Statistiken för de offentliga finanserna för 2020 nära rekordnivåer

Statistikmyndigheterna på olika håll i världen har de senaste dagarna publicerat rikligt med statistik om den ekonomiska utvecklingen 2020. Preliminära uppgifter visar att den finländska samhällsekonomin under det första coronaåret klarade sig bättre än i många andra länder åtminstone mätt med utvecklingen hos bruttonationalprodukten.

Enligt de preliminära uppgifterna för nationalräkenskaperna minskade Finlands bruttonationalprodukt med 2,8 procent år 2020. Euroområdets BNP minskade i fjol med 6,6 procent, så Finland klarade sig bra i internationell jämförelse. I Europa var minskningen i BNP störst i Spanien (-11 %) och Italien (-8,9 %). Enligt de uppgifter som för närvarande finns att tillgå klarade sig Irland bäst bland de europeiska länderna, bruttonationalprodukten ökade med över 3 procent i fjol. Sveriges BNP minskade med drygt 2,8 procent medan Storbritanniens BNP enligt preliminära uppgifter minskade med hela 9,9 procent.

Den finländska samhällsekonomin gick in i en recession år 2020

Volymen i Finlands bruttonationalprodukt minskade alltså år 2020 med 2,8 procent. Produktionen per capita var knappt 43 000 euro år 2020. Hushållens sparkvot steg till 5,7 procent.

Alla huvudsakliga efterfrågeposter minskade 2020. Den största efterfrågeposten utgörs av den privata och offentliga konsumtionen, vars volym minskade med sammanlagt 2,7 procent i fjol. Den privata konsumtionen minskade med nästan 5 procent samtidigt som den offentliga konsumtionen ökade. Den minskade konsumtionen gällde i synnerhet den privata servicesektorn, där trafiken, hotell- och restaurangverksamheten samt konst-, nöjes- och rekreationstjänsterna lider mest. Informations- och kommunikationstjänster samt fastighetsbranschens verksamhet verkar ha klarat sig med de minsta skadorna. Inom branscherna förekommer dock stora variationer både i fråga om olika tjänster och regionalt.

Volymen inom exporten av varor och tjänster minskade med 6,6 procent år 2020. Exportefterfrågan på varor minskade inte i slutet av förra året så mycket som väntat, men volymen i exporten av tjänster minskade med nästan 17 procent. Exporten har försvagats särskilt på grund av den svaga utvecklingen inom turism- och transporttjänsterna. Exporten återhämtade sig under det sista kvartalet 2020 (pga. en fartygsleverans), men var under 2020 hela tiden mindre än året innan.

Även volymen i efterfrågan på investeringar (fast bruttoinvestering) minskade under 2020. De privata investeringarna minskade med 4,6 procent medan de offentliga investeringarna ökade med 3,4 procent.

Den samhällsekonomiska utvecklingen i Finland var negativ redan före coronakrisen, dvs. i praktiken sedan mitten av 2019. Även under åren före 2019 har nationalprodukten närmat sig nollpunkten. Det andra kvartalet 2020 var mycket svagt på grund av coronapandemin, men sedan dess har tillväxten återhämtat sig, särskilt under det tredje kvartalet. Jämfört med siffrorna för det föregående året var tillväxten dock under årets sista kvartal fortfarande knappt två procent lägre än i slutet av 2019.

Läget inom den offentliga ekonomin rasade – kommunsektorn stärktes

Den offentliga sektorns (staten, kommunsektorn, socialskyddsfonderna) inkomster uppgick sammanlagt till 121,6 miljarder euro år 2020 och minskade med nästan 4 miljarder euro jämfört med året innan. Utvecklingen inom de olika undersektorerna i sektorn var dock mycket varierande. Statens inkomster minskade med över tre miljarder, medan lokalförvaltningens, dvs. kommunsektorns, inkomster ökade med över fyra miljarder euro. Arbetspensionsanstalternas inkomster minskade, men de övriga socialskyddsfondernas inkomster ökade med drygt en miljard euro. Uppgifterna för undersektorerna är icke-konsoliderade, dvs. ömsesidiga köp av tjänster och varor har inte eliminerats från dem.

Den kraftiga nedgången i den offentliga sektorns inkomster syns också i att skattegraden sjönk 2020. I skattegraden ställs skatterna i relation till bruttonationalproduktens värde, så skattegraden påverkas (i olika riktningar) av både minskningen av nationalprodukten inom produktionen och minskningen av skatteutfallet.

Den offentliga sektorns utgifter (inklusive investeringsutgifterna för året i fråga) uppgick 2020 till 134,6 miljarder euro, vilket var hela 6,7 miljarder euro mer än 2019. Ökningen är delvis automatisk, eftersom de offentliga utgifterna ökar vid en recession bland annat för att arbetslösheten ökar. En del av de ökade utgifterna är dock en följd av regeringens beslut. Inom den offentliga sektorn ökade utgifterna inom alla undersektorer, men ökningen var störst inom den statliga sektorn.

Eftersom den offentliga sektorns totala inkomster underskred de totala utgifterna sjönk differensen, dvs. nettoutlåningen, till ett underskott på nästan 13 miljarder euro. I en statistisk granskning som börjar från 1970-talet har den offentliga sektorn aldrig tidigare uppvisat ett så här stort underskott, eftersom arbetspensionsanstalternas stora överskott under tidigare recessioner har förbättrat situationen i den offentliga sektorn. Det överskottet finns inte längre. Då underskottet i den offentliga sektorn granskas i förhållande till bruttonationalprodukten var de negativa beloppen större 1992 och 1993.

Inom den offentliga sektorn försvagades statens nettoutlåning från -2,7 miljarder euro år 2019 till ett underskott på 13,4 miljarder euro år 2020. Den kommunala sektorns nettoutlåning förändrades däremot i en annan riktning, när underskottet på cirka tre miljarder euro 2019 stärktes till ett litet överskott 2020.

Den finansiella balansen i kommunsektorn stärktes år 2020 av de exceptionellt stora ökningar av statsandelarna som kommuner och samkommuner beviljades på grund av coronapandemin. Bakom ökningen i kommunernas inkomster låg också höjningen av samfundsskatteandelen som coronastöd samt den störning i utvecklingen av kommunalskatten som reformen av skattekorten orsakade. Utvecklingen i kommunernas utgifter var också måttfullare än väntat under coronaåret. Siffrorna är fortfarande preliminära och de preciseras ytterligare under de kommande månaderna.

På grund av det svaga ekonomiska läget skuldsatte sig den offentliga sektorn kraftigt också 2020. Mest ökade skulden för staten, vars EDP-skuld steg med knappt 18 miljarder euro under 2020. Inom lokalförvaltningen steg EDP-skulden med 1,7 miljarder euro. I slutet av 2020 utvecklades skatteutfallet positivare än väntat både inom staten och i kommunerna, vilket innebär att ökningen av skuldbeloppet också har ökat de likvida medlen.

Den ekonomiska utvecklingen under början av året blir dyster, men man tror på vaccinationerna

Även om nedgången i den finländska samhällsekonomin år 2020 var mindre än väntat, har den ekonomiska återhämtningen tagit ett steg tillbaka under de senaste månaderna.

Enligt den konjunkturindikator och det snabbestimat för produktionen som beräknats utifrån de preliminära uppgifterna har produktionsökningen under de senaste månaderna pendlat på båda sidor om noll, när tillväxten jämförs med de föregående månaderna. Till exempel enligt det preliminära snabbestimat som beräknats utifrån omsättningsuppgifter sjönk den säsongrensade bruttonationalprodukten i februari med 0,3 procent jämfört med januari. När konjunkturindikatorns utveckling jämförs med siffrorna för ett år sedan är situationen dyster. Bruttonationalproduktens utveckling har redan under flera månader släpat efter med cirka fyra procent jämfört med förra året.

Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i synnerhet i servicesektorn. Utvecklingen har försvårats av det allvarliga smittläget såväl i Finland som i många andra länder, och man har varit tvungen att skärpa restriktionerna runt om i världen. I början av mars konstaterade statsrådet att Finland för andra gången befinner sig i undantagsförhållanden på grund av coronasituationen, och dessutom planeras ytterligare skärpningar i de områden som drabbats hårdast av pandemin. Restaurangerna stängdes 8.3.2021 i de regioner där epidemin befinner sig i spridnings- och accelerationsfasen. Inom vissa branscher har de strikta restriktionerna och företagens konkurser runt om i världen bromsat leveranskedjorna och försvårat tillgången till varor.

Ekonomin kommer alltså ännu en tid att vänta på en klar återhämtning och uthålligheten hos företagen inom vissa servicebranscher prövas kraftigt under våren. Det är allt mer sannolikt att antalet konkurser och arbetslösheten kommer att öka under de närmaste månaderna. Trots dessa utmaningar förväntar sig konjunkturinstituten att den ekonomiska tillväxten kommer att bli klart positiv redan i år. I många prognoser har tillväxtutsikterna under de senaste månaderna till och med höjts mer än väntat utifrån de ekonomiska siffrorna för 2020.

Den ekonomiska tillväxten antas skjuta fart i slutet av innevarande år i takt med att vaccinationstäckningen ökar, sjukdomsfallen minskar och restriktionerna avvecklas. Prognoserna förväntar sig i regel att den ekonomiska tillväxten kommer i kapp produktionsnivån före coronakrisen senast år 2022. Bruttonationalprodukten väntas öka med cirka 2–3 procent år 2021. Enligt de senaste konjunkturprognoserna kommer ökningen i produktionsvolymen att accelerera något ännu 2022, sedan kommer tillväxten att motsvara den normala trendtillväxten.

En drivkraft för tillväxt år 2021 är den privata konsumtionen som har dämts upp under de senaste månaderna. Också exportefterfrågan på varor ökar, men när det gäller export av tjänster kan till exempel utvecklingen inom turismen stagnera ännu länge. För återhämtningen av exporten bereds omfattande stimulanspaket i synnerhet i Förenta staterna, men också i Europa. Företagens investeringsutsikter är för närvarande ljusare än på länge.

Den absolut största risken som kan förhindra prognoserna från att förverkligas är att smittläget inte förbättras under de närmaste månaderna trots att vaccinationstäckningen ökar. Detta är möjligt till exempel när virusmutationer utvecklas och sprids i hela världen. I så fall är det inte heller på hösten möjligt att upphäva restriktionerna. Sannolikheten för denna risk ökar av att utvecklingsländerna har fått endast små mängder vaccin och att vaccinationerna i dessa länder ännu bara är i början. Coronaviruset med dess olika varianter och åtgärderna för att bekämpa sjukdomen är med oss åtminstone i viss mån ännu länge.