Cirkulär 5/80/2007, Juha Myllymäki/eg, 30.1.2007

Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft

​Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft, dvs. beställaransvarslagen (1233/2006), trädde i kraft den 1 januari 2007. Syftet med beställaransvarslagen är främjande av konkurrens på lika villkor och iakttagande av anställningsvillkor. Lagen förbättrar förutsättningarna för sammanslutningar som beställer tjänster och entreprenader eller använder hyrd arbetskraft att säkerställa att avtalsparten fullgör sina lagstadgade förpliktelser som arbetsgivare och avtalspart.

Enligt lagen ska beställare innan de ingår ett avtal om att anlita hyrd arbetskraft eller ett underleverantörsavtal, av avtalsparten begära en utredning om iakttagandet av de lagstadgade skyldigheterna och tillämpningen av anställningsvillkoren. Försummelse av utredningsskyldigheten kan medföra en försummelseavgift.

Närmare upplysningar:
Juha Myllymäki, tfn (09) 771 24 50, 050 648 94
Elina Vartiainen-Hynönen, KA, tfn (09) 771 23 56, 050 320 97 51
Hannu Huhtala, tfn (09) 771 22 66, 050 563 46 36
Antero Oksanen, tfn (09) 771 24 54, 050 648 93

 

Det centrala innehållet i beställaransvarslagen

Definitioner

Enligt 3 § i beställaransvarslagen avses med beställare till exempel ett aktiebolag, en förening, ett andelslag, en stiftelse eller någon annan näringsidkare som enligt 3 § i handelsregisterlagen är skyldig att göra en grundanmälan, och en kommun, en samkommun, landskapet Åland, en kommun eller en samkommun i landskapet Åland. 

I beställaransvarslagen avses med underleverantörsavtal ett avtal mellan beställaren och dennes avtalspart om att ett visst arbetsresultat ska presteras mot vederlag. Terminologin i beställaransvarslagen avviker till denna del från den terminologi som används i allmänhet. När en kommun i egenskap av till exempel byggherre avtalar om en entreprenad eller när en kommun beställer tjänster är det enligt normal avtalsterminologi inte fråga om ett underleverantörsavtal. Beställaransvarslagen tillämpas ändå i alla skeden av avtalskedjan. Enligt beställaransvarslagen ska kommunen utreda uppgifterna om den egna avtalspartnern.

Tillämpningsområde

Beställaransvarslagen tillämpas på beställare:

  1. som i Finland anlitar hyrda arbetstagare

  2. i vars arbetslokaler eller på vars arbetsställen i Finland sådana arbetstagare arbetar som är anställda hos en arbetsgivare som har ingått underleverantörsavtal med beställaren och vars arbetsuppgifter anknyter till sådana arbetsuppgifter som normalt utförs i beställarens verksamhet eller transporter som anknyter till beställarens normala verksamhet.

I fråga om byggande samt reparations-, service- och underhållsverksamhet som ansluter till byggande tillämpas lagen på:

  1. beställare som är byggherrar

  2. alla dem i en avtalskedja som på en i 49 § i arbetarskyddslagen (738/2002) avsedd gemensam arbetsplats är beställare av en helhet som omfattar en arbetsprestation.

Tillämpningen av beställaransvarslagen har begränsats till att gälla situationer där utföraren är arbetsgivare. Lagen tillämpas inte när tjänster beställs till exempel av en näringsidkare, vars personal inte är anställd i arbetsavtalsförhållande.

Till lagens tillämpningsområde hör utöver det arbete som utförs i beställarens arbetslokaler också det arbete som utförs på beställarens arbetsställen. Beställarens arbetsställen kan finnas också annanstans än i de lokaler som beställaren förvaltar. Lagen kan också komma att tillämpas på tjänster som produceras i servicetagarens lokaler. 

De uppgifter som normalt utförs i beställarens verksamhet omfattar i allmänhet inte uppgifter utanför den egentliga verksamheten, till exempel advokat-, utbildnings- och cateringtjänster. I allmänhet hör inte heller arbetsplatsbespisning till beställarens verksamhetsområde. Städtjänster, service och underhåll av fastigheter och anordningar och transporttjänster som hänför sig till den egentliga verksamheten hör enligt förarbetet till lagen i allmänhet till beställarens normala verksamhet.

Enligt 4 § tillämpas lagen inte om:

  1. arbete som utförs av hyrda arbetstagare fortgår sammanlagt högst 10 arbetsdagar

  2. värdet av vederlaget för ett i 2 § 1 mom. 2 punkten avsett underleverantörsavtal utan mervärdesskatt understiger 7 500 euro.

Innehållet i utredningsskyldigheten

Innan beställaren ingår ett avtal om anlitande av hyrd arbetskraft eller arbete som baserar sig på ett underleverantörsavtal, ska beställaren enligt 5 § av avtalsparten begära och denna till beställaren lämna:

  1. en utredning om anteckning i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret och i registret över mervärdesskattskyldiga enligt mervärdesskattelagen

  2. ett utdrag ur handelsregistret

  3. ett intyg över betalda skatter eller ett intyg över skatteskuld eller en utredning om att en betalningsplan angående skatteskulden har gjorts upp

  4. ett intyg över betalning av pensionsförsäkringsavgifter eller en utredning om att en betalningsöverenskommelse har ingåtts om pensionsförsäkringsavgifter som förfallit till betalning

  5. en utredning om vilket kollektivavtal som ska tillämpas på arbetet eller om de centrala anställningsvillkoren.

De uppgifter, intyg och utredningar som avtalsparten företer får inte vara äldre än tre månader. Utländska företag ska lämna motsvarande uppgifter. Under ett avtalsförhållande som gäller över 12 månader ska avtalsparten med 12 månaders mellanrum lämna beställaren de intyg eller uppgifter som avses i 3 och 4 punkten.

Beställaren ska på begäran informera personalrepresentanten om det hyrda arbetet eller det avtal som avses i beställaransvarslagen. Då information om saken lämnas ska klarläggas volymen på den arbetskraft som anlitas, företagets identifieringsuppgifter, arbetsstället, arbetsuppgifterna, avtalstiden samt det tillämpliga kollektivavtalet eller de centrala anställningsvillkoren. Personalrepresentanten är en förtroendeman eller om en sådan inte valts, ett förtroendeombud och en arbetarskyddsfullmäktig.

Undantag från utredningsskyldighet

Enligt 5 § 4 mom. behöver beställaren inte begära utredningar om beställaren har grundad anledning att lita på att motparten fullgör sina lagstadgade skyldigheter till följd av:

  1. att avtalsparten är staten, en kommun, en samkommun, landskapet Åland, en kommun eller en samkommun i landskapet Åland, en församling, en kyrklig samfällighet, Folkpensionsanstalten eller Finlands Bank, ett i aktiebolagslagen (624/2006) avsett publikt aktiebolag, ett statligt affärsverk eller ett bolag som helt ägs av ett statligt affärsverk, en privaträttslig sammanslutning eller ett privaträttsligt bolag som helt ägs av en kommun eller en samkommun eller en motsvarande utländsk sammanslutning eller ett motsvarande utländskt företag

  2. att avtalspartens verksamhet är etablerad

  3. att avtalsförhållandet mellan beställaren och avtalsparten kan anses vara etablerat som en följd av tidigare avtalsförhållanden

  4. orsaker som kan jämställas med dem som anges i 1–3 punkten.

De undantag som gäller avtalspartens tillförlitlighet är relativt omfattande. Enligt förarbetet till lagen kan avtalspartens verksamhet i regel anses som etablerad om parten de facto har bedrivit verksamhet i mer än tre år. Beställaren bör emellertid inte låta bli att begära utredningar om beställaren misstänker att skyldigheterna inte har skötts. Ett avtalsförhållande mellan beställaren och avtalsparten kan däremot anses vara etablerat efter ungefär två år.

Försummelseavgift

Beställaren är skyldig att betala en försummelseavgift, om beställaren har

  1. försummat utredningsskyldigheten

  2. ingått avtal om arbete som avses i beställaransvarslagen med en näringsidkare som har näringsförbud eller med ett företag vars verkställande direktör, styrelseledamot eller någon motsvarande har meddelats näringsförbud

  3. ingått ett avtal trots att beställaren måste ha känt till att avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

Försummelseavgiften är i allmänhet minst 1 500 euro och högst 15 000 euro.

Handelsregisterutdraget innehåller en anteckning om ett eventuellt affärsverksamhetsförbud.

Arbetarskyddsmyndigheterna utövar tillsyn över iakttagandet av beställaransvarslagen och arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå fastställer försummelseavgiften. Beställaren får söka ändring i ett beslut om försummelseavgift genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Beställarens ansvar behandlas närmare i arbetsministeriets broschyr Tilaajavastuuta ulkopuolista työvoimaa käyttävälle – Laki tilaajan selvitysvelvollisuudesta ja vastuusta ulkopuolista työvoimaa käytettäessä. Broschyren finns på arbetsministeriets webbsidor www.mol.fi.

Beställaransvarslagens förhållande till upphandlingslagstiftningen

I regel påverkar beställaransvarslagen om beställarens utredningsskyldighet inte upphandlingsförfarandet enligt upphandlingslagstiftningen. Marknadsdomstolen prövar inte iakttagandet av skyldigheter enligt beställaransvarslagen. I praktiken är beställarna inom den offentliga sektorn tvungna att i något skede av upphandlingsprocessen ändå fullgöra skyldigheterna i beställaransvarslagen och därför finns det skäl för den upphandlande enheten att vid planeringen av en upphandling överväga hur och i vilket skede man ska begära utredningarna. Det gäller att nämna utredningsskyldigheten i upphandlingsdokumenten – i upphandlingsannonsen eller i anbudsbegäran beroende på föremålet för upphandlingen och upphandlingsförfarandet. Också i kommunerna har man i praktiken på vissa verksamhetsområden redan förutsatt flera av utredningarna enligt beställaransvarslagen. 

Utredningarna enligt beställaransvarslagen måste senast begäras innan upphandlingsavtalet ingås. Utredningsskyldigheten kan enligt beställaransvarslagen fullgöras också efter upphandlingsbeslutet, förutsatt att inget avtal ingåtts. I så fall kan upphandlingen dock fördröjas, till exempel på grund av bristfällig utredning.

En utredning kan skaffas i ett eller flera skeden, till exempel så att en del av utredningarna begärs före upphandlingsbeslutet och en del först sedan beslutet fattats. 

En utredning kan förutsättas till exempel redan när godtagbara företag enligt den nya upphandlingslagen väljs för ett selektivt förfarande, och då kan en fördröjning av upphandlingen till följd av utredningarna undvikas. Processen kan i allmänhet påskyndas av att utredningarna begärs innan beslutet fattats och då fördröjs inte verkställigheten av upphandlingsbeslutet på grund av eventuell försummelse att lämna utredningar.

En del av de utredningsskyldigheter som faller inom ramen för beställaransvarslagen gäller bedömning av grunderna för uteslutning enligt upphandlingslagen. Det är naturligt och önskvärt med tanke på processens förlopp att i ett så tidigt skede som möjligt begära de utredningar som är till hjälp för en bedömning av förutsättningarna för uteslutning. Enligt 6 § i upphandlingslagen (1505/1992) och 54 § i den nya upphandlingslagen (RP 50/2006) kan en upphandlande enhet utesluta en anbudsgivare ur anbudsförfarandet om anbudsgivaren har åsidosatt sin skyldighet att betala skatter eller socialskyddsavgifter. Uteslutningen måste göras innan anbuden jämförs.

Om ett villkor om utredningsskyldighet tas in i anbudsbegäran och anbudet inte följer anbudsbegäran ska den upphandlande enheten förkasta anbudet. Det kan i praktiken vara svårt att formulera en anbudsbegäran så att de tillförliga företag som avses i beställaransvarslagen inte ska behöva förete en utredning. I ett sådant fall kan den upphandlande enheten vid behov förutsätta att alla företag som deltar i anbudsgivningen lämnar utredningar.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Timo Kietäväinen
vice verkställande dirketör

Kari Prättälä
direktör, juridiska ärenden

tags