Tiina Pohjanen 19.11.2021

Balansgång mellan två olika projekt

I Kommunförbundet pågår två projekt för utveckling av informationsproduktionen och statistikföringen inom ungdoms- och kulturtjänsterna. Projekten finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet samt Kommunförbundet och genomförs tillsammans med kommunerna och andra intressentgrupper. Det konkreta målet för båda projekten är att införa ett elektroniskt statistikverktyg för kommunerna. Med hjälp av verktyget beskrivs bland annat verksamheten och dess resurser. Systemen erbjuder jämförbar information om kommunerna, förbättrar tillgången till och utnyttjandet av information samt ger möjlighet att stärka samarbetet mellan kommunerna. 

Projekten handlar dock inte enbart om systemutveckling, utan informationsproduktionen bör granskas i vidare bemärkelse. Vad vet man om kommunalt ungdomsarbete och kommunernas kulturverksamhet på nationell nivå och vad borde man kunna berätta om dem? Hur ska arbetet beskrivas för att dess betydelse ska förmedlas även utanför sektorn? Vilka nyckeltal stöder beslutsfattandet? 

Samtidigt som informationsproduktionen granskas i vid bemärkelse bör man komma ihåg projektens ursprungliga mål och syfte. Kontinuerlig gränsdragning och upprepad avgränsning av projekten är besvärligt, men nödvändigt. Hellre väljer vi den färdiga produkten än prototypen. För utvecklingsprojekten passar också det talesätt som är bekant från pandemitiden: detta är inte ett sprinterlopp utan ett maraton. Världen blir inte färdig i två- och treåriga projekt. I projekten skapas en utgångsnivå som till vissa delar kan innebära några steg bakåt, och åtminstone att man lär sig ett nytt handlingssätt. Därför hoppas jag på tålamod från kommunerna, projektpartnerna och även mig själv (med maratonloppet i åtanke), men också mod och fördomsfrihet. Vi lär oss tillsammans och av varandra! 

Kommunalt ungdomsarbete och kommunernas kulturverksamhet hör till kommunernas lagstadgade uppgifter, men de lagar som styr dessa sektorer lämnar gott om utrymme för lokala lösningar. Även om arbetet på lokal nivå beskrivs på varierande sätt och det finns skillnader mellan de tjänster som tillhandahålls, finns det också likheter i det arbete som utförs i kommunerna. I utvecklingen av ett nationellt system balanserar man mellan hur man kan beskriva likheterna i olika kommuners arbete, men samtidigt lämna tillräcklig frihet för lokala särdrag. Att göra det egna arbetet synligt på lokal nivå är en uppenbar nytta för kommunerna. Kan man därtill se fördelen med det nationella jämförelsematerial som skapas i systemet eller hur man kunde dra nytta av det? 

I projektet för dokumentation av kommunalt ungdomsarbete påverkas utvecklingsarbetet av de dokumentationssystem för verksamheten som tidigare använts inom ungdomsarbetet. Det nya systemet förväntas omedelbart åtgärda bristerna i de tidigare systemen. 

Inom ungdomsarbetet finns det också förväntningar på och förhoppningar om det nationella dokumentationssystemet, förväntningar som vi inte kan leva upp till. Man vill ha kund- och verksamhetsstyrningssystem för ungdomsarbetet, men ur ungdomslagens synvinkel får sådana register inte användas. Avsikten är att i systemet registrera det arbete som utförts, inte de unga som mötts, även om information produceras också om de unga. Gränsdragningen görs i fråga om vad som registreras om de unga: Dokumenterar man hur den unga har mötts eller vilken sorts ung person man mött? 

I projektet Kommuninformation om kultur (KULTTI) kartlägger och skisserar man för närvarande den helhet som utgör faktabasen och strävar efter att identifiera luckor i informationsproduktionen. Förmågan att avgränsa är avgörande också här. Det finns gott om information och informationskällor, men i projektet bör man kunna identifiera de viktigaste av dem; de som utgör grunden för insamlingen av pilotdata för år 2023. Att definiera lämpligt datainnehåll är en utmaning. Sektorn vill själv påverka med vilka mått arbetet bedöms. I synnerhet vid sidan av de kvantitativa indikatorerna behövs det fungerande mätinstrument för att beskriva verkningsgraden. Kvantitativa indikatorer säger inte allt och man måste gå bakom de ekonomiska siffrorna. Mått som beskriver verkningsgraden uppstår inte i ett svep, man måste närma sig saken bit för bit och börja inom ett litet delområde. 

Projekten framskrider i olika takt: Införandet av systemet för dokumentation av kommunalt ungdomsarbete bereds vid Kommunförbundet, och avsikten är att systemet ska stå till kommunernas förfogande ännu i år. I KULTTI-projektet är målet för den närmaste tiden att utarbeta en tydlig plan för informationsbehoven inom kommunernas kulturverksamhet och de uppgifter som bäst beskriver dessa behov. 

Skribent

Tiina Pohjanen är projektledare vid Kommunförbundet.