Nya hållbara kommuner

Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen: Man måste våga lösgöra sig från den enhetliga styrningen av kommunerna

I Kommunförbundets program Nya hållbara kommuner har man ur utvecklingsperspektiv identifierat centrala utmaningar och möjligheter när det gäller att bygga socialt, ekonomiskt, ekologiskt och teknologiskt hållbara kommuner. I den här intervjuserien frågar vi kommundirektörerna hur dessa fenomen kommer till uttryck i hela kommunsektorn.

- Den kulturella mångfalden i Vanda för med sig möjligheter att skapa en allt mer internationell stad. I våra skolor har vi barn och unga som är vana vid att leva i en global värld, omgivna av olika kulturer och språk, säger Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.

I Vanda talas långt över hundra språk och ett fyrtiotal av dessa omfattas av undervisningen i skolorna. Andelen invånare med främmande språk som modersmål är 23 procent.

- Stora städer, såsom Vanda, har ett betydande ansvar i att integrera den internationella befolkningen. En lyckad integrering återspeglas i hela samhället och kräver även särskilt stöd för städerna från statens sida.

Enligt Viljanen borde till exempel statsandelssystemet utvecklas så att antalet invandrare i kommunen bättre än tidigare skulle stå i proportion till de stödbelopp som beviljas för integrationsarbetet.

Vanda har lyckats bra med integrationsarbetet och man har beslutat om att utveckla den internationella staden bland annat genom ett program för positiv särbehandling.

- I Vanda allokeras årligen två miljoner mer stöd till fem områden där man har identifierat en spiral av underutveckling. Detta innefattar bland annat ökade resurser för utveckling av trivseln, byggande, kultur- och idrottstjänster, digital rådgivning och organisationsarbete. Målet är att minska upplevelsen av främlingskap och öka antalet mötesplatser i staden.

Fortbildning bör utnyttjas i större utsträckning

I programmet Nya hållbara kommuner har matchningen av kunnig arbetskraft och arbetsplatser identifierats som en central utmaning för kommunsektorn. Vanda ligger för närvarande på första plats bland städerna när det gäller arbetsplatsutveckling i Finland och under de senaste femton åren har det uppstått cirka 32 000 nya arbetstillfällen i Vanda.

- I förhållande till folkmängden finns det ändå färre nybörjarplatser för studerande i huvudstadsregionen än i Nyland, och även i jämförelse med övriga Finland. Jag anser att man bör öka antalet utbildningsplatser i områden där befolkningen ökar, säger Viljanen.

Vid sidan av att utveckla utbildningsmöjligheterna som leder till en hel examen, lyfter Viljanen även fram vikten av kompletterande utbildning. Kompletterande utbildning kan stärka kompetensen till exempel för personer som avlagt grundskoleexamen och kan också göra det smidigare att i högre grad än hittills dra nytta av studier som avlagts utomlands.

- Det är ytterst viktigt att invånarna får studera. En av de bakomliggande faktorerna till Finlands framgång har varit att den generation som följer har mer utbildning än den föregående.

Sociala innovationer även på organisationsfältet

Förra året tilldelades Vanda priset European Rising Innovative City. Valet grundade sig bland annat på det arbete för sociala innovationer som gjorts i Vanda.

- Till de sociala innovationerna i Vanda hör till exempel möjligheten för föräldrar och barn att studera finska på samma lektioner. Orkesterverksamheten Tempo ger barn möjlighet till en avgiftsfri musikhobby och nätverket Yhteinen pöytä (Gemensamt bord) erbjuder en social måltidsstund och mathjälp för de stadsbor som behöver det, säger Viljanen.

En del av de sociala innovationer som börjat som försök har även blivit en del av den permanenta verksamheten i Vanda. Till exempel har verksamheten Yhteinen pöytä egen personal, hyrda lokaler och en plats i stadens budget. Ett starkt samarbete med olika organisationer bidrar till innovationer. Via organisationerna får man även frivilliga att delta och vid utdelningen av mathjälp hjälper till exempel församlingarna till.

- Å andra sidan är det sjunkande intresset för lokala val en utmaning för invånardelaktigheten i hela Finland. Det kan fortfarande vara svårt för personer med ett främmande språk som modersmål att engagera sig i det finländska valsystemet, säger Viljanen.

Utvidgad centralstyrning väcker oro då det gäller stadens investeringsförmåga

I samband med den pågående välfärdsområdesreformen förändras också grunderna för kommunernas finansiering och kommunerna och städerna blir mer beroende av statsandelar än tidigare. Till exempel har statsandelarna hittills bidragit till cirka 10 procent av Vandas budget, men efter att välfärdsområdena inrättats kommer andelen att stiga till mellan 30 och 40 procent.

- En central fråga med tanke på de stora städernas framtid är hur staden ska kunna svara mot de ständiga investeringsbehoven och, å andra sidan, hur man ska kunna sörja för basservicen och människornas välbefinnande. Välfärdsområdesreformen har gjorts ur driftsekonomisk synvinkel, säger Viljanen.

I Vanda byggdes under föregående mandatperiod 20 nya daghem eller väsentliga tillbyggnader av befintliga daghem. Man byggde även två nya skolor med tusen elever vardera och 12 skolor byggdes ut väsentligt. I år byggs åtta nya daghem i Vanda och nästa år sex.

- I Vanda har man gjort investeringar för sexhundra miljoner på fyra år och i en växande stad med inflyttningsöverskott borde man kunna investera i liknande utsträckning även i fortsättningen, bedömer Viljanen.

Statsandelarnas belopp beror inte på hur väl en stad lyckas med sin verksamhet, utan bestäms årligen enligt politiska beslut. Välfärdsområdena styrs redan i utgångsläget av staten. Den statliga styrningen ökar även när det gäller finansieringen av universiteten och högskolorna.

- Utvidgningen av centralförvaltningen förutsätter att ministerierna leder den operativa verksamheten på ett nytt sätt, anser Viljanen.

Enligt Viljanen borde man mitt i de stora reformerna också våga lösgöra sig från regionalpolitiken och den enhetliga styrningen av kommunerna.

- Att acceptera att kommunerna blir allt mer heterogena är en nödvändig utgångspunkt med tanke på kommunernas framtid.

Foto: Sakari Manninen / Vanda stad

De utmaningar och möjligheter som identifierats i programmet Nya hållbara kommuner har sammanställts utifrån diskussioner i Kommunförbundets nätverk, workshoppar, gruppintervjuer, undersökningar, prognosmaterial och virtuella brainstormingar. Information om utmaningar och möjligheter för stora städer finns på adressen https://www.kommunforbundet.fi/utveckling-och-digitalisering/nya-hallbara-kommuner 

Text: Aino Lappalainen

Tags