Cirkulär 22/80/2000, Taisto Ahvenainen, 8.9.2000

Hemfridsbrott, olovlig avlyssning och observation samt ärekränkning och kränkning av privatlivet

Bestämmelserna om hemfridsbrott, olovlig avlyssning och observation samt ärekränkning och kränkning av privatlivet har reviderats och sammanförts i strafflagens 24 kapitel. Ändringarna av strafflagen träder i kraft 1.10.2000 (nr 531-532/2000 i författningssamlingen). 

​Bestämmelserna om hemfridsbrott och offentlig frid upptas i 1–4 §, bestämmelserna om olovlig avlyssning och observation i 5–7 §, bestämmelserna om spridande av information som kränker privatlivet i 8 § samt bestämmelserna om ärekränkning i 9 och 10 § i strafflagens 24 kapitel. I 24 kap. 11 § definieras de platser som skyddas av hemfrid och i 12 § anges bestämmelser om straffrättslig åtalsrätt. Området som omfattas av hemfridsskyddet är i princip oförändrat. Skyddet av offentlig frid gäller förutom ämbetsverk, skolor, sjukhus och motsvarande verksamhetsenheter även t.ex. affärslokaler och kontor.

Bestämmelserna om smädelse och förolämpning ersätts av straffbestämmelser om ärekränkning.

Tillämpningsområdet för ärekränkning och straffbart spridande av uppgift som kränker privatlivet har begränsats så att t.ex. kändisar och andra personer som är verksamma inom politiken, näringslivet, i offentliga tjänster och uppdrag har ett mer begränsat privatlivsskydd än vanliga medborgare.

Saklig och t.o.m. sträng kritik av en person som är aktiv i offentligheten är tillåten, förutsatt att kritiken främst riktar sig mot personens förfarande inom t.ex. politik eller tjänsteutövning, och inte mot hans eller hennes person.

Närmare upplysningar:
Taisto Ahvenainen, tfn (09) 771 24 73, 
Riitta Myllymäki, tfn (09) 771 24 63

Bilagor
Lag om ändring av strafflagen 
Lag om ändring av 18 § lagen om integritetsskydd vid telekommunikation och dataskydd inom televerksamhet 
Riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut 29.9.1999 nr 2016/2/98 och 28.8.1998 nr 2049/4/96

 

Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggad enligt grundlagen (10 § 1 mom.). Om brev- och telefonhemlighetens okränkbarhet samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden stadgas i 10 § 2 mom. grundlagen. Vars och ens yttrandefrihet är tryggad enligt 12 § 1 mom. grundlagen.

Hemfridsbrott Bestämmelserna om hemfridsbrott finns i 24 kap. 1 § strafflagen. Enskild hemfrid skyddas mot olovligt intrång och kvarstannande samt mot oväsen, telefonpåringningar och annat olovligt störande. Typiskt olovlig verksamhet är att trotsa förbud och uppmaningar.

I 24 kap. 2 § strafflagen anges bestämmelser om grovt hemfridsbrott, som t.ex. innebär att gärningsmannen har försett sig med ett vapen för att begå brottet, eller att brottsoffret på grund av att hotelser framställs eller egendom skadas i samband med brottet eller på grund av gärningsmännens eller de delaktigas antal har grundad anledning att frukta för sin personliga säkerhet. Gärningen bör som helhet bedömd vara grov (se hemfridsskyddade platser nedan).

Bestämmelserna om brott mot offentlig frid står i 24 kap. 3 § strafflagen. Den som obehörigen tränger sig in eller i smyg eller genom att vilseleda någon annan inträder på en i nämnda paragraf särskilt angiven plats som hör till området för offentlig frid, eller som gömmer sig eller stannar kvar på en sådan plats, gör sig skyldig till brott mot offentlig frid. Brott mot offentlig frid kan liksom hemfridsbrott innebära att gärningsmannen trots uppmaning inte avlägsnar sig från den skyddade platsen. Till exempel störande telefonpåringningar till ett ämbetsverk eller förande av oljud i ett ämbetsverk eller annat störande av ämbetsfrid kan vara straffbart som ofog enligt 17 kap. 13 § strafflagen.

Genom bestämmelserna skyddas personalens arbetsfrid och integritet i ämbetsverk, affärslägenheter, kontor och möteslokaler o.dyl. Till de platser som omfattas av offentlig frid hör även övriga motsvarande lokaler och byggnader. Även omgärdade gårdsområden omfattas av skyddet av offentlig frid. Byggnader och lokaler som omfattas av offentlig frid är t.ex. skolor, sjukhus, museer och idrottsinrättningar. Brott mot offentlig frid kan rikta sig mot både utrymmen som allmänheten har tillträde till och platser där det är förbjudet för allmänheten att vistas. Konferens- och möteslokaler omfattas av skyddet av offentlig frid även om de inte utgör en del av t.ex. ett ämbetsverk, ett kontor eller en affärslokal. Som brott mot offentlig frid anses dock inte en gärning som föranlett endast liten olägenhet.

Bestämmelserna om grovt brott mot offentlig frid anges i 24 kap. 4 § strafflagen. Om det vid brott mot offentlig frid används vapen eller annat redskap som lämpar sig för våld på person, är det fråga om ett grovt brott mot offentlig frid, om gärningen även som helhet bedömd är grov. Detsamma gäller om gärningsmannen eller en delaktig uppenbart har för avsikt att begå våld på person eller skada egendom.

Olovlig avlyssning och olovlig observation

Bestämmelserna om olovlig avlyssning står i 24 kap. 5 § strafflagen. Olovlig avlyssning riktar sig i första hand mot samtal och andra ljudvågor. Olovlig avlyssning av skyddade meddelanden som förmedlas elektroniskt eller på något annat sätt kan vara straffbart som kränkning av kommunikationshemlighet enligt 38 kap. 3 § strafflagen.

När någon obehörigen med en teknisk anordning avlyssnar eller upptar samtal, prat eller annat på en hemfridsskyddad plats av privatlivet framkallat ljud som inte är avsett för hans eller hennes kännedom, är det fråga om olovlig avlyssning. Som olovlig avlyssning räknas även motsvarande avlyssning eller upptagning av samtal eller prat på annan än en hemfridsskyddad plats om talaren inte har skäl att anta att någon utomstående hör talet. Förutsättningen för straffbarhet är att samtalet inte är avsett för utomståendes kännedom. Det är allstå inte straffbart att till exempel banda diskussioner som den som bandar samtalet själv deltar i. Avlyssning och upptagning av prat och samtal är inte heller straffbart om någon utomstående befinner sig inom höravstånd från den som talar.

Den 6 § gäller olovlig observation. Olovlig observation är t.ex. att obehörigen med teknisk anordning iaktta eller avbilda en person på en hemfridsskyddad plats eller en toalett, i ett omklädningsrum eller på någon motsvarande plats. Gärningen är alltid straffbar, även om den inte kränker objektets integritet. Typiska tekniska anordningar är t.ex. kameror, videokameror och kikare.

Till straffbar olovlig observation räknas även att obehörigt iaktta eller avbilda en person som vistas i en hemfridsskyddad byggnad eller lokal eller på ett därtill hörande omgärdat gårdsområde där det är förbjudet för allmänheten att vistas. I motsats till iakttagande eller avbildande i hemfridssfären förutsätter straffbarhet här att gärningen kränker personens integritet.

Till exempel fotografering av deltagarna i ett slutet sammanträde på ett ämbetsverk som omfattas av offentlig frid är således inte obehörigt eller integritetskränkande. Däremot är det straffbart att t.ex. avbilda personer som vistas på sjukhus utan deras samtycke. Öppen kameraövervakning av t.ex. olovlig vistelse e.dyl. i ämbetsverk samt kameraövervakning som sker med personalens kännedom utgör inte olovlig observation. Försök och förberedelse till olovlig avlyssning och observation är straffbart.

I 38 kap. (3 och 4 §) strafflagen finns bestämmelserna om informations- och kommunikationsbrott. Till exempel att obehörigen öppna ett brev eller ett annat tillslutet meddelande som är adresserat till någon annan utgör en kränkning av kommunikationshemligheten. Kränkning av kommunikationshemligheten kan även innebära att någon genom att bryta ett säkerhetsarrangemang skaffar uppgifter om ett meddelande som har upptagits elektroniskt eller med någon annan sådan teknisk metod och som är skyddat mot utomstående, eller att någon skaffar uppgifter om innehållet i samtal, telegram, textöverföring eller något annat motsvarande telemeddelande.

Enligt 4 § lagen om integritetsskydd vid telekommunikation och dataskydd inom televerksamhet är telekommunikation konfidentiell, om den inte är avsedd för allmän mottagning. En utomstående som fått kännedom om ett konfidentiellt telemeddelande får inte orättmätigt lämna uppgifter om det eller utnyttja det. Till exempel arbetstagares och studerandes e-postmeddelanden omfattas av skyddet för konfidentiell kommunikation, vilket bestämmer villkoren för den tekniska övervakningen av användningen av arbetsgivares och läroanstalters datanät. (Se riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut 29.9.1999 nr 2016/2/98 och 28.8.1998 nr 2049/4/96).

Ärekränkning och kränkning av privatlivet

Bestämmelserna om spridande av uppgifter som kränker privatlivet ges i 24 kap. 8 § strafflagen. Den som obehörigen genom ett massmedium framför en uppgift, antydan eller bild som gäller någon annans privatliv så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning, gör sig skyldig till spridning av information som kränker privatlivet. På samma grunder är det även straffbart att framföra en uppgift, antydan eller bild som gäller någon annans privatliv, om informationen på något annat sätt görs tillgänglig för ett stort antal människor. Det är alltså straffbart att på ovan beskrivna sätt sprida uppgifter som i och för sig är sanningsenliga.

Som spridande av information som kränker privatlivet anses inte framförandet av en uppgift eller bild som gäller en sådan persons privatliv som verkar inom politiken, näringslivet, i en offentlig tjänst eller ett offentligt uppdrag eller ett annat med dessa jämförbart uppdrag, om framförandet kan inverka på bedömningen av personens förfarande i dessa verksamheter. Gärningens straffbarhet upphör dock endast om framförandet av en sådan uppgift, antydan eller bild behövs för behandlingen av någon samhälleligt betydelsefull sak. I fråga om personer i denna ställning är det således tillåtet att offentligt berätta om personens privatliv t.ex. i det fall att uppgifterna eller åsikterna har samband med personens förfarande i denna verksamhet och framförandet behövs för behandlingen av någon samhälleligt betydelsefull sak. Verksamhet inom konst- och kulturlivet samt inom elitidrotten kan komma i fråga som verksamhet jämförbar med ovan beskrivna verksamheter. Kändisarnas privatlivsskydd bedöms dock i första hand enligt huvudregeln och inte enligt denna lindringsbestämmelse. Spridande av osann uppgift eller antydan är straffbart som ärekränkning.

I 24 kap. 9 § strafflagen finns bestämmelserna om ärekränkning. Om grov ärekränkning stadgas i 10 ?. Indelningen av ärekränkningsbrotten i smädelse och förolämpning har slopats. Strafflagen innehåller uttryckliga bestämmelser om de förutsättningar under vilka kritik av en annan person inte kan betraktas som ärekränkning. Valet av rekvisit är inte längre beroende av om ärekränkningen sker mot bättre vetande eller inte.

Den som till exempel framför en osann uppgift eller antydan om någon annan så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning, gör sig skyldig till ärekränkning. Detsamma gäller om någon på annat sätt förnedrar en annan person. Gärningen kan vara straffbar som ärekränkning även om det t.ex. handlar om ett påstående som är sant eller en antydan som baserar sig på fakta, om uppsåtet är att skymfa den andra.

Kritik som riktar sig mot någon annans förfarande inom politiken, näringslivet, i en offentlig tjänst eller ett offentligt uppdrag eller inom vetenskap, konst eller med dessa jämförbar offentlig verksamhet anses inte som en sådan skymf som uppfyller rekvisitet för ärekränkning, om inte kritiken tydligt överskrider gränsen för det som kan anses som godtagbart.

Även skarp kritik av personer som deltar i offentlig verksamhet är godtagbar, förutsatt att kritiken främst riktar sig mot personens förfarande och inte mot hans eller hennes person. Kritikens syfte får inte vara att kränka en annan person, oberoende av om denne själv upplever kritiken som kränkande eller ej. Framförande av osann uppgift eller antydan på ett sådant sätt att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för andras missaktning är straffbart som ärekränkning, även i det fall att det gäller en person som verkar inom politiken, näringslivet, i en offentlig tjänst eller med dessa jämförbar verksamhet, och även om framförandet skulle ansluta sig till behandlingen av en samhälleligt betydelsefull sak.

Om ärekränkningsbrottet sker genom ett massmedium eller genom att uppgiften eller antydan på något annat sätt görs tillgänglig för ett stort antal människor, och ärekränkningen även som helhet bedömd är grov, är det fråga om grov ärekränkning. Detsamma gäller om ärekränkningen orsakar stort eller långvarigt lidande eller särskilt stor eller kännbar skada, och ärekränkningen även bedömd som en helhet är grov.

Den kränktes eget förfarande kan utgöra en ursäkts- och skuldfrihetsgrund för gärningen (t.ex. en situation där en person som utsatts för en kraftig provokation besvarar de kränkande yttrandena med nya kränkningar).

Hemfridsskyddade platser

Bestämmelserna om hemfridsskyddade platser står i 24 kap. 11 ? strafflagen. Hemfridsskyddade platser är bostäder, fritidsbostäder och övriga utrymmen som är avsedda för boende, såsom hotellrum, tält, husvagnar och fartyg som kan bebos, trappuppgångar i bostadshus samt gårdar som utgör de boendes privata område och de byggnader som är fast förbundna med sådana gårdar. Områden utanför ytterdörrarna till ett höghus omfattas inte av hemfridsskyddet. Det går inte att med bindande verkan på eget bevåg (t.ex. genom utplacering av skyltar med texten "tillträde förbjudet") utvidga det hemfridsskyddade området utöver det som anges i lagen.

Den offentliga fridssfären regleras separat i strafflagens bestämmelser om brott mot offentlig frid och grovt brott mot offentlig frid.

Åtalsrätt Bestämmelserna om åtalsrätt anges i 24 kap. 12 § strafflagen. De flesta av de brott som regleras i 24 kap. strafflagen faller inom ramen för måls-ägandes åtalsrätt. Även brott mot offentlig frid samt olovlig avlyssning och observation av personer som omfattas av offentlig frid är målsägandebrott. Grovt brott mot offentlig frid faller däremot under allmänt åtal.

Till exempel vid hemfridsbrott, brott mot offentlig frid samt olovlig avlyssning och observation kan allmänna åklagaren väcka åtal, om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

I ärekränkningsmål och vid vissa andra brott kan riksåklagaren förordna att åtal skall väckas, om brottet har begåtts genom ett massmedium och ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Risto Parjanne
verkställande direktör

Kari Prättälä
chef för juridiska ärenden

tags