Den goda utvecklingen i världsekonomin har stärkt konjunkturuppgången i Finland

Talouskatsaus

Den ekonomiska tillväxten under 2016 och 2017 har överraskat ekonomerna. Centrala bakomliggande orsaker till konjunkturuppgången har i huvudsak varit externa faktorer, så som en stark och utbredd tillväxt i världsekonomin och en stimulerande penningpolitik i euroområdet. Euroområdets ekonomiska tillväxt har ökat mer än väntat. Men det politiska och geopolitiska läget i världen är fortfarande mycket instabilt.

Finlands ekonomiska statistik och nationalekonomiska prognoser har justerats uppåt så att tillväxtprocenten för BKT år 2016 steg en aning i januari i år och landade på 2,1 procent. Enligt de preliminära uppgifterna har tillväxten varit stark och utbredd också efter det. De första statistiska uppgifterna för år 2017 låter ännu vänta på sig men nästan alla prognosinstitut förutspår att tillväxten ökat till cirka tre procent.

Av efterfrågesektorerna inom samhällsekonomin har alla, alltså såväl exporten, konsumtionen som investeringarna vuxit under första delen av förra året. Den privata konsumtionen stöds av en förbättrad sysselsättning, bostadsproduktionen fortsätter och de produktiva investeringarna har också varit rikliga. Exportens fina tillväxtsiffror beror främst på stark efterfrågan på världsmarknaden. Exporten har ökat till alla viktiga exportländer.

Enligt de senaste branschvisa statistiska uppgifterna har värdeökningen varit starkast i företagstjänster och i skogs- och metallindustrin. Också handeln visar på ökad försäljning i synnerhet för partihandeln och kapitalvaror.

Antalet sysselsatta ökade i fjol med 25 000 personer, vilket innebär att sysselsättningsgraden steg till 69,6 procent. Också arbetslösheten minskade något i slutet av året. Men i förhållande till den positiva utvecklingen i ekonomin var minskningen i arbetslösheten en besvikelse.  Arbetslöshetsgraden sjönk förra året med endast 0,2 procent och uppgick till 8,6 procent.  Sysselsättningsgraden i kommunerna var ganska stabil i fjol.

I bilaga 1 finns de senaste sysselsättnings- och arbetslöshetsindikatorerna.

Förtroendeindikatorerna för konsumenter, företagens konjunkturbarometer och andra framtidsindikatorer har nått rekordbra nivåer vid årsskiftet. Allt fler prognosinstitut förutspår en fortsatt stark tillväxt på ca tre procent. Vissa bedömer dock att konjunkturtoppen nåddes redan i fjol och att årets ekonomiska tillväxt kommer att stanna på kring två procent.

I bilaga 2 finns de färskaste ekonomiska prognoserna för 2018 och 2019 samlade.

De allra färskaste prognosernas tillväxtkurvor baserar sig på den mer positiva tillväxten, en cirka tre procents ökning av BNP under 2018. Starkare internationell efterfrågan och förbättrad priskonkurrenskraft ökar exporten och sporrar till investeringar i produktion. Tillväxtutsikterna i produktionen baserar sig fortsättningsvis på privat konsumtion. Konsumtionen stöds av en förbättrad sysselsättning och ökad inkomstnivå i år samt inkomstskattelättnader. Priserna förväntas stiga men stegringen väntas förbli måttfull.

De prognosinstitut som förutspår en BNP-ökning under tre procent poängterar särskilt osäkerheterna kring ökningen i exporten och i byggbranschen. Hushållens reella efterfrågan på konsumtionsvaror är också en osäkerhetsfaktor.

Under 2019  väntas den ekonomiska tillväxten avta något eftersom prognoserna för ökningen i BNP landar typiskt på kring två procent. Vissa av konjunkturprognoserna motiverar den långsammare ökningen i tillväxten med en avmattning i den  privata konsumtionen. Andra anser att den ekonomiska utvecklingen dämpas av en svagare exportefterfrågan och en avmattning i byggbranschen. En ökning i BNP som håller sig kring två procent betyder i alla fall ljusa tider för exporten, bra nivå på investeringarna och en stark inhemsk efterfrågan.

Inflationen förväntas öka under 2019 vilket dämpar ökningen i hushållens reella inkomster. Inkomsterna förväntas stiga något snabbare än i år. Sysselsättningsgraden förbättras ytterligare nästa år, men rekryteringsproblemen och förändringarna i befolkningsstrukturen hämmar sysselsättningstillväxten. Samtidigt beräknas långtidsarbetslösheten fortsättningsvis ligga på en hög nivå.

Etiketter