Strikt utgiftskontroll förväntas av kommunerna

kuntatalous

Bra läge inom den kommunala ekonomin och god utvecklingsprognos i kommunekonomiprogrammet 

Det ekonomiska läget i kommunerna är gott, årsbidraget steg till 3,4 miljarder euro och räkenskapsperiodens resultat till 1,1 miljarder. Kommunernas årsbidrag täckte avskrivningarna i genomsnitt till 128 procent. Även om den allmänna utvecklingen varit positiv finns det variationer mellan kommunerna. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i hela 98 kommuner, såväl i större som mindre.

Ett sammandrag över de slutliga bokslutsuppgifter som Statistikcentralen publicerat finns på Kommunförbundets webbplats: http://bit.ly/2mVeXIv

Den kommunala ekonomins positiva utveckling berodde i huvudsak på en exceptionellt måttfull ökning i de kommunala verksamhetsutgifterna. Till den måttfulla utvecklingen bidrog regeringens och kommunernas egna anpassningsåtgärder samt de på grund av konkurrenskraftsavtalet lägre semesterlönereserveringarna i bokföringen år 2016. Också inkomsterna utvecklades positivt i kommunerna år 2016.

Flera av förändringarna under år 2016 hade en rent stärkande nettoeffekt på kommunernas ekonomi. Till de åtgärderna som stärkte den kommunala ekonomin kan räknas nedskärningen av semesterpenningarna, höjningen av klientavgifterna och justeringen av kostnadsfördelningen.  I motsats till förra året kommer årets bokslut att påverkas av sådana reformer och regeringsbeslut som antingen stramar åt eller är neutrala för ekonomin i kommunerna.

Finansministeriet publicerade 19.9.2017 i samband med statsbudgeten ett kommunekonomiprogram med en uppdaterad utvecklingsprognos för kommunekonomin under pågående år och på medellång sikt. http://vm.fi/sv/kommunekonomiprogrammet

Finansministeriets utvecklingsprognos är exceptionellt positiv. Prognosen förutsätter visserligen att kommunernas verksamhetsutgifter utvecklas extremt återhållsamt.  Under detta år förutspås verksamhetsutgifterna minska rentav 2,5 procent till följd av besparingar enligt konkurrenskraftsavtalet, sänkta pensionsavgifter för de kommunala arbetsgivarna och regeringens anpassningsåtgärder.

Nedskärningen av semesterpenningen och nollinjen i lönehöjningarna sänker kommunernas lönesumma med 1,2 procent, dessutom minskar de indirekta arbetskraftskostnaderna med hela 11 procent. Samtidigt minskar också understöden med 24 procent, till följd av att utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av året. Trots att utbetalningen överförs kommer finansieringen av stödet även i framtiden att delas jämnt mellan staten och kommunerna. Kommunerna kommer liksom tidigare att svara för kompletterande och förebyggande utkomststöd.

Även om en del av reformerna år 2017 gagnar kommunernas ekonomi till fullo, såsom de ovan nämnda minskningarna av arbetskraftskostnaderna, nedskärningen av semesterpenningen och överföringen av utbetalningen av det grundläggande utkomststödet, innehåller utvecklingsprognosen rikligt med antaganden om utgiftsminskningar som knappast kommer att realiseras till alla delar.

Enligt en enkät som Kommunförbundet utförde i juni har de sparåtgärder som regeringen bäddat för inte gett önskat resultat i kommunerna. Kommunerna beräknar att de fram till år 2019 endast får ihop cirka 220 miljoner euro i besparingar och ökade intäkter istället för 700 miljoner som var målet för den kommunala ekonomin. För vissa åtgärder, såsom begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård, har kommunerna inte utnyttjat alla sparmöjligheter. Det är viktigt att kommunerna fortsätter med sina sparåtgärder för att pressa in kommunekonomin i den önskade utvecklingsfåran.

enkät om regeringsprogrammets sparåtgäder

(Källa: http://bit.ly/2A1969j)

Prognosen utmanas dessutom av att från och med detta år kommer konkurrenskraftsavtalet, överföringen av utkomststödet till FPA och regeringens anpassningsåtgärder eller justeringen av kostnadsfördelningen att innebära att inkomstunderlaget försvagas kraftigt i kommunekonomin.

Ökningen i kommunalskatten kommer att bli mycket svag de närmaste åren i och med att högre avgifter ökar löntagarnas skatteavdrag i kommunalbeskattningen.  Också statsandelarna förväntas minska.

Enligt utvecklingsprognosen i Finansministeriets kommunekonomiprogram håller kommunekonomins sammanlagda resultat och finansieringsställning på att bli exceptionellt starkt i år, och därför förväntas lånestocken minska med cirka 450 miljoner euro. År 2018 förutspås kommunernas ekonomi bli något svagare och återgå till 2016 års nivå. Enligt prognosen är utsikterna för ekonomin i kommunerna de närmaste åren ändå exceptionellt goda. (se bilaga)

De senaste veckorna har riskerna för att prognosen inte uppfylls ökat

Under hösten har kommunerna allt oftare meddelat om ökat investeringstryck och ökade kostnader, vilket innebär att utgifterna knappast kommer att kunna pressas ner till utvecklingsprognosens nivå. Utgiftstrycket ökar till exempel för att nästa års löneuppgörelser inte kommer att fortsätta på den nollnivå som många kommuner och samkommuner räknat med. Den offentliga sektorns förhöjningar för nästa år är fortfarande öppna, men de fackförbund som inlett förhandlingsrundan har förhandlat fram en löneuppgörelse med en kostnadseffekt på 1,5 procent under åren 2018–2019.

Kostnadstrycket har ökat i synnerhet då den förlängda arbetstiden och centraliseringen av den specialiserade sjukvården hittills inte genererat några besparingar att tala om i kommunerna och samkommunerna. Samtidigt skapar kommunernas investeringsplaner för att förebygga problem med inomhusluft och det eftersatta underhållet i kommunerna ett klart ökat investeringstryck.

Kommunernas inkomstbas ser också ut att krympa nästa år. Inkomstutvecklingen blir svagare än förväntat då höjningen av fastighetsskattens nedre gränser slopats. Detta minskar kommunernas fastighetsskatteinkomster med 50 miljoner euro år 2018 och 25 miljoner euro 2019. Situationen försvåras också av att den kompensation som kommunerna skulle få för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken delvis bands till  höjningen av fastighetsskatterna. Nu kommer den fulla kompensationen på 110 miljoner euro som staten lovat inte att uppnås. 

Precis som i år kommer flera kommuner att sänka sin kommunalskattesats också nästa år. Bland dem finns ovanligt nog också stora städer, såsom Helsingfors. Sannolikt kommer den genomsnittliga kommunalskattesatsen vägd med inkomsterna att sjunka nästa år även om en del kommuner givetvis också höjer sin kommunalskattesats. Ändringarna i skattesatserna har inte tagits med i kommunekonomiprogrammets utvecklingsprognos.

Regeringen har föreslagit att låg- och mellaninkomsttagare samt familjer med många barn ska få sänkta avgifter för småbarnspedagogik år 2018. Det här skulle enligt regeringen försvaga den kommunala ekonomin med cirka 90 miljoner euro. Kommunernas uppskattningar av förslagets inverkan är större än regeringens, och dessutom blir regeringens kompensation för de sänkta avgifterna lägre på grund av fastighetsskattebeslutet. Kommunekonomins utvecklingsprognos försvagas också av flera kommuners planer att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik upp till 5 års ålder. År 2016 uppgick avgiftsinkomsterna från småbarnspedagogiken till cirka 340 miljoner euro.

Finansministeriets utvecklingsprognos för kommunerna och samkommunerna för detta år är alltså exceptionellt positiv men den inkluderar en sträng utgiftskontroll de närmaste åren. Under hösten har kommunernas inkomstbas utvecklats bättre än väntat särskilt för samfundsskattens del, men att anpassa utgifterna till en inkomstbas som på det hela taget utvecklas svagt är mycket utmanande trots många förbättringar. I det här skedet ser det ut som om riskerna för att prognosen inte uppfylls ökat. De första förhandsuppgifterna om årets bokslutsprognoser  kommer den 7 februari. 

Etiketter