Skatteprognosen för 2019 väcker frågor

Kuluvan vuoden veroennuste herättää kysymyksiä

Skatteprognosen för 2019 har väckt frågor i kommunerna. Framför allt kommunalskattens rätt kraftiga tillväxt (5,1 %) är något som många har tvivlat på. Tillväxten beror i huvudsak på att sysselsättningsläget förbättrats, vilket väntas öka förskotten för skatteåret 2019 med cirka 3,1 %, och på att förskottsåterbäringsandelarna och skatterättelserna för skatteåret 2018 nu ser positivare ut för kommunerna jämfört med situationen i fjol. Den kraftiga tillväxten beror delvis också på att skatteinkomsterna ökar tillfälligt till följd av den tidigarelagda betalningen av kvarskatter och på att den genomsnittliga kommunalskattesatsen år 2019 steg med 0,04 procentenheter. 

När man ser på redovisningarna i början av året är det lätt att förstå tvivlen om att prognosen håller. Majredovisningarna publicerades fredagen den 24 maj. De visar på en minskning av kommunalskatten med 0,6 % jämfört med motsvarande period i fjol. I april var utvecklingen ännu dystrare, för då var nedgången 1,6 %.

Kommunalskattens svaga utveckling i början av året beror uteslutande på problem med anmälan till Inkomstregistret. Utan dessa problem skulle kommunalskatten ha en tillväxt på drygt 2 %. Kommunalskatteredovisningarna i maj såg relativt sätt bättre ut, men redovisningsunderskottet uppskattas trots allt ha ökat med knappt 20 miljoner euro på nationell nivå. Utfallet för kommunalskatten nådde upp till den prognostiserade nivån i maj, men det berodde i huvudsak på andra faktorer än förskottsinnehållningar på löner, främst förskott som innehållits på vinstutdelningar. Förskotten på förvärvsinkomster nådde alltså fortfarande inte upp till prognosen på grund av problemen med anmälningar till Inkomstregistret.

I kommunalskatteredovisningarna i maj ingick också oinflutna skatter från början av året. Därför är det svårt att exakt uppskatta det nya redovisningsunderskottet. Redovisningarna i april hade ett nytt underskott på uppskattningsvis 45 miljoner euro, så i det hänseendet går utvecklingen mot det bättre. Sammanlagt uppskattas redovisningsunderskottet på grund av problemen med anmälningarna till Inkomstregistret uppgå till drygt 250 miljoner euro för hela landet. En förutsättning för att prognosen för hela landet ska uppfyllas är att den slutliga beskattningen för skatteåret 2018 inte innehåller några överraskningar som leder till negativa rättelser (förhandsuppgifterna om beskattningen fås under juni månad) och att det underskott som beror på Inkomstregistret kan fyllas ut under kalenderåret.

Samfundsskattens utveckling i maj blev en positiv överraskning efter ett par svagare månader då prognosen inte uppfylldes helt. Den positiva utvecklingen i maj berodde i huvudsak på samfundsskatteintäkterna för skatteåret 2018, medan förskottsskatternas utveckling under de senaste månaderna varit svagare än vad som prognostiserats (cirka -10 miljoner euro per månad). Årets prognoser justeras utgående från fjolårets skattedeklarationer uppåt i maj–juni. Det är därför sannolikt att den influtna samfundsskatten för 2018 också höjer de debiterade förskotten för 2019 i juni–juli, varvid också redovisningarna av samfundsskatt växer. I juni kommer vi att vara mycket klokare beträffande detta.

Läs mer på Kommunförbundets webbplats:

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe