå det egna områdets mål
• ett startpaket med statistikuppgifter om pilotområdet
• elektroniskt och skriftligt stödmaterial
• stöd av nätverket och lärande av andra

Kommunförbundet utser lämpliga pilotprojekt bland de sökande. 

Sökande till pilotprojekt ska lämna in en fritt formulerad ansökan där följande framgår:

• Pilotområde: De kommuner och utbildningsanordnare som deltar i projektet
• Ansvarig kommun och kontaktperson
• Kortfattat om de lokala utvecklingsbehoven inom ordnandet av den grundläggande utbildningen, pilotförsökets preliminära tidsplan och mål. 

Ansökningstiden för det nätverksbaserade grundskoleprojektet som inleds på hösten är 20.4-13.5.2022. Uppgifterna i ansökan ska presenteras kortfattat; maximilängden på ansökan får vara 5 000 tecken.

Ansökan skickas till adressen: mari.sjostrom(at)kommunforbundet.fi

Beslut om pilotprojekten fattas i juni 2022.

Projektet verkställs under åren 2022-2024 i samarbete med Finnish Consulting Group (FCG). Kommunförbundet äger projekthelheten och finansierar en stor del av projektet. Kommunförbundet ansvarar för verkställandet av utvecklingsarbetet, fyra seminariearrangemang samt möten, som ordnas till styrgruppen och pilotområdens kontaktpersoner. Det finns 10 pilotområden i projektet, som består av 39 kommuner. FCG ansvarar för faciliteringen av verkstäder, som ordnas till pilotområden och stöder områdens arbete.

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder (Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden) är delfinansierare av projektet. I projektets styrgrupp är den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet, Utbildningsstyrelsen, pilotområdens representant, FCG och Kommunförbundet representerade.

Styrgruppens sammansättning:

Ordförande
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, Kommunförbundet

Medlemmar

Auli Sihvola, specialsakkunnig, Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden

Maria McPartlin, planerare, Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden

Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman, Undervisnings- och kulturministeriet

Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, Finansministeriet

Jarkko Niiranen, ledare, Utbildningsstyrelsen

Anne Lahtivirta, pilotområdens representat, bildningschef, Suonenjoki

Kim Strömmer, pilotområdens representat, chef för välfärd, Hollola

Kimmo Haapasalo, chef för ledarskap och ekonomi, FCG

Raila Oksanen, ledande konsult, FCG

Markus Pauni, strategi- och utvecklingschef, Kommunförbundet

Irmeli Myllymäki, utvecklingschef, Kommunförbundet

Mari Sjöström, specialsakkunnig, Kommunförbundet

Sekreterare

Päivi Väisänen-Haapanen, projektchef, Kommunförbundet