Kommissionens budgetförslag förändrar EU:s framtid – lokala aktörers röst håller på att försvagas

Kommissionens förslag till en ny budgetstruktur skulle sammanföra två centrala fonder och minska finansieringen – vad innebär det här för Finlands kommuner?

Den fleråriga budgeten som styr EU-politiken håller på att ta form. Europeiska kommissionen publicerade sitt förslag till en flerårig budgetram för 2028–2034, varefter olika aktörer har bildat sig en åsikt om den.

Speciellt lokala sektorn är orolig över vad som föreslås.

Omkring två tredjedelar av EU-lagstiftning verkställs i kommuner och regioner och nästan hälften av de finländska kommunernas uppgifter och beslut har en EU-koppling. Därför spelar kommissionens politiska riktlinjer och besluten om hur EU-medlen ska användas.

I det nya förslaget har kommissionen skissat fram en alldeles ny budgetstruktur, där den lokala rollen har förändrats.

– Reformerna som gäller nästa programperiod måste möjliggöra ett effektivt lokalt och regionalt utvecklingsarbete, säger utvecklingschef Annukka Mäkinen.

Förhandlingarna förväntas ta två år, men det är viktigt att påverka innehållet redan i det här skedet, i både Helsingfors och Bryssel.

Det här är den fleråriga budgetramen

• EU:s fleråriga budgetram styr EU:s arbete och medel under sju år.
• I det nya förslaget vill man ändra budgetens struktur och minska antalet EU-finansieringsprogram.
• Förslaget har utformats för att vara strikt kopplat till EU-politiken och mer resultatinriktat.
• Det nya förslaget upppgår till 1 736 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av EU:s bruttonationalinkomst. Det tidigare förslaget var 1,15 procent av EU:s bruttonationalinkomst.
• Höjningen beror bland annat på ett anslag på 150 miljarder euro för återbetalning av den gemensamma skuld som lyftes under coronatiden. Skulden ska börja återbetalas från 2028, cirka 25 miljarder euro per år.

Nedskärningar inom region- och strukturpolitiken – också beslutsfattandet flyttas

I kommissionens förslag minskas finansieringen som riktas till regionerna, speciellt finansieringen för region- och strukturpolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt slås de här två ihop till en och samma helhet. Den här planen går på EU-språk under namnet NRPP (National and Regional Partnership Plans).

Samtidigt verkar beslutanderätten över den finansiering som gäller den lokala nivån förskjutas mer till den nationella nivån i stället för till landskapen och regionerna.

Här ser hela den europeiska lokalnivån orosmoln.

I de finländska kommunerna har vi varit bra på att utnyttja EU-finansieringens möjligheter inom såväl konkurrenskraft, den gröna omställningen, kompetens och delaktighet. Det här vill Kommunförbundet att ska bevaras också i framtiden.

– Att finansieringen minskar kommer att ha en direkt påverkan på stödet för konkurrenskraft, innovationer och företagsverksamhet i Finland, säger Mäkinen.

Det här är den nya nationella och regionala partnerskapsplanen (NRPP-planen)

• Den förenar struktur- och regionalfonderna som styrt sammanhållningspolitiken, samt medlen från den gemensamma jordbrukspolitiken. Totalt hamnar medel och lagstiftning från fem nuvarande separata fonder under den nya helheten.
• De mest betydande beloppen kommer från sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.
• I varje medlemsstat utarbetas en enda plan för hur finansieringen ska användas. Den ska innehålla nationella och sektorspecifika delar samt vid behov regionala avsnitt.
• Medlemsstaterna fastställer tillsammans med den regionala och lokala nivån samt andra partner de centrala reformerna, investeringarna och övriga åtgärder utifrån landspecifika rekommendationer.

Den bästa informationen och kunnandet hittas oftast nära problemen som EU-medel syftar till att lösa - alltså på den lokala nivån. Därför är det viktigt att olika förvaltningsnivåer samarbetar också i framtiden.

– Flernivåstyrning engagerar olika aktörer att arbeta mot ett gemensamt mål, vilket leder till bättre resultat med de tillgängliga medlen, säger Mäkinen.

EU:s finansiering är tänkt som ett extra tillskott utöver de nationella stöden. Just nu är Finland för beroende av EU:s minskande medel för region- och näringslivsutveckling. I framtiden behöver vi också egna nationella medel för regional utveckling.

Beklaglig överraskning: var är punkten som avtalades när Finland anslöt sig till EU?

Att de nordliga, avlägsna och glest befolkade områdena i norr har en särställning inom EU-finansieringen har varit en självklarhet sedan Finland anslöt sig till EU. Nu fattas hänvisningar till det så kallade NSPA-stödet helt och hållet i kommissionens förslag.

– Det här är en beklaglig överraskning för Finland, men också en möjlighet att öka våra medel jämfört med förslaget, säger Ilari Havukainen, chef för Brysselkontoret.

Både Finland och Sverige kommer ta upp kraven på den särskilda finansieringen i förhandlingarna.

Norra Finland har fått extra EU-stöd ur struktur- och regionmedlen eftersom befolkningstätheten är under åtta invånare per kvadratkilometer. Förhållandena i norr är permanent utmanande, vilket också motiverar stöden.

Vi stöder bättre förbindelser i hela Europa – men var är stadsnoderna?

Fonden för Ett sammanlänkat Europa (CEF - Connecting Europe Facility) förblir ett eget finansieringsinstrument i kommissionens förslag – det här är glädjande med tanke på den transeuropeiska infrastrukturens framtid.

– Kontinuiteten i finansieringen är avgörande för regionernas infrastruktur, tillgänglighet och livskraft, säger utvecklingschef Johanna Vilkuna.

Kommissionens förslag betonar gränsöverskridande projekt och militär rörlighet. Att öka resurserna för de här prioriteringarna är viktigt.

Det är däremot inte önskvärt att övriga delar av TEN-T-nätet och stadsnoderna hamnar under finansieringen för de nationella programmen. Det är mycket osäkert hur stor andel av finansieringen som i slutändan skulle gå till transport i dessa program.

– Minst TEN-T:s stomnät och stadsnoder bör återföras till CEF-finansieringen. De är avgörande för tillgänglighet, försörjningsberedskap och regional livskraft, säger Vilkuna.

Större satsning på militär rörlighet

De medel som avsätts för militär rörlighet har tiodubblats i budgetförslaget. Det här är en positiv utveckling, eftersom det stärker hela EU:s försörjningsberedskap och beredskap.

Målet är att öka de militära styrkornas flexibilitet och reaktionsförmåga. Som en del av CEF-programmet innebär det här till exempel förbättring eller utbyggnad av transportinfrastrukturen.

– Det är dock viktigt att definitionen av militär rörlighet är tillräckligt omfattande, så att den även inkluderar dubbelanvänd infrastruktur och civila ändamål, säger specialsakkunnig Ari Korhonen.

Dubbelanvändning innebär att investeringarna kan utnyttjas både under normala förhållanden och i undantagssituationer.

– Till exempel bör vissa broar byggas så att de även håller för militärfordon, fortsätter Korhonen.

Kommissionen öppnar också nya möjligheter för kommunerna

Kommissionens främsta prioritet, vid sidan om försvar, är en förstärkt europeisk konkurrenskraft. Det här målet återspeglas i förslaget till en ny konkurrenskraftsfond som ingår i förslaget för den fleråriga budgetramen.

Fonden öppnar nya dörrar och kan stödja kommunernas intressen på många sätt.

Det blir allt viktigare att finländska offentliga och privata aktörer har förmåga att konkurrera om finansiering från EU:s direkta stödprogram. Städer och kommuner bör också kunna vara direkt stödberättigade aktörer i projekt som främjar tillväxt och konkurrenskraft – även inom konkurrenskraftsfonden och programmet Horisont Europa.

Till exempel kan hållbar stadsutveckling fungera som en bra grund för ansökningar för finansiering inom ramen för fonden. Städer kan också delta i insatser som främjar konkurrenskraft inom teknologisk suveränitet – alltså EU:s mål att bli mer oberoende av teknologi som kommer utanför Europa.

Nytt fokus på rättsstatsprincipen och resultat

För att få EU-medel måste rättsstatsprinciperna följas, föreslår kommissionen. Dessutom krävs resultat i de olika satsningarna som får finansiering.

Det här är en positiv utveckling: när fokus flyttas mer mot uppsatta mål kan man kanske mer flexibelt välja de mest lämpliga metoderna för att nå dem.

De nuvarande förslagen till förordningar övertygar ändå ännu inte i fråga om att minska EU:s reglering, vilket gör det svårt att genomföra principen i praktiken i alla medlemsländer.

Kommissionen betonar vikten av en heltäckande tillämpning av rättsstatsprincipen.

– Redan vid en överträdelse i planeringsskedet av en satsning kan en medlemsstat förlora EU-finansiering. När det gäller rättsstatsprincipen finns det tyvärr många utmaningar i vissa EU-länder, säger Ilari Havukainen.

Här hittar du Kommunförbundets utlåtanden (på finska) om Europeiska kommissionens förslag till den fleråriga budgeten:

E 73/2025 vp: Valtioneuvoston selvitys: Komission tiedonanto sekä ehdotukset vuosia 2028–2034 koskevaksi EU:n monivuotiseksi rahoituskehykseksi

Kuntaliiton lausunto EU:n Verkkojen Eurooppa -välineestä vuosiksi 2028–2034