Styrmedel för förvaltningen och verksamheten i välfärdsområdena

Kommunförbundet har ansvarat för beredningen av en förvaltningsstadga för välfärdsområden. 

Kommunförbundet har samarbetat intensivt med de ansvariga beredarna inom välfärdsområdenas förvaltning och juristerna i de största städerna. Genom arbetet med förvaltningsstadgan stöder förbundet kommunernas och samkommunernas beredningsarbete.

Den svenska versionen av mallen för förvaltningsstadga utkommer i januari–februari.

”Mallen för välfärdsområdenas förvaltningsstadga är den första i sitt slag. I takt med att beredningen av välfärdsområdena framskrider utvecklar vi mallen till att fungera allt bättre", säger ledande juristen Johanna Sorvettula.

Sorvettula har ansvarat för utarbetandet av mallen vid Kommunförbundet.

”Strukturen hos mallen för välfärdsområdenas förvaltningsstadga avviker från den vedertagna mallen för förvaltningsstadga för kommuner och samkommuner. Dessutom fäster vi vikt vid frågor som betonas i regeringens proposition. Materialet innehåller också många motiveringstexter som ger bakgrund och förtydligar bestämmelserna”, säger Sorvettula.

Varje välfärdsområde ska ha en förvaltningsstadga

Förvaltningsstadgan är ett styrmedel för välfärdsområdets förvaltning och verksamhet. Innehållet i förvaltningsstadgan bestäms i huvudsak i 95 § i lagen om välfärdsområden. I förvaltningsstadgan för ett välfärdsområde fastställs ledningssystemet, strukturerna för organen och tjänsteinnehavarna samt fördelningen av beslutanderätt och ansvar.

Förvaltningsstadgan kan innehålla också andra bestämmelser än de som föreskrivs i lagen.

”De nya välfärdsområdena har en bred prövningsrätt när det gäller fördelningen av beslutanderätt och ansvar. Det är dock bra att i det här skedet beakta att det kan vara svårt att senare ändra de ledningsstrukturer som man en gång valt”, säger Sorvettula.

De tidigare organstrukturerna ersätts av övergripande ledning

Kommunernas och samkommunernas förvaltningssystem kan inte som sådant överföras till välfärdsområdena. Varje välfärdsområdesfullmäktige ska godkänna en förvaltningsstadga för organisationen vid sitt första sammanträde. Välfärdsområdesfullmäktige har en omfattande prövningsrätt när det gäller organisationens struktur.

"Välfärdsområdena bör alltså inte direkt ta modell av organ- och organisationsstrukturen i de nuvarande organisationerna”, säger Sorvettula.

Utgångspunkten för organiseringen av välfärdsområdets förvaltning är att tjänsterna samordnas. Det påverkar hurdana lednings- och förvaltningsstrukturer välfärdsområdena får.

”Välfärdsområdets organisation och förvaltningsstadga ska säkerställa en övergripande ledning och en organisation som smidigt kan anpassa sig till förändringar. Målet är att verksamheten ska vara effektiv. Vår mall lyfter fram de villkor som lagstiftningen ställer på välfärdsområdena och det spelrum som välfärdsområdena har vid tillämpningen av dem”, säger Sorvettula.

Förvaltningsstadgan tillämpas redan 2022

Enligt 16 § i införandelagen väljs vid det första välfärdsområdesvalet 23.1.2022 i varje välfärdsområde det antal ledamöter som anges i lagen.

Förvaltningsstadgan för ett välfärdsområde ska tillämpas då välfärdsområdesvalet har hållits och välfärdsområdesfullmäktige konstituerat sig samt genom sitt beslut godkänt förvaltningsstadgan. Det temporära beredningsorganets mandattid slutar när välfärdsområdesstyrelsen har inlett sin verksamhet.

Läs mer

Mall för förvaltningsstadga för välfärdsområden 
Kommunförbundets publikationsbank

Välfärdsområdet i ett nötskal

Ett välfärdsområde är ett offentligrättsligt samfund som är åtskilt från kommunerna och staten och som har självstyrelse inom sitt område. Välfärdsområdet och dess dottersammanslutningar bildar en välfärdsområdeskoncern.

Det finns 21 välfärdsområden som ansvarar för social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Dessutom ansvarar Helsingfors stad för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område.

Den högsta beslutanderätten i ett välfärdsområde utövas från och med 1.3.2022 av välfärdsområdesfullmäktige, vars ledamöter och ersättare väljs i välfärdsområdesvalet 23.1.2022.

Målet med välfärdsområdesreformen är att verksamheten integreras, dvs. att tjänsterna samordnas och att verksamheten leds som en helhet.