Lag om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem och ändringar i upphandlingslagen och offentlighetslagen 1.10.2011
Lagen om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem (698/2011) träder i kraft 1.10.2011. Syftet med lagen är att möjliggöra användningen av elektroniska förfaranden vid offentlig upphandling. Samtidigt ändras delvis också lagen om offentlig upphandling (348/2007), lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (349/2007) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Lagändringarna baserar sig på regeringens proposition 182/2010 rd.
I den nya lagen finns bestämmelser om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem. Syftet med lagen är att öka användningen av elektroniska förfaranden vid offentlig upphandling. Ändringarna baserar sig på det s.k. upphandlingsdirektivet (2004/18/EG) och försörjningsdirektivet (2004/17/EG) vars utgångspunkt är att en medlemsstat kan ta i bruk upphandlings-förfarandena i fråga, om det sker i enlighet med bestämmelserna i direktivet. Bestämmelserna i upphandlingsdirektivet och försörjningsdirektivet ska således till denna del implementeras i den nationella lagstiftningen.
Användningen av elektroniska förfaranden är frivilligt för kommunerna och övriga upphandlande enheter och därför behandlar cirkuläret inte elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem i detalj. Om kommunerna vill ta de nya förfarandena i bruk bör de sätta sig in i dem noggrannare.
Ändringarna i upphandlingslagen och försörjningslagen gäller avbrytande av upphandling. Med ändringarna i offentlighetslagen försöker man beakta upphandlingens olika skeden och trygga partsoffentligheten.
Närmare upplysningar:
Juha Myllymäki, tfn (09) 771 2450
Sirpa Palo, tfn (09) 771 2674
Juha Kontkanen, tfn (09) 771 2737
Tiia Lehikoinen, tfn (09) 771 2665
Katariina Huikko, tfn (09) 771 2135
Lagen om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem träder i kraft 1.10.2011
Lagens tillämpningsområde
Bestämmelserna om elektroniska auktioner gäller både nationell upphandling och EU-upphandling. Vid upphandling som överstiger EU-tröskelvärdena tillämpas bestämmelser om förfarandet kring dynamiska inköpssystem i enlighet med upphandlingsdirektiven. Vid användning av dynamiska inköpssystem tillämpas enklare bestämmelser om förfarandet på nationella upphandlingar, upphandling av tjänster enligt bilaga B som överstiger EU-tröskelvärdena och på koncessioner.
Den upphandlande enheten beslutar om den vill använda elektroniska auktioner eller dynamiska inköpssystem. Om den upphandlande enheten använder dessa bör den se till att enheten har tillgång till lämpliga elektroniska system.
Elektroniska auktioner
Elektronisk auktion är inte ett självständigt förfarande utan en del av upphandlingsförfarandet. Det kan användas vid öppet, selektivt och förhandlat förfarande och vid konkurrensutsättning inom ett ramavtal (s.k. minikonkurrensutsättning). Dessutom kan elektronisk auktion användas i samband med konkurrensutsättning av upphandlingar inom ramen för dynamiska inköpssystem.
En förutsättning för användning av elektroniska auktioner är att upphandlingen annonseras i HILMA. Elektronisk auktion kan användas först i det sista skedet av konkurrensutsättningen. Efter utvärderingen av anbuden inleds en elektronisk auktion genom ett särskilt elektroniskt system. Syftet med auktionen är att för den upphandlande enheten sålla ut det fördelaktigaste slutresultatet med hjälp av priser eller andra matematiskt mätbara värden. Utöver priset kan sådana vara exempelvis leveranstid och underhållsintervall. Elektroniska auktioner är enklast att använda vid varuupphandling där priset utgör valkriteriet. Således kan elektronisk auktion inte användas vid upphandling där andra än kvantitativa jämförelsegrunder förutsätts vid jämförelsen av anbuden i auktionsskedet.
Dynamiska inköpssystem
Ett dynamiskt inköpssystem införs genom en upphandlingsannons. Den nya annonsmallen finns i HILMA. När ett dynamiskt inköpssystem har införts är det öppet för alla anbudsgivare som uppfyller urvalskriterierna och som lämnat in ett godtagbart preliminärt anbud till den upphandlande enheten. Till skillnad från ramavtal är det möjligt att delta i ett dynamiskt inköpssystem under hela den tid som inköpssystemet varar. Giltighetstiden för ett dynamiskt inköpssystem har inte heller begränsats.
När en enskild upphandling som företas inom ett dynamiskt inköpssystem överstiger EU-tröskelvärdet, ska den upphandlande enheten i syfte att inleda konkurrensutsättningen utarbetat en förenklad upphandlingsannons för ett dynamiskt inköpssystem. Alla anbudsgivare som tagits med i systemet ska uppmanas att lämna anbud på varje enskild upphandling. Efter det kan valet av anbud göras.
Om värdet av en enskild upphandling understiger EU-tröskelvärdet men överstiger det nationella tröskelvärdet i upphandlingslagen, kan den upphandlande enheten använda ett förenklat förfarande. Den upphandlande enheten behöver i så fall inte publicera någon förenklad upphandlingsannons utan den kan konkurrensutsätta upphandlingen genom att begära anbud direkt av de anbudsgivare som redan tagits med i systemet.
Dynamiska inköpssystem kan vara användbara vid upphandling där den upphandlande enheten inte vill begränsa antalet anbudsgivare och enheten vill att marknaden är så öppen som möjligt.
Bestämmelserna om avbrytande av en upphandling i upphandlingslagen
I samband med revideringen av lagen ändras också upphandlingslagen delvis. Till upphandlingslagen fogas en ny paragraf 73 a § (58 a § i försörjningslagen), som syftar till att minska de upphandlande enheternas och leverantörernas osäkerhet kring när det är tillåtet att avbryta upphandlingen, och också minska antalet besvär till marknadsdomstolen. I upphandlingslagstiftningen finns i dagens läge inte någon uttrycklig bestämmelse om avbrytande av upphandlingsförfarandet, men rättspraxisen är mycket etablerad och tillåter att upphandlingen avbryts om det finns grundad anledning till detta. Den nya bestämmelsen om avbrytande av upphandlingsförfarandet kommer att skapa klarhet i situationen.
Upphandlingsförfarandet får avbrytas av en faktisk och grundad anledning. Vid bedömningen av avbrytandet ska den upphandlande enheten fästa vikt vid om avbrytandet av upphandlingsförfarandet baserar sig på faktiska orsaker eller om avgörandet är diskriminerande för anbudssökande och anbudsgivare. Eftersom upphandlingsförfarandet i regel ska leda till att ett upphandlingskontrakt sluts är det inte godtagbart att inleda ett upphandlingsförfarande utan avsikt att sluta ett upphandlingskontrakt, till exempel för att kartlägga marknadsläget.
På ett avgörande om avbrytande av ett upphandlingsförfarande ska ett motiverat beslut fattas. Beslutet ska tillsammans med besvärsanvisningen delges dem som deltagit i upphandlingsförfarandet. Av motiveringarna till beslutet ska de omständigheter som påverkat avgörandet att avbryta förfarandet framgå så exakt att en anbudssökande eller anbudsgivare med stöd av beslutet och dess motiveringar kan bedöma om avbrytandet skett i enlighet med lagen.
Inom rättspraxis har man förhållit sig relativt tolerant till avbrytandet av ett upphandlingsförfarande och de nya bestämmelserna syftar inte till att skärpa rådande tolkningspraxis.
Offentlighetslagen preciseras med avseende på 7 och 11 §
Genom ändringen av 7 § i offentlighetslagen ska de olika skedena av konkurrensutsättningen beaktas bättre än tidigare. Avsikten med ändringen är att säkerställa att uppgifter som påverkar konkurrensutsättningen inte i och med mellanbesluten i upphandlingsförfarandet blir offentliga i förtid och på så sätt äventyrar en effektiv konkurrensutsättning. Utöver anbuden blir också de andra handlingarna som hör till upphandlingsprocessen offentliga först efter att upphandlingskontraktet har slutits. Som ett exempel på en sådan handling kan anbudsansökan nämnas.
Genom ändringen av 11 § i offentlighetslagen tryggas partsoffentligheten. Enligt 11 § 6 punkten i offentlighetslagen har parterna i regel inte rätt att få uppgifter som gäller en annan anbudssökandes eller anbudsgivares affärs- eller yrkeshemligheter. Enligt den preciserade bestämmelsen ska parterna ändå ges uppgifter om pris och andra faktorer som används vid jämförelsen av anbuden.
De parter som avses i bestämmelsen är i regel de leverantörer som deltar i anbudsförfarandet och i vissa situationer, till exempel i fråga om direktupphandling, de anbudsgivare på marknaden som kunde ha deltagit i anbudsförfarandet. Parterna ska få uppgifter om alla sådana omständigheter som den upphandlande enheten vid beslutsfattandet har använt som kriterier för jämförelse. Parterna har således rätt att få uppgifter om till exempel anbudsgivarnas priser per enhet i den utsträckning som de har påverkat jämförelsen av anbuden.
Genom ändringen av 11 § i offentlighetslagen ändras inte definitionen av affärs- och yrkeshemligheter och således inte heller rådande praxis. Det går inte att lista vissa uppgifter som alltid/aldrig räknas som affärs- och yrkeshemligheter. Vad som definieras som affärs- och yrkeshemligheter varierar beroende på tidpunkt eller exempelvis på verksamhetsområdet.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Kari Nenonen
vice verkställande direktör
Juha Myllymäki
ledande jurist