Nya hållbara kommuner

Jyväskyläs stadsdirektör Timo Koivisto: Det finns mer spelrum än tidigare i den nya kommunen

Foto: Petteri Kivimäki

I Kommunförbundets program Nya hållbara kommuner har man ur utvecklingsperspektiv identifierat centrala utmaningar och möjligheter när det gäller att bygga socialt, ekonomiskt, ekologiskt och teknologiskt hållbara kommuner. I den här intervjuserien frågar vi kommundirektörerna hur dessa fenomen kommer till uttryck i hela kommunsektorn.

– Staten ålägger kommunerna många slags skyldigheter, dimensioneringar och kvalitetskrav, i synnerhet när det gäller tjänster som står i centrum för vårt välfärdssamhälle. Dessa skyldigheter blir allt fler, men finansieringen för att fullgöra dem ökar inte tillräckligt, säger Jyväskyläs stadsdirektör Timo Koivisto.  

Som exempel på ökade skyldigheter nämner Koivisto dimensioneringen av vårdpersonalen, det vill säga minimiantalet vårdanställda, och förlängningen av läroplikten. Båda har lett till ökade kostnader i kommunerna. Bägge omfattas av statens normstyrning eftersom det är fråga om tjänster som enligt lag måste tillhandahållas i kommunen. Eftersom kommunerna och städerna har självstyrelse är det möjligt för dem att åta sig även sådana uppgifter som inte direkt regleras i kommunallagen eller någon annan lag.  

– Jag anser att det i stora städer finns spelrum till exempel i anslutning till närings- och livskraftspolitiska lösningar. Vi har möjlighet att investera i vad vi vill och att profilera oss hur vi vill.

Enligt Koivisto blir spelrummet större i framtidens kommuner också i och med vårdreformen. Även om kommunernas ekonomi krymper betydligt i och med reformen, överförs också kommunernas största och ständigt växande utgiftspost till välfärdsområdena. Koivisto uppskattar att upp till 90 % av det senaste decenniets utgiftsökning i Jyväskylä, Finlands sjunde största stad, har skett inom social- och hälsovården.

– Vårdreformen kan medföra stabilitet i den stora stadens ekonomi och möjligheter att flytta fokus för ledarskapet till bildningstjänster och livskraftsfrågor, exempelvis till att utveckla förhållandena för företagens verksamhet. Detta förutsätter förstås att verksamheten i välfärdsområdena blir lyckad. Det besvärliga med reformen i fråga om stadens ekonomi är att staden blir mer beroende av statsandelar än tidigare när kommunalskattesatsen sjunker.

Utrymme för bättre matchning av företag och kunnig arbetskraft

I programmet Nya hållbara kommuner har matchningen av företag och kunnig arbetskraft identifierats som en central utmaning för de stora städerna. I Jyväskyläområdet finns många företag inom ICT-branschen, men också inom metallindustrin, till exempel i Valmets underleverantörskedja. Bland annat dessa företag lider brist på kunnig personal. Samtidigt utexamineras fler ICT-proffs från högskolorna i Jyväskylä än i andra städer, i förhållande till invånarantalet. Trots detta möts inte företagens behov och den tillgängliga arbetskraften. 

– Det råder brist på kompetent arbetskraft inom högteknologi, men även till exempel inom vårdbranschen. Denna utmaning syns inte enbart i Jyväskyläregionen, utan i hela Finland. Konkurrensen om kompetent arbetskraft är hård. Samtidigt som det råder brist på arbetskraft, finns det en betydande arbetslöshet som även drabbar högutbildade, säger Koivisto. 

Till stora städer flyttar man av tradition för utbildning och arbete, men enligt Koivistos bedömning kan också arbetslöshetsperioder vara lättare att klara av på det mänskliga planet i stora städer än i mindre kommuner. I de stora städerna är marginalisering och segregation, det vill säga åtskillnad av olika sociala grupper, ett karaktäristiskt problem. Även om särutvecklingen av bostadsområden i exempelvis Jyväskyläområdet ännu inte uppfyller de kritiska nyckeltalen för segregation, är det viktigt att beakta fenomenet i stadspolitiska lösningar. 

– Om staden har en stark egen identitet kan det öka samhörigheten och motverka rotlöshet. Jyväskylä har karaktären av en studiestad och därför vore det viktigt att utveckla sätt för invånarna att slå rot i staden, till exempel genom arbetstillfällen.

Koivisto anser också att det med tanke på stadens utveckling är viktigt att utnyttja nya former av delaktighet. Kommuninvånarnas aktivitet syns inte enbart vid valurnorna. Med hjälp av digitala verktyg kan invånarna följa och påverka lokala ärenden på ett smidigare sätt än tidigare.

Internationalism och hög kompetens i centrum för stadens utveckling 

Jyväskylä är en av de städer i Finland som har starkast tillväxt. För att upprätthålla denna tillväxt spelar internationalism en stor roll, enligt Koivisto. Även i programmet Nya hållbara kommuner har internationalism och den stora stadens ”större muskler” identifierats som centrala möjligheter för de stora städernas utveckling. 

– Vi måste kunna locka mer internationell kompetens till Jyväskylä. Begreppet större muskler uppfattar jag som stadens mångsidighet, ekonomiska bärkraft och förmåga att investera och satsa på sådant som ökar välfärden och stadens dragningskraft.

Koivisto anser att staden är tillräckligt stor för att locka till sig en sådan kritisk massa och ett sådant ekosystem av företag som kan ge upphov till nya innovationer, företag och arbetsplatser.  

– Staden måste också kunna förnya sig internt, agera resurssmart och hitta nya sätt att ge service bland annat genom att utnyttja digitalisering, säger Koivisto. 

Stora städer behöver ett avtalsbaserat partnerskap med staten 

En observation i programmet Nya hållbara kommuner är att de stora städerna upplever brist på uppskattning i förhållande till statens centralförvaltning. Enligt Jyväskyläs stadsdirektör Timo Koivistos bedömning är dialogen mellan de stora städernas ledning och staten regelbunden och fungerande. 

De arbetskraftspolitiska reformerna, såsom överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under 2024, kan enligt Koivisto ses som en positiv utveckling ur kommunernas synvinkel. Dessutom finns det stadspolitiska riktlinjer i den nuvarande regeringens program. Å andra sidan hade man kunnat höra kommunerna i större utsträckning i fråga om vårdreformen, menar Koivisto. 

– Jag tror att spänningar mellan de stora städerna och staten är ett typiskt och även normalt fenomen i Finland, och också runt om i Europa. För de stora städernas del vore det dock viktigt att samarbetet med staten byggs på ett avtalsbaserat partnerskap och på ansvarstagande i stället för underdånighet.

De utmaningar och möjligheter som identifierats i programmet Nya hållbara kommuner har sammanställts utifrån diskussioner i Kommunförbundets nätverk, workshoppar, gruppintervjuer, undersökningar, prognosmaterial och virtuella brainstormingar. Information om utmaningar och möjligheter för stora städer finns på adressen https://www.kommunforbundet.fi/utveckling-och-digitalisering/nya-hallbara-kommuner 

Text: Aino Lappalainen

Tags