TEAviisari: Mer resurser inom ledd motion och idrott, men skillnaderna i avgifterna har ökat

Antalet personal som leder motionsaktiviteter har ökat, särskilt i stora kommuner. Samtidigt har skillnaderna ökat mellan kommunerna i fråga om avgifter för barn och ungas träningstider: avgiftsfriheten har minskat i stora kommuner, men ökat i små kommuner. Uppgifterna framgår av datainsamlingen TEAviisari som Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomfört för kommunerna.

Antalet anställda som leder motionsaktiviteter har ökat, särskilt i stora kommuner

Personalresurserna inom ledd motion och idrott har fortsatt att öka. Jämfört med situationen för två år sedan har den största förändringen skett i kommuner med över 50 000 invånare. Sett till invånarantalet var arbetsinsatsen fortfarande högre i mindre kommuner än i stora kommuner när det gäller ledd idrott och motion. Resultaten visar ändå att det är just i de stora kommunerna som resurserna klart har stärkts under de senaste åren.

 

Bildtext: Personalresurserna inom ledd motion och idrott har ökat i kommunerna under åren 2017–2025.

”Trenden med ökade personalresurser inom den ledda idrotts- och motionsverksamheten har glädjande nog fortsatt under den senaste granskningsperioden som sträcker sig över nästan tio år. Det har ökat möjligheterna för vår befolkning att på lokal nivå delta i ledda motionsaktiviteter. På ministeriet välkomnar vi denna förändring, eftersom vår befolkning fortfarande rör på sig för lite med tanke på hälsan och välbefinnandet. Programmet Mer motion i Finland under den nuvarande regeringsperioden och satsningarna under tidigare regeringsperioder för att främja fysisk aktivitet bland hela befolkningen har varit betydande. Jag tror att de här insatserna nu börjar ge resultat och återspeglas i statistiken”, säger kulturrådet Päivi Aalto-Nevalainen vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Andelen avgiftsfria träningstider för idrotts- och motionsföreningar har ökat i små kommuner, men minskat i stora kommuner

Resultaten från TEAviisaris datainsamling visar att andelen avgiftsfria träningstider i skolornas gymnastiksalar för barn och unga har minskat i stora kommuner med över 50 000 invånare. Samtidigt har andelen avgiftsfria träningstider ökat i små kommuner med färre än 5 000 invånare. I de största kommunerna med över 50 000 invånare var träningstiderna för barn och unga i skolornas gymnastiksalar avgiftsfria för idrotts- och motionsföreningar i ungefär en tredjedel (29 procent) av kommunerna år 2026. Sedan 2016 har avgifterna för tiderna ökat betydligt i kommuner och städer med över 50 000 invånare. 
I mindre kommuner har det däremot blivit vanligare att gymnastiksalar kan användas avgiftsfritt. 

Bildtext: Avgiftsfriheten för motions- och idrottsföreningar i fråga om barns och ungas träningstider i skolornas gymnastiksalar har utvecklats olika i kommuner av olika storlek under perioden 2010–2026. 

Trenden var likartad för idrotts- och bollplaner. I kommuner med över 50 000 invånare sjönk andelen avgiftsfria träningstider från 33 till 29 procent under en tvåårsperiod. I kommuner med färre än 5 000 invånare var idrottsplanerna avgiftsfria för idrottsföreningar när det gäller träningstider för barn och unga i nästan samtliga kommuner (98 procent år 2026 och 97 procent år 2024).

”Avgiftsfria träningstider för barn och unga har sedan länge varit ett av kommunernas mest traditionella sätt att stödja motion och idrott. Att avgifterna har ökat i de stora städerna kan till exempel förklaras av den stora efterfrågan på träningstider. Tiderna måste utnyttjas effektivt och alla tillgängliga lösningar tas i bruk. I det här sammanhanget verkar en liten avgift förbättra användningsgraden”, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Helheten är stabil, positiva förändringar i sikte

Sammantaget har det inte skett några större förändringar i arbetet med att främja fysisk aktivitet i kommunerna jämfört med situationen år 2024. Flera strukturer är väl etablerade: i 95 procent av kommunerna finns en sektorsövergripande arbetsgrupp som behandlar frågor kring motionsfrämjande.  I 95 procent av kommunerna finns det också ett gemensamt forum eller expertorgan för motions- och idrottsföreningar som sammanträder regelbundet.

Uppgifter om idrotts- och motionsaktivitet rapporterades i större utsträckning än tidigare till förtroendeförvaltningen. Exempelvis hade centrala data om barns och ungas idrotts- och motionsaktivitet presenterats för förtroendeförvaltningen i 90 procent av kommunerna, jämfört med 80 procent två år tidigare. 

Positiv utveckling inom miljöledning av idrotts- och motionsanläggningar

Det har också skett en utveckling i miljöledningen av idrotts- och motionsanläggningar. Den största förändringen framkom i stora kommuner med över 50 000 invånare. Av dessa kommuner fastställde 67 procent årliga mål för att minska idrottsanläggningarnas miljöbelastning, jämfört med 43 procent år 2024. Dessutom hade det i nästan alla kommuner getts anvisningar för personalen med ansvar för underhåll av idrottsanläggningar om hur förbrukningen och utsläppen kan minskas.

”Det är glädjande att uppgifter om idrotts- och motionsverksamhet i allt större utsträckning görs tillgängliga för beslutsfattarna och att även idrottsanläggningarnas miljöpåverkan får allt större uppmärksamhet. De stora framsteg som gjorts i synnerhet i de stora kommunerna när det gäller att fastställa miljömål visar att en hållbar drift av idrottsanläggningar är på väg att bli en del av kommunernas dagliga ledningsarbete”, säger Päivi Pelkonen, sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd.

Datainsamlingen om främjandet av motion och idrott i kommunerna, som genomförs vartannat år, besvarades av 290 kommuner, dvs. 99 procent av kommunerna på det finländska fastlandet. Uppgifterna beskriver strukturer, resurser, uppföljning, samarbete och annan verksamhetspraxis för främjandet av motion och idrott i kommunerna.
 

Källa:

Främjandet av motion och idrott i kommunerna 2026. THL. Statistikrapport 38/2026.

Kommunspecifika uppgifter hittar du på adressen www.teaviisari.fi

Närmare upplysningar: 

Elsa Mantere, specialsakkunnig i idrotts- och ungdomsfrågor, tfn 050 565 0306   [email protected] 

Päivi Aalto-Nevalainen, kulturråd, Undervisnings- och kulturministeriet (UKM), tfn 029 533 0054, [email protected] 

Päivi Pelkonen, sakkunnig, Institutet för hälsa och välfärd (THL), tfn 029 524 7475, [email protected]