Vårens kommunekonomiprogram tyder på en stark kommunekonomi

Kuntatalousohjelma

Kommunekonomiprogrammet och prognosen enligt kommunernas bokföring publicerades i samband med ramförhandlingarna och planen för de offentliga finanserna i medlet av april. Enligt prognosen kommer kommunernas och samkommunernas ekonomiska situation att vara stark ännu detta år. Utsikterna för år 2018 i kommunernas ekonomi har alltså förbättrats något från Finansministeriets uppskattningar i höstas.

Kommunernas ekonomiska situation och utsikter har förbättrats främst tack vare skatteintäkter, som ökat mer än väntat, och en måttlig ökning i verksamhetsutgifterna. Bakgrunden till den måttliga kostnadsutvecklingen är effekten av de anpassningsåtgärder som staten och kommunerna vidtagit.

Utvecklingsprognosen för kommunerna blir något svagare nästa år. Verksamhetsutgifterna ökar med de högre kostnaderna som löneuppgörelserna medför och när effekten av anpassningsåtgärderna avtar. På inkomstsidan kommer statsandelarna att minska med upp till 500 miljoner euro. Skatteinkomsterna ökar ytterligare nästa år men trots det minskar årsbidraget och det finansiella sparandet med cirka en halv miljard år 2019. Det oaktat kommer den kommunala ekonomin att uppnå regeringens mål för det strukturella saldot (lokalförvaltningens nettokreditgivning –0,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten).

I kommunekonomiprogrammet beskrivs detaljerat hur regeringsbeslut och genomförandet av dem inom olika förvaltningsområden påverkar kommunerna. De åtgärder Sipiläs regering vidtar kommer enligt programmet att stärka kommunernas ekonomi med 580 miljoner euro år 2019. I uppskattningen ingår emellertid inte konkurrenskraftsavtalets åtstramande effekt på kommunekonomin. Dessutom är effekten av de statliga åtgärderna klart mindre om de bedöms enligt de verkliga realiserade ekonomiska konsekvenserna för kommunerna.

I kommunekonomiprogrammet beskrivs också detaljerat beredningen av landskaps- och vårdreformen samt de ändringar den innebär i kommunekonomins struktur. Genom reformen halveras kommunernas driftsekonomiska utgifter, men samtidigt minskar också kommunal- och samfundsskatteintäkterna och verksamhetsinkomsterna. I hållbarhetsberäkningen som ingår i programmet beräknas reformen på längre sikt minska trycket på ökade verksamhetsutgifter när de växande social- och hälsovårdskostnaderna förs över till landskapen och staten. På dessa grunder beräknas utsikterna för kommunekonomin vara mycket lovande från år 2020 enligt kommunekonomiprogrammet. Reformen är emellertid på många sätt ekonomiskt utmanande för kommunerna.

Kommunekonomiprogrammet 2019–2022 har gjorts upp i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna våren 2018. I programmet beskrivs kommunekonomins tillstånd, regeringens åtgärder och konsekvenserna för kommunernas ekonomi. Dessutom presenteras en utvecklingsprognos för kommunekonomin som jämförs med regeringens mål för det strukturella saldot. Med strukturellt saldo avses differensen mellan lokalförvaltningens inkomster och utgifter som fastställs enligt nationalräkenskaperna. Prognosen för kommunekonomins utveckling har bearbetats vidare för kommuner av olika storleksklass och med avseende på finansieringsprincipen ända till år 2022.

Mer information på webben:

tags