Cirkulär 22/80/2005, J. Nyman, J. Kauppi, U. Hurmeranta/eg, 22.11.2005

Partiell revidering av lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978) reviderades delvis genom den lag (547/2005) som trädde i kraft 1.11.2005. Revideringen ändrade inte på lagens struktur. De viktigaste ändringarna gäller ansvarsfördelningen mellan kommunen och tomtägaren och styrningen av arbeten som utförs på gatorna.

​Avsikten med lagreformen är att åstadkomma en enhetligare kvalitetsnivå framför allt när det gäller vinterunderhållet. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och tomtägaren preciseras så att underhållet av cykelvägar och kombinerade gång- och cykelvägar ankommer på kommunen. Dessutom skall kommunen under de förutsättningar som anges i lagen i småhusdominerade områden åta sig att sköta det underhåll som ankommer på tomtägaren. Kommunen får av tomtägarna inom området ta ut de kostnader som uppstår till följd av skötseln av tomtägarens uppgifter.

Den kvalitetsnivå som eftersträvas för gatuunderhållet ändras så att underhållet bl.a. betonar förhållandena, trafiksäkerheten och trafikens framkomlighet samt de olika trafikformernas behov. Med olika trafikformer avses förutom motorfordonstrafiken också beaktande av speciellt fotgängarnas och cyklisternas behov.

Omdefinitionen av kvalitetsnivån inverkar också på kommunens och tomtägarnas skadeståndsansvar i fråga om olycksfall på gator. Vid fastställandet av skadeståndsansvaret kan man beakta faktorer som påverkar kvalitetsnivån på underhållet, dvs.  exceptionella väderleksförhållanden, tiden på dygnet, gatans betydelse för trafiken, trafikvolymen, de olika trafikformernas behov, trafiksäkerheten och trafikens framkomlighet.

En viktig ändring i lagen är de nya bestämmelserna om anmälan som skall göras i fråga om arbete som utförs på en gata eller ett allmänt område samt kommunens rätt att meddela föreskrifter om arbetets utförande och rätt att ta ut avgifter. 

Dessutom gjordes en partiell revidering som förbättrar bestämmelserna om det administrativa förfarandet, övervakningen och sökandet av ändring. Också lagens straffbestämmelser förnyas. Kommunen ges separat möjlighet att meddela föreskrifter om underhåll och renhållning som kompletterar lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

I detta cirkulär beskrivs utöver lagändringarna också de viktigaste delarna av lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden och hur lagen förhåller sig till markanvändnings- och bygglagen. Lagens övergångsbestämmelser har behandlats i Kommunförbundets cirkulär 17/80/2005 9.8.2005.

Närmare upplysningar
Ulla Hurmeranta, (09) 771 25 39
Jussi Kauppi, (09) 771 25 60
Karl-Erik Blomgren, (09) 771 25 59

Lag om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden 1.11.2005

1. Underhålls- och renhållningsskyldigheten börjar

Gatuhållning

Gatuhållningen definieras i 84 § i markanvändnings- och bygglagen. Gatuhållningen omfattar

  • planering

  • byggande

  • underhåll och renhållning av gator samt

  • andra åtgärder som är nödvändiga för att samordna gatuområdet och ledningar, anordningar och konstruktioner ovanför eller under gatuområdet.

Det är kommunens uppgift att ordna gatuhållningen. Bestämmelser om de skyldigheter i anslutning till gatuhållningen som hör till fastigheterna ingår i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Kommunens skyldighet att sköta gatuhållningen börjar när markanvändningen enligt detaljplanen ger upphov till ett trafikbehov som kräver detta. En förutsättning är dessutom att de kostnader som orsakas kommunen av att gatan byggs inte kan betraktas som oskäliga jämfört med det trafikbehov som tillgodoses när gatan byggs (MBL 86 § 1 mom.).

Om en gata eller en del av den inte byggs så att den inom skälig tid efter att gatuhållningsskyldigheten har inträtt är i det skick som markanvändningen enligt en lagakraftvunnen detaljplan förutsätter och detta kan medföra olägenheter med tanke på hälsan eller säkerheten eller någon annan särskild olägenhet med tanke på regleringen av markanvändningen eller trafiken eller om kommunen inte inom skälig tid fullgör sin skyldighet enligt MBL 86 a §, kan den regionala miljöcentralen vid vite ålägga kommunen att fullgöra sin skyldighet. (179 § som ändras genom lag 504/2005 träder i kraft 1.1.2006.)

Gatuhållningsbeslut

Skyldigheterna enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden inträder när gatan eller gatudelen tillgodoser behovet enligt markanvändning som genomförts enligt detaljplanen och kommunens beslut som gäller den (gatuhållningsbeslut) har fattats. Gatan anses ha upplåtits för allmänt bruk från och med samma tidpunkt. (MBL 86 § 3 mom.)

Gator och byggnadsplanevägar som upplåtits för allmänt bruk med stöd av lagstiftningen före markanvändnings- och bygglagen omfattas enligt övergångsbestämmelsen i MBL 219 § 2 mom. av gatuhållningen utan ett gatuhållningsbeslut enligt MBL 86 § 3 mom.

Ägare eller innehavare av fastigheter som ligger utmed gatan eller en del av den skall på det sätt som bestäms i 95 § i kommunallagen underrättas om ett gatuhållningsbeslut och om när underhålls- och renhållningsskyldigheten enligt beslutet inträder. I MBL 87 § nämns visserligen endast underrättelse om underhållsskyldigheten, men bestämmelsen skall tolkas så att information också skall ges om att renhållningsskyldigheten inträder.

Ett protokollsutdrag om gatuhållningsbeslutet inklusive besvärsanvisning delges tomtägarna per brev. Parterna anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Ändring i gatuhållningsbeslut söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Det är fråga om ett förvaltningsbesvär. Besvär uppskjuter gatuhållningen. Frågan är om lagens förutsättningar för beslutsfattandet uppfylls.  Beroende på beslutets innehåll kan det också tas upp som en förvaltningstvist. Om det till gatuhållningsbeslutet t.ex. bifogats en förteckning över de skyldigheter beslutet medför för fastighetsägaren, är det möjligt att väcka en förvaltningstvist om skyldigheternas omfattning.

Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

Skyldigheten att sköta underhållet och renhållningen av gator, torg, öppna platser, parker, planteringar och andra med dessa jämförbara allmänna områden inom detaljplaneområdet åligger dels kommunen, dels ägaren av tomt eller något annat område, i enlighet med bestämmelserna i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Tomtägarens skyldigheter gäller i tillämpliga delar även trafik-, faro- och specialområden samt deras ägare.

Underhåll och renhållning av gator gäller gator som i enlighet med stadsplanelagen (145/1931), byggnadslagen (370/1958) eller markanvändnings- och bygglagen (132/1999) upplåtits till allmänt bruk eller kan anses upplåtna därtill. I fråga om gatuhållningsbeslutet ovan framgick att en gata anses ha upplåtits för allmänt bruk i samband med gatuhållningsbeslutet. Vid samma tidpunkt börjar kommunens och tomtägarnas skyldigheter att underhålla gatan och hålla den ren enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

I lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden definieras inte närmare vad som avses med gata/gatuområde. Enligt 83 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen omfattar ett gatuområde ett i detaljplanen anvisat gatuområde jämte ledningar, anordningar och konstruktioner under, på och ovanför marknivå, om inte något annat anges i detaljplanen. Enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden är det gatuområde som skall underhållas och hållas rent mindre än det ovan nämnda och underhållet av gatuområdet gäller till exempel inte sådana ledningar under, på eller ovanför marknivå som ägs av någon annan.

Utöver gator skall även torg, öppna platser, parker, planteringar och andra jämförbara allmänna områden inom detaljplaneområdet underhållas och hållas rena. För dessa allmänna områden uppkommer underhålls- eller renhållningsskyldigheten när kommunen tillåter att området tas i sådan användning, vartill det enligt detaljplanen avsatts. Det finns inga närmare bestämmelser om det förfarande som skall tillämpas när ett allmänt område tas i användning. I praktiken inträder underhålls- och renhållningsskyldigheten på allmänna områden när kommunen börjar bygga på dessa områden och tillåter att de används.

2. Underhåll och renhållning

2.1 Underhållsuppgifter enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

Enligt 3 § i den aktuella lagen omfattar gatuunderhållet de åtgärder som har till syfte att hålla en gata i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov.  De faktorer som skall beaktas vid fastställande av nivån på gatuunderhållet behandlas närmare i punkt 3.1.

Gatuunderhållet omfattar:

1)  Reparation av skadad gatubeläggning eller ombeläggning, hållande av en grusbelagd gata jämn och dammbindning på en grusbelagd gatas körbana.

2)  Till gatuunderhållet hänförs också underhållet av planteringar, gatumöbler, refuger, skyddsräck, vägmärken och andra motsvarande anordningar inom ett gatuområde.

Gatumöbler som i enlighet med den aktuella lagen skall underhållas är t.ex. blomkärl, bänkar, sopkärl, reklamstolpar, reklamanordningar och vägmärken som placerats på gatuområdet av kommunen eller med kommunens samtycke. Underhållet av gatumöbler ankommer i regel på kommunen. Eftersom kommunen i sista hand också ansvarar för underhållet av de möbler som finns på gatuområdet och ägs av andra, lönar det sig för kommunen att avtala om placering av sådana möbler och anordningar på gatuområdet och även om underhållsansvaret.

3)  Gatuunderhållet omfattar även de åtgärder som på vintern behövs för att en gata skall bevaras i ett sådant skick som avses i 3 § 1 mom. och som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov. Vinterunderhållet omfattar avlägsnande av snö och is, jämna gatuytor, halkbekämpning, avlägsnande av stenmaterial som använts för halkbekämpning samt öppna rännstenar, regnvattenrännor och regnvattenbrunnar.

Underhållsansvaret och skadeståndsansvaret till följd av försummelse bibehålls hos den som enligt lagen ansvarar för dessa, även om arbetet utförs av någon annan på avtalsbasis. Man kan gardera sig mot detta genom villkor som tas in i avtalet.

2.2 Fördelning av underhållsansvaret mellan kommunen och tomtägaren

Huvudregel

Underhållet av gator är kommunens uppgift till de delar lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden inte fastställer att det är tomtägarens uppgift. Kommunen ansvarar också för underhållet av andra allmänna områden.

Det underhåll som skall skötas av tomtägaren räknas uttömmande upp i lagens 4 § och gäller vinterunderhåll på gångbanan och underhåll av infartsvägar som leder till tomter. För det övriga underhållet ansvarar kommunen.

1)  Tomtägaren är skyldig att hålla gångbanan invid tomten användbar

  • genom att avlägsna snö och is som försvårar fotgängartrafiken på  gångbanan samt

  • sköta halkbekämpningen och avlägsnandet av stenmaterial som använts för halkbekämpning på gångbanan.

Ibland kan det uppstå oklarhet om omfattningen av det vinterunderhåll som ankommer på tomtägaren. Omfattningen av den gångbana som skall underhållas framgår i sista hand av gatuplanen som bland annat definierar användningen av gatuområdet för olika ändamål.

2)  Tomtägaren är dessutom skyldig att vid behov forsla bort snövallar som hopats på eller vid gångbanan samt att hålla rännstenen och regnvattenrännan på gångbanan fria från snö och is.

Uttrycket vid behov avser att snövallarna avlägsnas så att de till exempel inte stör sikten för trafiken, stör fotgängarna för mycket eller medför annan olägenhet.

3) Tomtägaren svarar också alltid för underhållet av den infartsväg som leder till tomten.

Fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren ansvarar på egen bekostnad för byggandet av en tomtanslutning från kanten av en anlagd gatas körbana till sin fastighet (MBL 88 §). I den gällande lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden föreskrivs tydligt att tomtägaren också svarar för underhållet av den infartsväg som leder till tomten.

Underhållet av tomtanslutningen omfattar bland annat skyldighet att se till att trumman till ett öppet dike som rinner under infartsvägen fungerar året runt genom att is, snö, löv och skräp som hindrar regnvattnet från att rinna vidare avlägsnas. Dessutom är det tomtägarens uppgift att ploga, att forsla bort snövallar som uppstått till följd av plogningen och finns på tomtanslutningen och att sköta de övriga underhållsuppgifter som definieras i 3 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Undantag från huvudregeln

a)  Underhållet av cykelvägar samt sådana gång- och cykelvägar som till sin utformning inte kan särskiljas från varandra ankommer på kommunen.

Gång- och cykelvägar för vars underhåll kommunen ansvarar avser såväl parallella som kombinerade gångbanor och cykelvägar. Om cykelvägen emellertid klart har särskiljts från gångbanan till exempel genom stenläggning i en annan nivå, genom en trädrad eller med hjälp av bänkar, ansvarar kommunen i enlighet med 4 § 1 mom. för underhållet av den led som är avsedd att cykla på.  Tomtägaren ansvarar då för vinterunderhållet av gångbanan. Det räcker inte enbart med ett målat streck, plattor av olika färg eller andra liknande metoder för att skilja åt lederna.

b)  Kommunen kan besluta att underhållsskyldigheten skall fördelas på ett sätt som avviker från huvudregeln när det gäller en gågata, gårdsgata eller någon annan gata som tillgodoser ett särskilt trafikbehov, under förutsättning att den underhållsskyldighet som sålunda åläggs tomtägaren inte är avsevärt tyngre än den underhållsskyldighet som tomtägaren annars har enligt lagen.

En gågata är en gata som reserverats för fotgängare och där det är förbjudet att cykla. Största delen av de så kallade gågator som för närvarande finns i Finland är rättare sagt gå- och cykelgator, eftersom det också är tillåtet att cykla på dem. En gårdsgata är en gata avsedd för både fotgängare och fordonstrafik.

På en gårdsgata finns inga gångbanor. Därför ansvarar kommunen enligt huvudregeln för hela underhållet av en gårdsgata. På gå- och cykelgator kan det finnas leder som särskilt är avsedda för cyklister och fotgängare. I det fallet bestäms underhållsansvaret enligt 4 § 1 och 2 mom., dvs. tomtägaren ansvarar för att hålla gångbanan invid tomten användbar vintertid och kommunen ansvarar för underhållet av cykelvägar och gång- och cykelvägar.

När det gäller gå- och cykelgator i centrumområden samt gårdsgator och andra gator som tillgodoser ett särskilt trafikbehov kommer kommunen och fastighetsägaren ofta överens om underhållet. I avtalet skrivs in bestämmelser om vem underhålls- och renhållningsskyldigheten gäller i fråga om en sådan gata. Om avtal inte kan nås har kommunen rätt att fatta beslut i frågan. Kommunen kan emellertid fatta beslut endast under förutsättning att den underhållsskyldighet som åläggs tomtägaren inte är avsevärt tyngre än vad som bestäms i 4 § 1 mom. Beträffande förfarandet tillämpas 8 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Innan beslutet fattas skall det på kommunens anslagstavla och i minst en tidning med allmän spridning på orten på förhand kungöras att beslutsförslaget hålls offentligt framlagt. I en tvåspråkig kommun kan det i enlighet med kommunens informationspraxis gälla flera tidningar. Ett beslutsförslag skall delges dem som gjort framställningen. Delgivningen får ske genom ett vanligt brev. Anmärkningar mot förslaget skall lämnas till kommunen inom 14 dagar efter framläggandet av förslaget eller delfåendet av brevet. Beslutet skall på det sätt som föreskrivs i 60 § i förvaltningslagen (434/2003) bevisligen delges de tomtägare som beslutet gäller.

Partiellt vinterunderhåll av gata

I 3 § 5 mom. lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ges kommunen under vissa förutsättningar möjlighet till flexibilitet i vinterunderhållet av gator. Om det inte medför avsevärda olägenheter för trafiken, kan kommunen besluta att en viss gata eller del av en gata vintertid skall underhållas endast delvis eller att halkbekämpning skall utföras delvis för att möjliggöra användning av kälke. Trafik för vilken detta inte får medföra avsevärda olägenheter avser såväl motorfordonstrafik som fotgängare och cyklister.

Bestämmelsen om att en gata eller en del av en gata endast delvis skall underhållas vintertid möjliggör det faktum att man under vintern inte behöver underhålla sådana gator eller delar av gator där vinterunderhållet i praktiken är omöjligt att genomföra på ett sätt som uppfyller kvalitetskraven. Sådana objekt är till exempel trappor. Detta medför inte avsevärda olägenheter för trafiken om det finns en alternativ väg till den väg som inte underhålls. Att en gata underhålls delvis innebär att den del av gatan som inte underhålls stängs för trafik. Bestämmelsen möjliggör således inte att vinterunderhållet av gator sköts i mindre omfattning eller på något annat sätt som inte uppfyller kvalitetskraven för underhållet.

Bestämmelsen om att lämna en gata eller en del av en gata utanför halkbekämpningen ger kommunen möjlighet att ordna alternativa sätt för kommuninvånarna att ta sig fram på vintern. Med beaktande av ansvarsfrågorna bör bestämmelsen tillämpas med eftertanke och i första hand på gångbanor eller kombinerade gång- och cykelvägar. Med användning av kälke avses att man åker sparkstötting, drar en pulka eller tar sig fram på något liknande sätt.

Lagen innehåller inga närmare bestämmelser om det förfarande som leder till beslut om partiellt vinterunderhåll eller beslut om att en gata eller en del av den lämnas utanför halkbekämpningen. Då tillämpas kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser om förfaranden. Eftersom kommunens beslut också kan ändra tomtägarnas uppgifter som gäller vinterunderhåll av gångbana, skall tomtägarna ges möjlighet att bli hörda innan det slutgiltiga beslutet fattas. Kommunens beslut inklusive besvärsanvisningar offentliggörs på kommunens anslagstavla och delges separat de tomtägare vars underhållsansvar beslutet gäller. Ändring i beslutet kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som anges i förvaltningsprocesslagen.

Om en gata eller del av en gata delvis lämnas utanför halkbekämpningen skall detta meddelas. Informationen kan ges med hjälp av en lämplig skylt på gatan, eftersom det inte finns något egentligt vägmärke för detta ändamål. Tillräcklig information är viktigt framför allt med tanke på säkerheten för dem som rör sig på gatan. De tomtägare vars vinterunderhåll påverkas av beslutet får ytterligare separat information om beslutet genom bevislig delgivning.

Även om 3 § 5 mom. ålägger kommunen att meddela endast om delvis halkbekämpning, skall också partiellt vinterunderhåll meddelas. Den del av en gata där vinterunderhåll inte utförs bör ytterligare stängas av med en bom.

Skyldigheter till följd av annan lagstiftning

Enligt 5 § i ordningslagen skall ägaren eller innehavaren av en byggnad eller konstruktion eller en företrädare för dem se till att sådan snö eller is eller något annat föremål eller ämne som faller ner från byggnaden, konstruktionen eller någon annan motsvarande plats inte medför fara för människor eller egendom. Genom försiktighetsåtgärder försöker man säkra en trygg passage överallt, dvs. bestämmelsen tillämpas vid sidan av allmänna platser också på privata områden. På privata områden bör man trygga på förhand obestämda men lagliga besök av till exempel mätaravläsare, brevbärare eller andra personer. Övervakningen hör till polismyndigheten.

Enligt 167 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen skall lederna för gång-, cykel- och mopedtrafik hållas fria från hinder och säkra. Tillgängliga och trygga trafiksystem på leder för lätt trafik förutsätter bland annat att det inte finns anordningar som hindrar trafiken på leden. Det är inte meningen att bestämmelsen skall ändra på de skyldigheter att underhålla gatan som med stöd av annan lagstiftning åläggs den som sköter gatuhållningen. Således utökar bestämmelsen i 167 § 2 mom. inte de uppgifter som kommunen eller tomtägaren enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden skall sköta. Bestämmelsen ändrar inte heller ansvarsfördelningen mellan kommunen och tomtägarna när det gäller skyldigheterna till underhåll och renhållning enligt samma lag. Enligt markanvändnings- och bygglagen hör övervakningen till den myndighet som kommunen bestämt, till exempel byggnadstillsynsmyndigheten.

2.3 Den kvalitativa nivån för gatuunderhållet

2.3.1 Omständigheter som bör beaktas när den kvalitativa nivån fastställs

Enligt 3 § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden är den kvalitetsnivå som eftersträvas för gatuunderhållet att gatan hålls i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov. De faktorer som skall beaktas vid bestämningen av nivån på gatuunderhållet har preciserats genom en partiell revidering. Vid bestämningen av nivån på underhållet beaktas nu gatans betydelse för trafiken, trafikvolymen, väderleken och förutsebara förändringar i väderleken, tiden på dygnet, de olika trafikformernas behov, såsom motorfordonstrafikens, fotgängartrafikens och cykeltrafikens behov, samt hälsoeffekten, trafiksäkerheten och framkomligheten.

En noggrannare definition av de faktorer som skall beaktas vid bestämningen av kvalitetsnivån på underhållet ger möjlighet att prioritera underhållsuppgifter enligt behovet. Kommunen har möjlighet att fastställa en prioritetsordning för det gatuunderhåll som kommunen ansvarar för och att fastställa en angelägenhetsordning för gatorna.

Gatans betydelse för trafiken

Underhållsuppgifterna kan prioriteras enligt gatans betydelse för trafiken. Det krävs en högre nivå för såväl kvaliteten som tiden på platser som är centrala med tanke på trafiken, såsom i städernas centrum, i närheten av trafikstationer och på gatudelar som används av kollektivtrafiken.

Trafikvolymen

På basis av trafikvolymen kräver underhållet av gator en högre nivå speciellt på gator med riklig fordonstrafik, fotgängartrafik och cykeltrafik. På samma sätt kan underhållet på sådana leder där trafikmängden är liten skötas så att det uppfyller minimikravet för kvalitetsnivån.

Vädret

Väderleken och de förutsebara väderleksväxlingarna skall också beaktas när gatuunderhållet planeras och sköts så att man förbereder sig på sådana väderleksförhållanden som man har vetskap om på förhand. Även om exceptionella växlingar i väderleken tillfälligt kan sänka den nivå som i allmänhet krävs för underhållet av gator, är den som ansvarar för underhållet skyldig att genast vidta åtgärder för att hålla underhållet på en tillfredsställande nivå också under exceptionella förhållanden. Plötsliga förändringar i vädret, som dock i allmänhet kan förutses i väderleksrapporterna, är till exempel snöfall, häftiga regnskurar, långvarig snöyra eller storm och halka. Förutsebara förändringar i vädret är av betydelse bland annat vid bedömning av skadeståndsansvar.

Att uppnå den eftersträvade kvalitetsnivån inom underhållet av gator förutsätter dock inte att kommunerna dimensionerar sin underhållsutrustning enligt de mest exceptionella situationerna. Ändå får kvalitetsnivån för underhållet inte någonstans ligga under den tillfredsställande nivån under en längre tid.

Tiden på dygnet

Underhållsåtgärderna inriktas huvudsakligen på att hålla gatorna i skick under den tid då trafiken är som livligast. Vid de tidpunkter då människorna i allmänhet arbetar och även i övrigt under dagtid krävs det en högre nivå för underhållet än på kvällen/under natten/under morgontimmarna.

Olika trafikformers behov

Också fotgängarnas och cyklisternas behov bör beaktas allt bättre i gatuunderhållet. Detta kan bland annat innebära att de viktigaste lederna för lätt trafik skall hållas i bättre skick än lågtrafikerade leder.

Trafiksäkerheten, hälsoeffekter och trafikens framkomlighet

Det krav på trafiksäkerhet och framkomlighet som finns i den aktuella lagen innebär att gatorna skall vara i ett sådant skick att det med tanke på konstruktionen och även annars är tryggt att röra sig på gatan och att den är tillgänglig. Också rörelsehindrade skall kunna lita på att gatorna fyller den funktion de är avsedda för, dvs. säker trafik och framkomlighet.

I den partiella revideringen av lagen fastställs avlägsnandet av sandningssand som en del av vinterunderhållet. Om sanden avlägsnas vid rätt tidpunkt kan man påverka dammolägenheterna. Hälsoeffekten avser i detta sammanhang luftkvalitetens inverkan på människornas hälsa.

2.3.2 Skadeståndsansvar och straffrättsligt ansvar

Skadeståndsansvar

Det är kommunens och tomtägarens skyldighet att hålla gatan i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov. Den som underlåter att fullgöra denna skyldighet kan åläggas skadeståndsskyldighet. Skadeståndsansvar kan uppkomma om det uppdagas att den som ansvarar för gatuunderhållet har försummat sin skyldighet att hålla gatan i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov. Ansvaret bedöms både med hjälp av ansvarsbestämmelserna i skadeståndslagen (412/1974) och bestämmelserna om underhållets kvalitativa nivå i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Straffrättsligt ansvar

Försummelser av underhållsansvaret kan i värsta fall också leda till straffrättsligt ansvar. Enligt 17 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden är en försummelse av underhålls- eller renhållningsskyldigheten som skett uppsåtligen eller av oaktsamhet straffbar.  Både att uppgifterna helt lämnas oskötta eller att nivån för skötseln understiger kvalitetskravet innebär brott mot skyldigheten.

För att gärningen skall vara straffbar förutsätts att försummelsen av underhållsansvaret skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. För en ringa gärning bör inget straff utdömas. Straff får inte heller utdömas om vite redan utdömts för samma försummelse.

2.4 Renhållning

2.4.1 Renhållningsuppgifter

Gaturenhållningen definieras i 9 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Gaturenhållningen omfattar alla de åtgärder som syftar till att hålla en gata ren och i sanitärt hänseende i tillfredsställande skick. Renhållningen omfattar avlägsnande av smuts, löv, skräp och lösa föremål som samlats på gatan samt ogräs från körbanan och gångbanan.

Renhållning innebär också att smuts och skräp som samlats upp på gatan förs som avfall till en ändamålsenlig plats.  På samma sätt skall även andra allmänna områden hållas rena och i sanitärt hänseende i tillfredsställande skick.

Förteckningen över renhållningsuppgifter i 9 § är riktgivande. Renhållningsbehovet varierar från fall till fall efter trafikmängd och framför allt antal fotgängare. I praktiken kan det räcka med vår- och höststädning och avlägsnande av skräp i lågtrafikerade bostadsområden. I livliga centrum behövs däremot regelbunden renhållning av gatorna.

Bestämmelser om frågor som anknyter till renhållning av gator finns också i ordningslagen. Enligt 14 § 1 mom. 3 punkten i ordningslagen skall ägaren eller innehavaren av en hund se till att hundens exkrementer inte lämnas kvar i miljön inom en tätort på ett område som underhålls. Den som rastar hunden är således skyldig att samla upp hundens fasta exkrementer eller se till att exkrementerna inte hamnar på en olämplig plats. Olämpliga platser är till exempel områden där gräsmattorna klipps, planteringsområden och områden med vägbeläggning.

2.4.2 Fördelning av renhållningsansvaret mellan kommunen och tomtägarna

Enligt 10 § 3 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden har tomtägaren följande skyldigheter:

1) Hålla gatan, inklusive gångbanor och cykelvägar samt kombinerade gång- och cykelvägar, ren från tomtgränsen fram till gatans mittlinje, likväl till en bredd av högst 15 meter.

I gathörn sträcker sig tomtägarens renhållningsskyldighet till skärningspunkten mellan de yttre gränserna för detta område.

2) Om det finns en plantering på gatuområdet, anses det planterade området inte höra till det område som tomtägaren är skyldig att hålla rent. Tomtägarens skyldighet att hålla gatan ren sträcker sig i ett sådant fall högst 24 meter från tomtgränsen.

Om renhållningen av en och samma gatudel åligger två eller flera tomtägare, fördelas gatudelens renhållning mellan dem så att envar ombesörjer renhållningen av det område som ligger närmare hans än en annans tomt.

3) Hålla infartsvägarna till tomten rena. Renhållningsskyldigheten ankommer på tomtägaren också i fråga om en infartsväg som leder till tomten via ett planteringsområde på gatuområdet.

4) I den partiella revideringen av lagen utvidgas tomtägarens renhållningsansvar så att tomtägaren skall hålla ren en grönremsa eller ett dike som direkt gränsar till tomten. På ett sådant område skall tomtägaren ta hand om avlägsnandet av skräp och övrig renhållning och hålla växtligheten välvårdad. Tomtägarens skyldighet att hålla en grönremsa eller ett dike rent sträcker sig högst tre meter från tomtgränsen. Gränsen på tre meter innebär att kommunen i sin helhet ansvarar för renhållningen av den del som finns utanför området.

Med avlägsnande av skräp och övrig renhållning avses vid tillämpningen av bestämmelsen motsvarande renhållningsuppgifter som räknas upp i 9 §. Däremot har uppgiften att hålla växtligheten välvårdad i detta sammanhang en specialbetydelse, då tomtägaren i allmänhet inte är skyldig att hålla sådana planteringsområden som finns på gatuområdet rena.

Att hålla växtligheten välvårdad i fråga om en grönremsa eller ett dike som direkt gränsar till tomten innebär att en eventuell gräsmatta på ett sådant område skall vara välskött, vilket betyder att gräset skall slås och ogräs avlägsnas. Att hålla en gräsmatta välskött och avlägsna ogräs (t.ex. gråbo) förutsätter dock inte maskinell gräsklippning av tomtägaren. 

Att växtligheten hålls välvårdad på en grönremsa eller ett dike som direkt gränsar till tomten innebär inte att tomtägaren skall sköta träd, buskar, växtgrupper och andra planteringar som kommunen planterat på området. Det är inte heller tomtägarens skyldighet att hålla vägmärken och andra gatumöbler rena inom ett sådant område. Till dessa delar ligger renhållningsskyldigheten fortfarande hos kommunen.

Renhållningen är inte tomtägarens skyldighet i fråga om

  1. En cykelväg, gångbana eller kombinerad gång- och cykelväg på körbanans motsatta sida.

  2. Ett planteringsområde på gatuområdet med undantaget att växtligheten inom en grönremsa eller ett dike som direkt gränsar till tomten skall ansas. 

  3. Planteringar, vägmärken och andra anordningar.

Kommunens renhållningsskyldighet

Till de delar som renhållningen av en gata samt en grönremsa och ett dike inte fastställs som tomtägarens skyldighet, ansvarar kommunen för renhållningen. Enligt 10 § 5 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ansvarar kommunen även för renhållningen av torg, öppna platser, parker och andra motsvarande områden som kommunen besitter.

Om handel med särskilt tillstånd av kommunen bedrivs på ett område, vars renhållning åligger tomtägaren, skall saluplatsen genom kommunens försorg rengöras från det skräp köpenskapen medför. I samband med tillståndet kan man komma överens om att renhållningsskyldigheten fördelas. Eftersom kommunen i sista hand också ansvarar för underhållet och renhållningen av anordningar och gatumöbler som finns på gatuområdet, lönar det sig för kommunen att i samband med att till exempel terrasser, reklamanordningar, busshållplatser och andra motsvarande anordningar placeras ut, också komma överens om renhållningsansvaret gällande dessa anordningar och platserna de finns på.

Exceptionella situationer i renhållningen

Enligt 14 § 3 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden finns ytterligare särskilda bestämmelser om ansvarsfördelningen vid renhållning när det gäller arbeten som utförs på gatan: Den som gjort anmälan skall hålla arbetsområdet rent och inom den tid som beviljats för arbetet återställa området i det skick det var innan arbetet inleddes.

2.5 Bestämmelser om underhåll och renhållning

Den bestämmelse om kommunernas rätt att utfärda föreskrifter om organiseringen av renhållningen och vinterunderhållet som tidigare fanns i 14 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden upphävdes i samband med att ordningslagen stiftades.

I den partiella revideringen skrevs en ny 14 § in i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden enligt vilken kommunen om den så vill kan utfärda närmare föreskrifter om hur vinterunderhållet, det övriga underhållet samt renhållningen av gator och allmänna områden skall skötas med iakttagande av de lokala förhållandena. Föreskrifterna om underhålls- och renhållningsarbetet kan gälla

  1. sättet att utföra arbetet och den utrustning och de medel som skall användas

  2. tiden för att utföra arbetet

  3. hantering, uppläggning och borttransport av snö, samt

  4. indelning av gator och allmänna områden i underhålls- och renhållningskategorier efter målnivån.

När föreskrifter utfärdas bör man observera att föreskrifter som utfärdas med stöd av lagen i fråga inte kan gälla andra frågor än de som räknas upp i bestämmelsen. Föreskrifterna kan inte heller ändra på de skyldigheter som lagen anger. Föreskrifterna innebär när det gäller gator precisering av 3 § (kvalitetsnivån för underhållet) och 9 § (målet för renhållningen) och när det gäller allmänna områden precisering av 6 § (kvalitetsnivån för underhållet av allmänna områden) och 11 § (kvalitetsnivån på renhållningen av allmänna områden).

Förfaranden vid utarbetande av föreskrifter

På förfarandet vid utarbetandet av kommunala föreskrifter om underhåll och renhållning tillämpas markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om utarbetande av byggnadsordning. Enligt MBL 15 § skall när byggnadsordningen bereds i tillämpliga delar iakttas bestämmelserna i MBL 62 § om växelverkan och i 65 § om offentligt framläggande av planförslag. Dessutom innehåller markanvändnings- och byggförordningen (MBF) närmare bestämmelser om utarbetande av byggnadsordning. 

Interaktiv beredning av föreskrifterna

Föreskrifter om underhåll och renhållning skall beredas i växelverkan med de delaktiga. Växelverkan genomförs med hjälp av deltagande i utarbetandet av föreskrifter och information om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen (MBL 62 §).

Deltagande

Markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av de föreskrifter som utfärdas samt de myndigheter och sammanslutningar, till exempel boendeföreningar, vars verksamhetsområde behandlas

  1. har möjlighet att delta i beredningen av föreskrifter

  2. rätt att bedöma effekterna av föreskrifterna och  

  3. rätt att skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken.

De delaktiga skall ges möjlighet att i ett tillräckligt tidigt skede delta i beredningen av föreskrifter så att deras ställningstaganden verkligen kan beaktas vid utarbetandet av föreskrifterna.

I beredningen skall det finnas ett tillräckligt stort samarbete inom kommunen med olika instanser såsom byggnadstillsynsmyndigheterna och miljövårdsmyndigheterna.

Det förfarande som skall tillämpas i beredningen av föreskrifter regleras i MBF 30 § som innehåller bestämmelser om framförande av åsikter när planer bereds.  Enligt 1 mom. i bestämmelsen kan möjlighet att göra en anmärkning ges till exempel genom att beredningsmaterialet läggs fram och intressenterna ges möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina åsikter inom en tillräckligt lång tidsfrist.  Om det anses vara motiverat kan ett särskilt tillfälle för diskussion ordnas för intressenterna där de har möjlighet att framföra sina åsikter om föreskrifterna.

Framläggande av förslaget

Förslaget till föreskrifter skall i kommunen hållas offentligt framlagt under minst 30 dagar. Kommunmedlemmarna och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot förslaget. Anmärkningen skall ges in till kommunen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt. (MBF 6 § 1 mom.)

Offentligt framläggande och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information. (MBF 6 § 2 mom.)

Kommunen skall dessutom begära ett utlåtande om förslaget till föreskrifter av den behöriga regionala miljöcentralen inom området och polisen. Begäran om utlåtande sammanhänger med att den regionala miljöcentralen och polisen påförs övervakningsuppgifter i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.  Det är motiverat att begära ett utlåtande av kommunens byggnadstillsyns- och miljömyndigheter, trots att det inte förutsätts i lagen.

Om förslaget till föreskrifter har förändrats väsentligt sedan det varit offentligt framlagt till exempel till följd av en anmärkning, skall förslaget efter ändringarna läggas fram på nytt (MBF 6 § 4 mom.).

De som gjort en anmärkning och som skriftligen har begärt det och samtidigt uppgett sin adress skall underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till det ställningstagande som framförts i anmärkningen (MBL 65 § 2 mom.).

Utfärdande av föreskrifter

Föreskrifter om kommunens underhåll och renhållning utfärdas enligt 14 § 2 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden genom beslut av kommunen. Kommunen kan delegera utfärdandet av föreskrifter till den kommunala myndighet som kommunen anser vara lämpligast. Det rekommenderas ändå att föreskrifterna utfärdas av fullmäktige. Till kommunens beslut om underhålls- och renhållningsföreskrifter skall fogas en besvärsanvisning.

Kommunens beslut skall bringas till allmän kännedom på det sätt som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen (14 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden och MBL 200 § 2 mom.). Tillkännagivandet om att beslutet hålls framlagt sätts upp på kommunens anslagstavla för offentliga kungörelser (95 § i kommunallagen). Dessutom kan det meddelas på något annat sätt som kommunen beslutat. (64 § i kommunallagen).

Kommunala föreskrifter om underhåll och renhållning skall delges separat till de regionala miljöcentralerna och polisen för att de skall kunna sköta sina övervakningsuppgifter i anknytning till lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Föreskrifternas ikraftträdande skall ytterligare separat kungöras när beslutet om föreskrifterna har vunnit laga kraft (MBL 200 § 1 mom. och MBF 93 § 2 mom.).

Ändringssökande

Ändring i kommunens föreskrifter om underhåll och renhållning söks genom besvär på det sätt som kommunallagen fastställer (18 § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden). Kommunalbesvären anförs direkt utan rättelseyrkande i behörig förvaltningsdomstol. (Närmare information om kommunalbesvär finns i Kommunförbundets cirkulär 39/95, KM/pl 7.7.1995 s. 3 samt mer allmänt om ändringssökande i kommunala myndigheters beslut i Kommunförbundets publikation: ”Muutoksenhaku kunnan viranomaisen päätöksestä” 2003).

Besvärsrätt i fråga om de utfärdade föreskrifterna har den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet samt kommunmedlemmarna (92 § 1 mom. i kommunallagen).

3. Tomtägarens skötsel av underhållet och renhållningen

3.1 Kommunens rätt och skyldighet att åta sig att sköta tomtägarens uppgifter

3.1.1 Kommunens rätt

Kommunens rätt att på ett detaljplaneområde åta sig att sköta tomtägarens skyldigheter som gäller underhåll och renhållning av en gata bibehålls i den partiella revideringen.

Enligt 8 § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden kan kommunen besluta att helt eller delvis åta sig att i fråga om en eller flera tomter på samtliga detaljplaneområden eller inom en viss del av en detaljplan sköta det underhåll som enligt 4 § ankommer på tomtägaren.

Enligt 13 § 1 mom. i samma lag har kommunen rätt att i fråga om bestämda gator eller uppgifter åta sig att sköta den renhållning som enligt lagen ankommer på tomtägaren.

3.1.2 Kommunens skyldighet

I den partiella revideringen av lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden åläggs kommunerna en ny skyldighet att åta sig att i vissa fall sköta det underhåll som ankommer på tomtägaren.

8 § 2 mom. i den aktuella lagen lyder som följande: ”Om den nivå för underhållet som föreskrivs i denna lag inte uppnås inom ett småhusdominerat område eller om underhållet fördelas särskilt ojämlikt mellan tomtägarna inom området, skall kommunen genom sitt beslut helt eller delvis åta sig att sköta det underhåll som enligt 4 § 1 mom. ankommer på tomtägarna”.

Kommunens skyldighet att överta uppgifter omfattar inte tomtägarens skyldighet i 4 § 2 mom. att svara för underhållet av den infartsväg som leder till tomten.

En förutsättning för att kommunen skall bli skyldig att överta uppgiften är utöver det som ovan nämnts att underhållet kan anordnas som en ändamålsenlig regional helhet och att området lämpar sig för maskinellt underhåll.

Med småhusdominerade områden avses bostadsområden som huvudsakligen består av bostadssmåhus, men vars karaktär som ett sådant småhusdominerat område som avses i lagen inte utesluter de enstaka höghus som finns på området.

En tillräcklig nivå på underhållet innebär att gatan hålls i ett tillfredsställande skick med tanke på trafikens behov, vilket behandlas ovan. På ett småhusdominerat område är trafiken i allmänhet relativt knapp och underhållsklassen på motsvarande sätt lägre. Problemet kan vara en varierande nivå på vinterunderhållet av gångbanan när tomtägarna sköter uppgiften separat för varje tomt.

En speciellt ojämlik fördelning av uppgifterna inom underhållet kan åtminstone anses vara en situation där det endast finns en gångbana på matarleden inom ett småhusdominerat område. Eftersom småhusområden nästan aldrig har gångbanor på alla gator eller åtminstone inte på bägge sidorna av gatorna, fördelar sig underhållet alltid i viss mån ojämnt mellan tomtägarna. I vilka fall fördelningen är speciellt ojämlik bedöms på basis av den allmänna fördelningen i kommunen.

En ändamålsenlig regional helhet kan uppkomma till exempel genom att man beslutar att foga ett visst vinterunderhållsdistrikt till ett angränsande distrikt eller genom att ett helt nytt underhållsdistrikt skapas. Bestämmelsen lämnar avsiktligt spelrum för kommunerna på så sätt att man i beslutet också kan beakta synpunkter som gäller verksamheten och ekonomin.

Att området lämpar sig för maskinellt underhåll avser exempelvis att de gångbanor som skall underhållas inom området beträffande dimensioneringen och utrustningen är sådana att vinterunderhållet kan skötas med sedvanlig utrustning.

3.1.3 Befrielse från underhållsskyldigheterna i enstaka fall

Om fullgörandet av skyldigheterna i enlighet med den aktuella lagen för någon tomts vidkommande av särskilt skäl blir oskäligt betungande, kan kommunen på ansökan åta sig att helt eller delvis ombesörja det på tomtägaren ankommande underhållet eller delta i de kostnader som åsamkats härav (19 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden).

Det kan bli oskäligt betungande att fullgöra tomtägarens underhållsskyldigheter till exempel om det område som skall underhållas är mycket omfattande eller på grund av exceptionella omständigheter så svårt att underhålla att de kostnader som uppstår väsentligt överstiger de sedvanliga kostnaderna för underhåll. Bedömningen av huruvida skyldigheterna är betungande avser uppgifter som gäller tomten, inte tomtägarens möjligheter att klara av uppgifterna.

3.1.4 Ansvaret till kommunen

När kommunen genom ett myndighetsbeslut åtar sig att sköta det underhåll som enligt 4 § ankommer på tomtägarna, överförs ansvaret för underhållet på kommunen. När en kommun eller entreprenör på avtalsbasis åtar sig att sköta underhållet överförs ansvaret inte, utan ansvaret bärs alltjämt av den som enligt lag ansvarar för underhållet.

3.2 Plan för övertagande av tomtägarnas uppgifter

Kommunens skyldighet att under vissa förutsättningar åta sig att sköta det underhåll som ankommer på tomtägarna inom ett småhusdominerat område leder sannolikt till att krav på att kommunen skall åta sig uppgifter kommer att komma in i mycket varierande grad från olika småhusområden. Tomtägarnas åsikter för och emot går dessutom ofta isär.

När kommunen åtar sig att sköta tomtägarnas uppgifter är det befogat att kommunen på förhand gör upp en plan. Åtminstone följande frågor bör planeras:

Vilka områden skall kommunen åta sig att sköta

  • småhusdominerade områden enligt lagen

  • vilka andra områden

  • hela planområdet

Utöver de fall där kommunen är skyldig att åta sig en uppgift kan den dessutom på eget initiativ åta sig att sköta tomtägarnas uppgifter till exempel på hela planområdet.

Målinriktad tidtabell

  • enligt hur skyldigheterna uppkommit

  • per område enligt en riktgivande tidtabell

  • hela området på en gång

På beslut av kommunfullmäktige kunde en övergångsperiod på två år tillämpas på skyldigheten att åta sig lagstadgade uppgifter efter att den partiella revideringen trätt i kraft. Om en lagstadgad skyldighet att överta en uppgift har uppstått för kommunen, kan skyldigheten inte senareläggas med hjälp av en plan. Däremot kan kommunen på ett ändamålsenligt sätt planera att ta över också andra områden, till exempel enligt tillgängliga resurser. Det är befogat att ge tomtägarna en lämplig övergångstid bland annat för att säga upp eventuella entreprenadavtal.

Innehållet i de uppgifter kommunen tar över

  • vinterunderhåll av gångbanor

  • renhållning av gatuområde

  • helt eller delvis

Kommunen kan åta sig att sköta tomtägarens uppgifter antingen helt eller delvis. Ofta har man lyft fram tanken om att till exempel snötransporter som är relativt dyra skall vara tomtägarens uppgift, även om kommunen övertar det övriga underhållet. För att uppnå den kvalitativa nivån för underhållet på det sätt som lagen anger och för att göra ansvarsfrågorna klara är det dock motiverat att noga överväga den uppgiftshelhet som kommunen åtar sig att sköta.

Kommunen får alltid överväga övertagande av uppgifter inom renhållningen, eftersom skyldigheten att överta uppgifter i 8 § 2 mom. aldrig omfattar renhållning. Det är i allmänhet nödvändigt att kommunen åtar sig att sköta renhållningen i centrumområden där det å ena sidan finns ett ständigt behov av renhållning, men renhållningen också kan ske maskinellt. Till exempel inom ett småhusområde där det ofta räcker med att plocka skräp, är det ändamålsenligt att tomtägarna sköter renhållningen.

Kostnader tas ut av tomtägarna

Kostnaderna tas ut av tomtägarna enligt en taxa som visar grunderna för fastställande av avgiften. Alternativt kan kommunen låta bli att ta ut kostnader och i det fallet får kommunen själv stå för kostnaderna.

Avgifterna grundar sig på de faktiska kostnader som uppstått för kommunen till följd av uppgifterna inom området. Lagen innehåller inga närmare bestämmelser om fördelningen av kostnaderna mellan områdets tomtägare. Det allmänna kravet är därför naturligt nog att avgifterna fördelas på lika grunder mellan olika tomtägare. Under de senaste åren har grunden för de kommunala taxor som fastställts i allmänhet till hälften utgjorts av tomtens areal och till hälften av våningsytan. 

Kommunen är inte skyldig att ta ut kostnader, och vissa kommuner har också beslutat att kommunen inte alls tar ut avgifter för skötseln av tomtägares uppgifter som kommunen åtagit sig. När sådana lösningar övervägs bör man notera att det faktum att kommunen inte tar ut avgifter favoriserar de tomtägare som finns inom områden där kommunen åtagit sig att sköta uppgifterna, om kommunen inte har åtagit sig att sköta uppgifterna inom hela planområdet.

3.3 Förfaranden som tillämpas när kommunen åtar sig att sköta tomtägarens uppgifter

3.3.1 Författningar som skall tillämpas i förfarandet

Enhetliga bestämmelser om förfarandet vid omorganisering av underhållet både när det gäller kommunens rätt och skyldighet att åta sig att sköta uppgifter finns i 8 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Också när det gäller övertagandet av uppgifter inom renhållningen iakttas 8 a §. Nedan behandlas både underhåll och renhållning, även om kommunens skyldighet att åta sig uppgifter inte omfattar tomtägarnas renhållningsuppgifter.

Vid sidan av 8 a § i den aktuella lagen tillämpas i tillämpliga delar också kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser om förfaranden som skall tillämpas vid myndigheter.

3.3.2 Anhängiggörande

Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden innehåller inga bestämmelser om det sätt på vilket en omorganisering av underhållet och renhållningen skall anhängiggöras.

Det mest ändamålsenliga sättet att anhängiggöra ett ärende som gäller omorganisering av underhållet och renhållningen är att göra det skriftligen. Då uppstår ingen oklarhet till exempel om huruvida syftet med en diskussion mellan en kommunal myndighet och en kommuninvånare har varit att anhängiggöra ärendet muntligt eller endast varit fråga om rådgivning av myndigheten. 

När det gäller anhängiggörandet av omorganiseringen av underhållet och/eller renhållningen kan inte krävas att den som anhängiggör ärendet närmare skall kunna specificera vilka uppgifter personen föreslår att kommunen skall överta ansvaret för.  Den som anhängiggör ärendet behöver inte heller meddela de bestämmelser i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden som kravet grundar sig på. Den kommunala myndighet som behandlar ärendet skall utreda frågan och undersöka de rättsliga förutsättningarna för kravet.

Initiativet till omorganisering av underhållet och renhållningen kan väckas antingen av tomtägaren, sammanslutningar som representerar tomtägarna eller av kommunen.

En omorganisering på kommunens eget initiativ kan börja till exempel på förslag av en nämnd eller en enskild tjänsteinnehavare som behandlar frågor kring underhåll och renhållning. En omorganisering av ansvaret kan också grunda sig på en sådan större plan att överta uppgifter som kommunen utarbetat och där kommunen självmant planerat en ordning för övertagandet av samtliga eller vissa av tomtägarnas uppgifter inom underhållet och renhållningen. Kommunen kan på eget initiativ också anhängiggöra att den skyldighet som avses i 8 § 2 mom. skall verkställas.

Kommunen kan inom ramen för 8 och 13 § i den aktuella lagen utvidga initiativ som någon väckt till att också gälla andra områden och uppgifter än de som föreslagits.  Ärenden som anknyter till samma sak kan behandlas samtidigt (25 § i förvaltningslagen).

En myndighet skall behandla ett anhängigt ärende utan ogrundat dröjsmål (23 § i förvaltningslagen).

3.3.3 Beredning av ärendet

Huvudregeln vid behandlingen av ett förvaltningsärende är att en myndighet skall se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten skall i detta syfte skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet skall kunna avgöras (31 § 1 mom. i förvaltningslagen).

Kommunen bereder ett förslag till övertagande av uppgifter inom underhållet och renhållningen. Kommunen skall hålla förslaget offentligt framlagt för att kommuninvånarna och alla de som berörs av ärendet skall ha en möjlighet att framföra sin åsikt i ärendet. Det skall på kommunens anslagstavla och i minst en tidning med allmän spridning på orten på förhand kungöras att beslutsförslaget hålls offentligt framlagt. Dessutom skall tomtägarna inom området delges sådana förslag genom vilka kommunen åtar sig att sköta tomtägarnas uppgifter. Delgivningen får ske genom ett vanligt brev (8 a § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden).

Det lönar sig att separat delge förslaget på det sätt som nämns ovan också till sådana förslagsgivare vars uppgifter kommunen enligt det aktuella förslaget inte åtar sig att sköta (11 § och 54 § 2 mom. i förvaltningslagen).

Rätt att framställa anmärkningar

Kommuninvånarnas möjligheter att delta i beslutsförfarandet kring övertagande av uppgifter och påverka beslutets innehåll genomförs via anmärkningsförfarandet.

Anmärkningar mot kommunens förslag skall lämnas till kommunen inom 14 dagar efter framläggandet av förslaget eller delfåendet av brevet. Parterna anses ha fått del av förslaget den sjunde dagen efter det att brevet avsändes (59 § 1 mom. i förvaltningslagen).

I samband med delgivningen av beslutet skall kommunen ge närmare uppgifter om hur anmärkningar framställs.

3.3.4 Kommunens beslut

Behandling av anmärkningar

Innan det slutgiltiga beslutet fattas, skall de anmärkningar till följd av beslutsförslaget som framställts inom utsatt tid behandlas. Av kommunens beslut skall framgå hur anmärkningarna beaktats i beslutsfattandet.

Om inga anmärkningar gjorts, kan det slutgiltiga beslutet om övertagande av uppgifter fattas genast efter att tidsfristen för framställning av anmärkningar gått ut.

Beslut och motivering av beslut

I kommunens beslut om övertagande av uppgifter inom underhåll och renhållning beslutar kommunen antingen att åta sig att sköta en tomtägares uppgifter eller att inte åta sig att sköta uppgifterna. Om uppgifterna övertas, specificeras de uppgifter som kommunen åtar sig att sköta och de områden som detta gäller i beslutet. Dessutom skall i beslutet meddelas tidpunkten då uppgifterna överförs på kommunens ansvar. Det finns också skäl att i beslutet konstatera att en avgift tas ut för de kostnader som orsakas kommunen till följd av tomtägarnas uppgifter i enlighet med avgiftsgrunderna i en taxa som kommunen separat godkänt.

Besluten skall motiveras. Också ett sådant beslut som innebär att kommunen inte åtar sig uppgifter skall motiveras. I motiveringarna skall anges de faktorer och utredningar som påverkat beslutet och nämnas de bestämmelser som tillämpats (45 § i förvaltningslagen).

3.3.5 Delgivning av beslut och sökande av ändring

Delgivning av beslut

Kommunens beslut om omorganisering av underhållet och/eller renhållningen inklusive besvärsanvisningar skall delges alla förslagslämnare. Delgivningen får ske genom ett vanligt brev (8 a § 2 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden).

Dessutom skall ett sådant beslut genom vilket kommunen åtar sig att sköta tomtägarnas uppgifter inklusive besvärsanvisningar bevisligen delges de tomtägare som beslutet gäller (se 60 § i förvaltningslagen). Beslutet kan anses gälla samtliga tomtägare inom området.

Att delge beslutet till alla förslagslämnare säkerställer att också de tomtägare vars uppgifter kommunen inte övertar får information om beslutet och att besvärstiden börjar också för deras del. På motsvarande sätt säkrar det faktum att beslutet bevisligen delges de tomtägare vars uppgifter kommunen övertar att också sådana tomtägare som inte själva väckt initiativ om omorganisering av skyldigheterna får del av det bindande beslutet.

Ändringssökande

Ändring i kommunens beslut om att överta uppgifter inom underhåll och renhållning söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen (18 § 2 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden). Bestämmelser om det förfarande som skall iakttas vid ändringssökandet finns i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Också besvärsrätten bestäms med stöd av 6 § i förvaltningsprocesslagen. Enligt den får beslutet överklagas av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet.

Besvärsrätt har för det första de vars underhåll och/eller renhållning kommunen har beslutat att åta sig att sköta. För det andra har även de besvärsrätt som har föreslagit att kommunen skall överta uppgifter, men vars uppgifter kommunen inte har åtagit sig att sköta. Besvärsrätten för organiserade sammanslutningar är oklar. Besvärsrätten avgörs i sista hand av förvaltningsdomstolen.

3.4 Uttagande av avgifter

3.4.1 Grunder för bestämning av avgiften för underhållet och renhållningen

Kommunen kan av tomtägarna ta ut de kostnader som orsakats av underhållet och renhållningen. Kostnaderna tas ut genom en årlig avgift av ägarna till de tomter som ligger invid gator som upplåtits till allmänt bruk inom det område där kommunen åtagit sig att sköta uppgifterna (14 b § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden).

Kostnaderna tas ut enligt en taxa som kommunen godkänt och som visar grunderna för bestämmande av avgiften. Avgifterna grundar sig på de faktiska kostnader som uppstått för kommunen till följd av uppgifterna inom området. Lagen innehåller inga närmare bestämmelser om fördelningen av kostnaderna mellan områdets tomtägare. Det allmänna kravet är därför naturligt nog att avgifterna fördelas jämlikt mellan olika tomtägare. Under de senaste åren har grunden för de kommunala taxorna i allmänhet till hälften utgjorts av tomtens areal och till hälften av våningsytan. 

Kommunen är inte skyldig att ta ut kostnader, och vissa kommuner har också beslutat att inte alls ta ut avgifter för skötseln av tomtägarnas uppgifter som kommunen åtagit sig. När sådana lösningar övervägs bör man notera att det faktum att kommunen inte tar ut avgifter favoriserar de tomtägare som finns inom de områden där kommunen åtagit sig att sköta uppgifterna, ifall kommunen inte har åtagit sig att sköta uppgifterna inom hela planområdet.

Fullmäktige beslutar om taxan , (13 § 2 mom. 4 punkten i kommunallagen). I beslutet , om att godkänna taxan eller i taxan skall också ikraftträdandet fastställas. Om taxan eller beslutet att godkänna den inte anger när den träder i kraft, kan taxan träda i kraft tidigast efter det att det protokoll som gäller beslutet om taxan har varit offentligt framlagt i enlighet med 63 § i kommunallagen.

Besvär över kommunens beslut om grunder för att fastställa en taxa anförs enligt kommunallagen genom ett kommunalbesvär hos förvaltningsdomstolen. Taxan kan verkställas trots besvär och avgifter kan tas ut med stöd av taxan för tiden efter att den trätt i kraft. Taxan kan inte tillämpas retroaktivt.

3.4.2 Bestämning av avgiften

Beslutanderätten vid bestämning och debitering av avgiften fastställs genom bestämmelser i kommunens instruktioner.  Om beslutanderätten getts till en nämnd kan denna genom beslut delegera beslutanderätten till en underställd tjänsteinnehavare, om fullmäktige tillåter det i en instruktion. Det är ändamålsenligt att ge beslutanderätten till en tjänsteinnehavare.

Avgiften bestäms separat för varje betalningsskyldig enligt den godkända taxan. Av ett beslut som gäller bestämning av avgiften skall framgå den betalningsskyldige, avgiftens storlek, förfallodagen och grunderna för bestämningen. Som grunder för bestämningen av avgiften skall till den betalningsskyldige åtminstone meddelas för vilken tjänst och vilken tid avgiften tas ut, datum för bestämningen och vilken myndighet som bestämmer och debiterar avgiften. Dessutom skall till beslutet om avgiftsbestämningen fogas besvärsförbud och anvisningar för hur anmärkning framställs.

På inbetalningskortet skall anges vilken avgift det är fråga om och för vilken faktureringsperiod den debiteras.  Inbetalningskortet skall innehålla uppgifter om fastigheten, grunder för bestämningen och grunder för fastställandet av taxan.

Det lönar sig att på inbetalningskortet också ange datum för beslutet om taxan, vilken myndighet som fattat beslutet och vilken punkt i taxan som är aktuell. Ändring i ett beslut om bestämning av en avgift kan inte direkt sökas genom besvär, eftersom den betalningsskyldige först måste framställa en anmärkning om uttagandet av avgiften inom 14 dagar efter att inbetalningskortet erhållits hos den kommunala myndighet som fattar beslut om uttagandet av avgifterna.

Den myndighet som beslutar om avgiften skall fatta ett nytt beslut med anledning av en eventuell anmärkning och ett nytt inbetalningskort inklusive besvärsanvisning skall sändas till den betalningsskyldige. Det är först i fråga om detta beslut som parten inom utsatt tid kan anföra besvär hos förvaltningsdomstolen enligt förvaltningsprocesslagen. Avgiften behöver inte betalas innan den vunnit laga kraft.

3.4.3 Utsökning av avgift

Bestämmelserna om avgifter i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden har sammanställts i 14 b §. Den aktuella lagen innehåller inga bestämmelser om att offentligrättsliga avgifter enligt lagen i fråga får utsökas utan dom eller beslut och därför förutsätter utsökning av avgifter för underhåll och renhållning en dom eller ett beslut. Kommunen skall hos tingsrätten ansöka om utsökning för en avgift som förfallit till betalning.

3.4.4 Mervärdesskatt

Den avgift kommunen tar ut för skötseln av tomtägarnas uppgifter skall påföras mervärdesskatt. Om ingen mervärdesskatt tas ut innebär det att de tomtägare som kommunens service gäller gynnas framför de tomtägare som köper tjänsterna direkt av en entreprenör. Samtidigt kränks konkurrensneutraliteten för de företag som säljer dessa tjänster till tomtägarna.

4. Styrningen av arbeten på gator och allmänna områden

4.1 Bakgrund

Kommunens skyldighet att styra och samordna arbeten på gatorna är en del av kommunens gatuhållningsskyldighet (MBL 84 §). Samordningen av arbeten som utförs på gatorna gäller gatuområdet och ledningar, anordningar och konstruktioner ovanför och under gatuområdet. Kommunen åläggs även en liknande koordinationsuppgift i 110 § i kommunikationsmarknadslagen.

Den bestämmelse om att en anmälan skall göras till kommunen innan arbeten får inledas på gator och allmänna områden som skrivits in i 14 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden är nödvändig för att kommunen skall få vetskap om vilka arbeten som utförs vid varje tidpunkt.  Syftet med samordningen av de arbeten som utförs på gatan är att säkerställa att alla nät och anordningar som är väsentliga för samhällets och fastigheternas funktion kan placeras på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt försöker man se till att de ledningar, anordningar eller gatukonstruktioner som redan finns på platsen inte skadas i samband med grävningsarbetet. Det är viktigt att kommunen får vetskap om arbeten som utförs på gatan också därför att kommunen alltid i sista hand bär ansvaret för underhållet av gator och allmänna områden, även då någon annan utför arbeten på ett område. Genom anmälningsskyldigheten försöker man fästa allt mer uppmärksamhet också vid att gatorna och de allmänna områdena är framkomliga och trivsamma på det sätt som markanvändnings- och bygglagen förutsätter.

När avsikten är att permanent lägga ut en ledning eller någon annan anordning på gatan, ovanför eller under den, krävs det att kommunen beviljar en särskild rätt för detta i första hand genom avtal eller i en konfliktsituation ett beslut av byggnadstillsynsmyndigheten (placeringstillstånd). Det räcker således inte enbart att meddela om att arbete kommer att utföras på gatan, då avsikten är att permanent placera ut en ledning eller någon annan anordning inom gatuområdet. Placeringstillstånd söks normalt före meddelandet om arbete på gatan.

4.2 Placeringstillstånd

För att fastigheternas och samhällenas energiförsörjning, vattentjänster, telefonförbindelser och övriga kommunikationsförbindelser skall kunna tryggas krävs det en möjlighet att placera ledningar på främmande områden. Bestämmelser om placering av ledningar finns i markanvändnings- och bygglagen samt när det gäller telekablar också i kommunikationsmarknadslagen. I 161 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen finns följande bestämmelser om placering av samhällstekniska anordningar:

Ägaren och innehavaren av en fastighet är skyldig att tillåta att en ledning som betjänar samhället eller en fastighet placeras på det område han eller hon äger eller innehar, om inte placeringen kan ordnas på något annat tillfredsställande sätt och till skäliga kostnader. Detsamma gäller mindre anläggningar, konstruktioner och anordningar som hör till ledningarna. En ledning och en annan anordning får inte anläggas så att planläggningen av området eller genomförandet av planen försvåras. Har en överenskommelse om placeringen inte ingåtts med fastighetens ägare och innehavare, fattas beslutet om placeringen av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. När beslutet om placeringen fattas skall vikt fästas vid att fastigheten inte orsakas onödig olägenhet. Enligt MBL 161 § 5 mom. gäller det som bestäms om ägaren och innehavaren av en fastighet också ägaren och innehavaren av ett allmänt område.

Tillstånd att placera ledningar bygger i allmänhet och i första hand på ett avtal mellan fastighetens ägare eller innehavare och den som vill placera ledningen. När det gäller samhällstekniska anordningar som permanent placeras på ett gatuområde ingås avtal mellan kommunens behöriga myndighet och den som placerar anordningarna. För att säkerställa att avtalen är varaktiga finns det en bestämmelse som anger att avtalet om placering av en ledning eller anordning också binder fastighetens nya ägare (MBL 161 § 2 mom.). Vid sidan av ett avtal om placering och meddelande om arbete som görs på gatan kan byggande av en samhällsteknisk anordning ytterligare förutsätta ett separat bygglov eller åtgärdstillstånd med stöd av 18 kap. i markanvändnings- och bygglagen.

Om inget avtal fås till stånd, beslutar kommunens byggnadstillsynsmyndighet om placeringen av en ledning som tjänar samhället och fastigheten (MBL 161 §).  När byggnadstillsynsmyndigheten fattar sitt beslut skall den speciellt fästa uppmärksamhet vid att fastigheten eller gatan och dess konstruktioner inte medförs onödig olägenhet. Alternativt kan tillståndet när det gäller telekablar basera sig på bestämmelserna i 10 kap. i kommunikationsmarknadslagen. Då kan kommunens byggnadstillsynsmyndighet ge ett teleföretag rätt till placering genom att fastställa telekabelplanen.

Ändring i byggnadstillsynsmyndighetens beslut om placering av en ledning söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i 190 § i markanvändnings- och bygglagen. Förfarandet är detsamma om beslutet baserar sig på 106 § i kommunikationsmarknadslagen. Ändring söks genom besvär hos den behöriga förvaltningsdomstolen inom området. Till övriga delar iakttas förvaltningsprocesslagen vid ändringssökande. Med stöd av MBL 144 § kan kommunens byggnadstillsynsmyndighet på ansökan mot säkerhet ge tillstånd att placera ut ledningarna innan beslutet om placering vunnit laga kraft.

Tillstånd av kommunen behövs också när en gata eller att annat allmänt område används till exempel för bygg- och reparationsarbeten som gäller en fastighet eller när andra konstruktioner eller anordningar placeras på området. Om kommunen inte godkänner placering i ovan nämnda fall, kan lov för byggprojektet sökas hos byggnadstillsynsmyndigheten med stöd av MBL 149 § 4 mom.

4.3 Anmälningsskyldighet

Bestämmelser om det förfarande som skall iakttas vid anmälning finns i 14 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Dessutom tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om förfaranden.

Det är nödvändigt att meddela om arbetet innan schaktarbeten och andra motsvarande arbeten kan inledas på en gata eller något annat allmänt område. Arbetet kan sålunda inte inledas till exempel enbart på basis av ett placeringstillstånd. Försummelse av anmälningsskyldigheten uppsåtligen eller av oaktsamhet är en gärning som omfattas av straffhot, och den som ansvarar för arbetet kan dömas till böter för överträdelse av bestämmelserna i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (17 § i den aktuella lagen).

Kommunen skall behandla en anmälan inom 21 dygn. Bestämmelser om vem som skall behandla anmälan bör finnas i kommunens instruktion.

4.3.1 Arbeten som skall anmälas

Syftet med anmälningsförfarandet är att ge kommunen en möjlighet att styra, övervaka och bestämma tidpunkten för arbetena samt samordna arbetena och deras utförande så att de olägenheter arbetena medför för trafiken och för den övriga användningen av områdena kan förebyggas och minskas. Med arbeten som omfattas av anmälningsskyldigheten avses

  1. Arbeten som innebär utläggning eller reparation av olika ledningar, kablar eller rör och anordningar i anknytning till dessa

  2. bygg- och reparationsarbeten som gäller en fastighet när det finns ett behov av att avgränsa en del av den intilliggande gatan eller något annat allmänt område

  3. övriga arbeten.

I praktiken skall anmälan om arbetet tidsmässigt göras nära den tidpunkt vid vilken det planerade arbetet skall inledas.

4.3.2 Anmälningsskyldiga

I fråga om arbete som utförs på en gata eller på ett allmänt område skall den som ansvarar för arbetet göra en anmälan. Med den som ansvarar för arbetet avses den för vars räkning arbetet utförs. Det kan till exempel vara fråga om ett projekt som genomförs av en tomtägare, kommunen, ett byggföretag, ett teleföretag, ett företag inom energibranschen, ett vattentjänstverk eller någon annan aktör.

I praktiken kan den som ansvarar för arbetet ge den entreprenör som anlitas för arbetet i uppdrag att göra anmälan.  Ansvaret för anmälan bibehålls trots överföringen alltid hos den som ansvarar för arbetet. Vid sidan av den som ansvarar för arbetet skall den entreprenör eller aktör som utför arbetet på en gata se till att arbetet godkänts av kommunen.  Till följd av försummelser kan kommunens tillsynsmyndighet avbryta ett påbörjat arbete.

Den som ansvarar för arbetet skall också se till att det på arbetsplatsen finns en tavla med information om vem som utför arbetet och kontaktuppgifterna för den som ansvarar för arbetet. Den som ansvarar för arbetet skall också se till att arbetsområdet hålls rent under arbetet och att området inom den tid som beviljats för arbetet återställs i det skick området var i innan arbetet inleddes.

4.3.3 Anmälningens innehåll

Enligt 14 § 2 mom. i den aktuella lagen skall till anmälan fogas en utredning som i behövlig utsträckning visar

  • hur området kommer att användas under arbetet

  • hur länge arbetet pågår

  • de tillfälliga trafikarrangemangen med beaktande av alla trafikformer

  • den person som är ansvarig för arbetet och hans eller hennes yrkeskompetens samt

  • anordningarnas och konstruktionernas placering samt avtal eller tillstånd om placering.

För att kommunen skall kunna granska en anmälan som lämnats in och godkänna att det arbete som anmälan gäller får utföras, skall den utredning som bifogas anmälan vara tillräckligt noggrann. För att säkerställa en tillräcklig utredning har kommunen rätt att av den som ansvarar för arbetet också begära andra utredningar som är nödvändiga för behandlingen av ärendet. När det gäller tilläggsutredningar tillämpas vad som i 22 § i förvaltningslagen bestäms om komplettering av handlingar.

Någon bunden form för hur anmälningen skall göras har inte fastställts i lag och därför kan den formuleras fritt, men den skall innehålla all den information som lagen kräver och som annars behövs för att ärendet skall kunna behandlas.

4.3.4 Arbetet påbörjas och bestämmelser om hur arbetet skall utföras

Behandling av anmälningar

När kommunen till följd av en anmälan ger sitt uttryckliga samtycke till att arbetet inleds, får arbetet inledas omedelbart efter att samtycket erhållits. Om kommunens samtycke och eventuella anknytande föreskrifter inte ges inom 21 dygn efter att anmälan tillställdes kommunen, kan arbetet inledas efter att tidsfristen gått ut. I själva verket ger tidsfristen på 21 dygn därmed kommunen en tid för att behandla ärendet utan dröjsmål under hot om att man inte längre efter att tidsfristen gått ut kan ingripa i ett arbete som görs enligt anmälan. Kommunens passivitet hindrar inte att arbete i enlighet med anmälan inleds.

Även om kommunen inte behöver ge sitt uttryckliga samtycke till att arbetet inleds, är det bra att ge det för att arbete som utförs på en gata kan inledas utan onödigt dröjsmål. Även om samtycke i princip också kan ges muntligt, finns det skäl att alltid registrera att samtycke getts och att också skicka ett skriftligt samtycke till den som lämnat in anmälan.

För förebyggande av betydande skador får trasiga ledningar, anordningar och konstruktioner repareras omedelbart. Kommunen skall dock så snart som möjligt underrättas om ett sådant arbete och tillställas en sådan utredning över utfört arbete som motsvarar en förhandsanmälan (14 a § 5 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden).

Föreskrifter till följd av anmälan

Kommunen kan med anledning av en anmälan meddela sådana föreskrifter om arbetets utförande som behövs för att minska den olägenhet eller skada som eventuellt orsakas trafikens smidighet, säkerhet och framkomlighet samt ledningar och anordningar som finns på gator och allmänna områden och gatornas och de allmänna områdenas konstruktioner.

Föreskrifterna är en del av samtycket och ges därför samtidigt som samtycke till att arbetet inleds. Om tidsfristen på 21 dygn går ut utan att kommunen ger sitt uttryckliga samtycke till att arbetet inleds och eventuella föreskrifter om hur arbetet skall utföras, kan arbetet utföras i enlighet med anmälan och föreskrifter om arbetet kan inte utfärdas i efterhand.

Om de föreskrifter som utfärdas är oväntade eller överraskande för den som utför arbetet, finns det skäl att ge den som ansvarar för arbetet möjlighet att uttala sig om föreskrifterna innan de utfärdas. Föreskrifterna skall alltid motiveras. Till ett samtycke som ger föreskrifter om utförande av arbetet skall fogas anvisningar om hur föreskrifternas laglighet kan föras till kommunens byggnadstillsynsmyndighet för avgörande. 

Avgörande om föreskrifternas laglighet

En anmälningsskyldig, dvs. den som ansvarar för arbetet, som är missnöjd med föreskrifterna får föra frågan om föreskrifternas laglighet till kommunens byggnadstillsynsmyndighet för avgörande. Någon tidsfrist för att föra frågan till byggnadstillsynsmyndigheten för behandling har inte fastställts i lag. När föreskrifternas laglighet avgörs undersöker kommunens byggnadstillsynsmyndighet för det första föreskrifternas laglighet. På förfarandet tillämpas det som förvaltningslagen fastställer om behandlingen av förvaltningsärenden. Det är först i det beslut som den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten gett man kan söka ändring genom besvär. En besvärsanvisning skall bifogas byggnadstillsynsmyndighetens beslut.

Ändring i byggnadstillsynsmyndighetens beslut kan sökas av den som föreskrifterna om utförandet riktar sig till. Om byggnadstillsynsmyndigheten har ändrat de föreskrifter om utförande av arbetet som kommunen utfärdat, har också kommunen besvärsrätt i frågan. Ändring i beslutet söks genom förvaltningsbesvär hos behörig förvaltningsdomstol.

När ärendet förs till byggnadstillsynsmyndigheten för avgörande, får arbetet inte utföras i strid med de föreskrifter kommunen meddelat. Om man vill påbörja arbetet skall man således iaktta kommunens föreskrifter. I annat fall skall man vänta att den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten har avgjort föreskrifternas laglighet. Ett ärende som gäller föreskrifternas laglighet vinner laga kraft om tiden för ändringssökande i kommunens byggnadstillsynsmyndighets beslut går ut utan att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen.

4.4 Uttagande av avgifter

4.4.1 Gransknings- och övervakningsavgift

Kommunen får ta ut en avgift som grundar sig på de kostnader som orsakats kommunen av granskningen av en anmälan om arbete som görs på en gata eller ett allmänt område och för övervakningen av arbetet (behandlingsavgift). Kommunen skall godkänna en taxa som innefattar grunderna för beräkning av avgifterna (14 b § i den aktuella lagen).

Avgiften för granskningen av en anmälan och övervakningen av arbetet i anknytning till detta gäller myndighetsverksamhet och omfattas därför inte av mervärdesskatten.

4.4.2 Avgift för avstängning av gata eller allmänt område

För tillfällig användning av ett område som arbetsplats på det sätt som avses i 14 a § får kommunen, när området avstängs för allmänt bruk, ta ut en skälig avgift som grundar sig på tid, områdets storlek och på hur centralt beläget området är. Avgiften tas ut endast en gång för en arbetsplats, även om man samtidigt kan installera till exempel kablar från olika verk i samma schakt. Avgift tas inte ut om arbetet hänför sig till något arbete som kommunen utför i anslutning till byggandet av gatan. Avgift tas inte ut för den tid då området är arbetsplats av ett sådant oförutsebart skäl som inte beror på den som ansvarar för arbetet. (14 b § 3 mom. i den aktuella lagen).

Syftet med avgiften är att främja att gator och allmänna områden skall vara öppna för sådant allmänt bruk som de är avsedda för, att schakten skall ligga öppna endast en kort tid och att arbetena skall samordnas. Avgiften skall till beloppet vara skälig och den skall grunda sig på den tid som arbetsplatsen behöver avstängas för allmänt bruk, det avgränsade områdets storlek och hur centralt beläget området är. Avgiftens skälighet påverkas bl.a. av avgiftens storlek i förhållande till de allmänna kostnaderna för byggprojektet.

Observeras bör att avgiften för tillfällig avstängning av en gata eller ett allmänt område för allmänt bruk kan tas ut separat, oberoende av om kommunen av den som ansvarar för arbetet tar ut en avgift som baserar sig på behandling av anmälan och övervakning av arbetet.

Den som lidit skada av arbete som utförts på en gata eller ett allmänt område kan med stöd av MBL 161 § 3 mom. eller 107 och 108 § i kommunikationsmarknadslagen separat söka ersättning av den som ansvarar för arbetet, om åtgärden medför särskilt påvisad skada eller olägenhet för fastighetens ägare eller innehavare. När ersättningsskyldighet övervägs ses också ägaren eller innehavaren till ett allmänt område som fastighetsägare (MBL 161 § 5 mom.), dvs. också kommunen kan i detta avseende vara den som lider skada.

En avgift för avstängning av en gata eller ett allmänt område har karaktären av hyra och omfattas därför inte av mervärdesskatten.

5.  Tillsyn över att lagen iakttas

5.1 Tillsynsmyndighet

Den myndighet som utsetts av kommunen (den kommunala tillsynsmyndigheten) skall övervaka att skyldigheten att sköta underhållet och renhållningen av gator och allmänna områden fullgörs. Före den partiella revideringen år 2005 var det kommunens byggnadstillsynsmyndighet som direkt med stöd av lagen var tillsynsmyndighet. Efter lagändringen kan kommunen sålunda överväga på nytt vilken myndighet som skall ta hand om tillsynen.

Eftersom tillsynsmyndigheten i 16 § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ges befogenheter att tillgripa administrativa tvångsmedel för att säkerställa att den aktuella lagen eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den iakttas, skall tillsynsmyndigheten vara en myndighet med flera ledamöter (14 § 3 mom. i kommunallagen). En enskild tjänsteinnehavare eller förtroendevald i kommunen kan således inte vara tillsynsmyndighet i det avseende som avses i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Den praktiska tillsynen görs av tjänsteinnehavare som är underställda tillsynsmyndigheten. De har möjlighet att genom anvisningar, råd och uppmaningar både ingripa i försummelser av underhållet och renhållningen och vägleda i arbeten som utförs på en gata eller ett annat allmänt område.  De och polisen har även rätt enligt 16 § 4 mom. i den aktuella lagen att använda direkt förvaltningstvång för att avvärja omedelbar fara för säkerheten.

Polisen skall övervaka att det inte orsakas fara för allmän ordning och säkerhet av att underhålls- eller renhållningsskyldigheten försummas (16 § 4 mom. i den aktuella lagen).

Kommunen övervakas av den regionala miljöcentralen. Om kommunen inte fullgör sin skyldighet att sköta underhållet och renhållningen av gator och allmänna områden, kan den regionala miljöcentralen vid vite förplikta kommunen till det (16 § 2 mom. i den aktuella lagen).

Övervakningen av att gatorna hålls i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov hör delvis också till tomtägaren. Enligt 5 § i den aktuella lagen skall tomtägare ofördröjligen meddela kommunen eller polisen sådana av honom observerade för trafiken farliga skador i beläggningen och gropar eller andra motsvarande brister på den del av gatan, som tomtägaren är skyldig att hålla ren. Tomtägaren skall dessutom vidta erforderliga temporära åtgärder för att varna trafiken.

5.2 Förvaltningstvång

Befogenhet att använda förvaltningstvång

Om sådana brister eller försummelser som uppdagats vid tillsynen trots uppmaningar inte korrigeras, har den ordinarie tillsynsmyndigheten möjlighet att använda förvaltningstvång.

I 16 § 1 mom. i den aktuella lagen anges att om någon vidtar åtgärder i strid med lagen i fråga eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, eller försummar en skyldighet som föreskrivs i den aktuella lagen eller som grundar sig på föreskrifter som utfärdats med stöd av den, får den kommunala tillsynsmyndigheten förordna att skyldigheten skall fullgöras vid vite eller vid hot om att kommunen på den försumliges bekostnad utför det arbete som försummats. Likaså kan den tredskande, om särskilda skäl kräver det, vid vite förbjudas att vidta en åtgärd.

Om en försummelse orsakar omedelbar fara för säkerheten, har en tjänsteinnehavare som lyder under den kommunala tillsynsmyndigheten rätt att omedelbart vidta åtgärder för att avvärja faran. Den försumlige skall utan obefogat dröjsmål skriftligen underrättas om saken. Saken skall utan obefogat dröjsmål föras till den kommunala tillsynsmyndigheten, som skall fatta beslut i saken.

Polisen har motsvarande rätt att avvärja en omedelbar fara. Polisen skall omedelbart fatta beslut i saken och beslutet skall delges den försumlige.

Kommunen och polisen får hos den vars verksamhet eller försummelse har orsakat fara ta ut en avgift som motsvarar de särskilda kostnader som orsakats av avvärjandet av omedelbar fara enligt 16 § 4 mom. Särskilda kostnader är sådana kostnader för arbete eller användning av utrustning som inte föranleds av sedvanligt övervakningsarbete eller sedvanlig användning av utrustning.

Förfarande vid förvaltningstvång

På förfarandet tillämpas viteslagen. Innan ett beslut om förpliktelse som innefattar förvaltningstvång kan ges, skall parten bevisligen ges tillfälle att ge en utredning i ärendet. Ett bevisligt hörande är nödvändigt för förvaltningstvånget. Bevisligt hörande sker antingen genom mottagningsbevis eller genom en stämningsman. Genom ett brev om hörande begärs en utredning av parten om en lagstridig gärning och specificeras den åtgärd eller försummelse som förvaltningstvånget (vite eller hot om tvångsutförande) gäller.  När hot om tvångsutförande används, specificeras den gärning som hotet gäller. För bemötandet av en parts besvär fastställs en tidsfrist med hotet att kommunen efter att tiden för hörandet gått ut kan fatta ett beslut om att ålägga förpliktelse även om parten har varit passiv i ärendet.

Efter hörandet fattas det egentliga beslutet i ärendet, dvs. beslutet om vad parten skall göra, och för att trygga att huvudförpliktelsen följs föreläggs antingen fast eller löpande vite eller hot om tvångsutförande.

Ett beslut om huvudförpliktelsen och anknytande förvaltningstvång inklusive besvärsanvisningar delges parten bevisligen antingen som stämningsdelgivning eller med mottagningsbevis. När beslutet har vunnit laga kraft och tiden för genomförandet av huvudförpliktelsen gått ut, gör kommunen en granskning genom vilken konstateras att förpliktelsen fullgjorts.

Om huvudförpliktelsen inte uppfyllts inom utsatt tid, skall kommunen på nytt höra parten om varför förpliktelsen inte uppfyllts och om att försummelse av beslutet kan leda till att hotet verkställs och att strängare vite eller hot om tvångsutförande föreläggs. Parten delges bevisligen kommunens granskningsutlåtande där det konstateras att beslutet inte följts och bereds tillfälle att inom utsatt tid ge en utredning.

När kommunens beslut om huvudförpliktelse och förvaltningstvång har vunnit laga kraft, kan förvaltningstvång utdömas, dvs. vite kan tas ut eller arbetet utföras på den försumliges bekostnad.  Om det behövs kan samma beslut som verkställer förvaltningstvånget förelägga ett nytt strängare hot. Vite betalas till staten. Till den dömda skickar kommunen på uppdrag av justitieministeriet ett inbetalningskort som gjorts på en bötesblankett.

6.  Lagens ikraftträdande och övergångsbestämmelse

Lagen utfärdades 15.7.2005 och trädde i kraft 1.11.2005. Eftersom det kan krävas tid och nya arrangemang för att ändra på kommunens och tomtägarens uppgifter innehåller lagen en övergångsbestämmelse. Enligt övergångsbestämmelsen kunde fullmäktige innan lagen trädde i kraft besluta att kommunen åtar sig följande uppgifter från och med en viss tidpunkt, dock senast två år efter lagens ikraftträdande:

  • skyldigheten att avlägsna stenmaterial som använts för halkbekämpning

  • kommunens skyldighet att underhålla gång- och cykelvägar

  • kommunens skyldighet att åta sig att fullgöra tomtägarnas underhållsskyldighet.

Om kommunfullmäktige i fråga om de ovan nämnda uppgifterna fattat ett sådant beslut som övergångsbestämmelsen avser, överförs dessa uppgifter till kommunen vid den tidpunkt som anges i beslutet. I annat fall överfördes uppgifterna till kommunen när lagen trädde i kraft 1.11.2005. Tillämpningen av övergångsbestämmelsen behandlas i Kommunförbundets cirkulär 17/80/2005 9.8.2005.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Leena Karessuo
direktör, samhälle, teknik och miljö

Jussi Kauppi
chef för samhällstekniken

tags