Riksdagen antog den nya naturvårdslagen - kommunernas roll preciseras

Riksdagen har 13.12.2022 antagit den nya naturvårdslagen, som avses träda i kraft 1.6.2023. Den nya naturvårdslagen innehåller en hel del bestämmelser från den gamla lagen från 1997, men också många ändringar och helt nya element.

Kommunernas roll och uppgifter förändras inte i den nya lagen. Man kan säga att lagen på ett bättre sätt än tidigare ser kommunerna som naturaktörer. Kommunernas uppgifter kvarstår även i fortsättningen, och formuleringen uppdateras: Kommunen ska främja skyddet av naturens mångfald och landskapsvården inom sitt område. Kommunerna kan göra en framställning om att inrätta ett landskapsvårdsområde på landskapsnivå.

Fridlysning av naturminnesmärken på privat mark hör även i fortsättningen till kommunernas uppgifter. Kommunerna kan också få bidrag och stöd för sina projekt för att skydda och vårda den biologiska mångfalden. Lagen ger kommunerna uttrycklig rätt att trots sekretessbestämmelser och utan avgifter få sådana uppgifter från naturvårdens datasystem som är nödvändiga för att sköta kommunernas lagstadgade uppgifter. NTM-centralerna har enligt lagen i uppgift att stödja kommunerna.

Skyddet av naturtyper stärks. Nya naturtyper kommer att ingå i avgränsningsförfarandet, och i fortsättningen kommer en del naturtyper som är skyddade direkt med stöd av lagen att ingå. Bestämmelserna om naturtyper som skyddas med stöd av vattenlagen och skogslagen ändras inte i detta sammanhang, men i samband med godkännandet av lagen godkände riksdagen också ett uttalande i anslutning till skyddet av vissa typer av vattennatur.

Lagen innehåller också en ny bestämmelse om beaktande av hotade arter. Enligt den nya bestämmelsen ska myndigheterna beakta hotade arter i sin tillståndsprövning och i sina beslut om planläggning med iakttagande av de särskilda bestämmelser om tryggande av naturvärden som finns i annan lagstiftning. Enligt motiveringen har bestämmelsen informativ karaktär. Hotade arter definieras genom förordning.

Lagen innehåller även bestämmelser om frivillig ekologisk kompensation. En aktör som i sin verksamhet försämrar naturvärden kan i fortsättningen kompensera den försämring som verksamheten orsakar en naturtyp eller en arts livsmiljö genom naturvärden som producerats med kompensationsåtgärder eller, om vissa villkor uppfylls, genom skyddskompensation. 

NTM-centralen verifierar kompensationen. I kompensationsområden som används för ekologisk kompensation gäller ett förbud mot att förstöra eller försämra naturtyper, vilket begränsar markanvändningen. Kommunen får kännedom om att naturvärden produceras när NTM-centralen ger sitt utlåtande om kompensationsplanen. Det planeras även bestämmelser på förordningsnivå om ekologisk kompensation. Ett utkast till förordning förväntas sändas på remiss nästa vår.

Andra ändringar i lagen är bland annat att anpassning till klimatförändringarna tas in som ett av lagens syften, försiktighetsprincipen inkluderas i lagen och utvecklandet av informationshanteringen inom naturvården främjas.

Dessutom kommer lagen att innehålla bestämmelser om den nationella strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald. NTM-centralerna kan utarbeta en plan för genomförande av biologiska mångfald för sin region i samverkan med de viktigaste aktörerna i regionen, såsom kommunerna.

Läs mer:

Miljöministeriets pressmeddelande 13.12.2022

Lagens behandlingsinfo och material på riksdagens webbplat