I Kommunförbundets koncept Tillsammans identifieras utmaningar som måste tacklas

Befolkningsutvecklingen utmanar den grundläggande utbildningen till nytänk

Födelsetalen har minskat betydligt i Finland. Förändringen syns under de närmaste åren i elevantalet inom den grundläggande utbildningen. År 2026 börjar ca 45 000 barn i grundskolan, vilket är 15 000 barn färre än år 2020. Man kan inte se att födelsetalen på nytt skulle börja öka avsevärt. Konsekvenserna av den ojämnt fördelade befolkningsförändringen påskyndar kommunernas differentieringsutveckling också i fråga om ordnandet av den grundläggande utbildningen.

Målen och uppgiften för den grundläggande utbildningen fastställs nationellt, men kommunerna har ett betydande organisatoriskt ansvar och en lagstadgad skyldighet att ordna grundläggande utbildning för läropliktiga. Cirka 95 % av grundskolorna är fortfarande kommunala och varje kommun på det finländska fastlandet har minst en grundskola.

För att göra en fenomenbaserad bedömning inledde Kommunförbundet hösten 2020, i samarbete med kommuner och sakkunniga, en process för att beskriva utmaningar och sätta upp mål i enlighet med verksamhetsmodellen Tillsammans. Kommunförbundet har strävat efter att utreda på vilka villkor och under vilka förutsättningar kommunerna fortfarande kan ordna den grundläggande utbildningen på ett högklassigt sätt i hela Finland.

Fenomenet har betydande konsekvenser och berör på olika sätt alla slags kommuner och servicemottagare, dvs. elever. Nu är det dags att agera.

- Utgångsläget i fråga om tillgången och tillgängligheten till den grundläggande utbildningen håller snabbt på att förändras. Man bör ta den lägesbild som kommunerna ger på allvar. Identifiering av olika alternativ och intensifierat samarbete kommer att vara aktuella teman för tjänsteinnehavare och förtroendevalda. Redan den kommande fullmäktigeperioden är av betydelse, eftersom kommunerna beslutar om sina grundskolenät och drar upp riktlinjer för hur dessa tjänster ska ordnas för barn och unga, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.

Förändringarna i antalet barn gäller alla områden, men de gäller inte alla kommuner och områden på samma sätt. Samtidigt kan man se att barnens och de ungas samt familjernas utgångsläge blir mer varierande, vilket syns i skolornas vardag. Denna helhet ska kommunerna i egenskap av utbildningsanordnare lösa.

- Utifrån den diskussion vi fört med kommunerna är det klart att den grundläggande utbildningen behöver ses över i sin helhet både i fråga om lagstiftningen och finansieringen. För att kommunerna också i fortsättningen ska kunna sköta sina uppgifter framgångsrikt behövs långsiktighet och en allt intensivare dialog mellan kommunerna och staten. På detta sätt möjliggör vi en god väg för fostran och lärande, vilket gör att eleverna mår bra, säger Terhi Päivärinta, direktör för enheten för välfärd och bildning.

Kommunförbundet har berett mål på kort och lång sikt som syftar till att utveckla den kommunbaserade grundläggande utbildningen som en del av kommunernas tillväxt- och utbildningstjänster som helhet.

- Det nära samarbetet för regionernas bästa och för att finna lösningar tillsammans med kommunerna fortsätter bland annat i form av ett nytt sparrningsgruppsarbete, där olika kommuners behov identifieras och samordnas, fortsätter Terhi Päivärinta.

Etiketter