Cirkulär 5/2022, 9.6.2022, Minna Antila

Ändringar i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och lagen om yrkesutbildning fr.o.m. 1.8.2022

Vissa ändringar har gjorts i lagarna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning (HUX).

Ändringarna träder i kraft år i augusti 2022 och gäller följande frågor:

  • förvägrande av en elevs eller studerandes rätt att delta i undervisningen
  • lärarens och rektorns anmälningsskyldighet
  • disciplinärt förfarande och disciplinära befogenheter samt
  • ändringssökande.

Inom HUX-utbildningen tillämpas bestämmelserna om disciplin och därmed sammanhängande förfaranden i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning på det sätt som närmare föreskrivs i 26 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Den för kommunerna mest betydande ändringen, jämfört med nuläget, är att behörigheten för så kallade privata yrkesutbildningsanordnare att besluta om indragning och återställande av en läropliktig studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder överförs till kommunerna. Ändringen baserar sig på en ändring i lagen om yrkesutbildning.

Vi behandlar ändringarna närmare i detta cirkulär.

Dessutom har Undervisnings- och kulturministeriet gett anvisningar om överföringen till kommunerna av rätten att besluta om indragning och återställande av läropliktiga studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder. Anvisningarna finns som bilaga till detta cirkulär (VN/489/2021-OKM-75), med länk till ministeriets webbplats. Den svenska översättningen publiceras så snart den är klar.

Lagändringarna träder i kraft till alla delar 1.8.2022.

Närmare upplysningar
Minna Antila, jurist
Kommunförbundets blankett för begäran om rådgivning via den elektroniska rådgivningstjänsten för förbundets medlemmar

---

Innehåll

Prioritering av barnets bästa

Lärarens och rektorns anmälningsskyldighet

Elevers och studerandes skyldigheter i fråga om uppträdande har preciserats

Terminologisk ändring i fråga om disciplin

Förvägrad rätt att delta i undervisningen

Bestämmelserna om förvägrad rätt att delta i undervisningen har preciserats

Bestämmelserna i gymnasielagen om avstängning från studierna på grund av brottsmisstanke har upphävts

Beaktande av elevens eller den studerandes ålder och utvecklingsnivå vid disciplinära åtgärder

Ändringar i bestämmelserna om utarbetande av en plan för en avstängd elev

Ändringar i rektorernas och lärarnas beslutanderätt inom den grundläggande utbildningen

I ett gymnasium ska beslut om avstängning av en läropliktig studerande för viss tid alltid fattas av ett kollegialt organ som tillsatts av utbildningsanordnaren

Behörigheten för privata yrkesutbildningsanordnare att besluta om indragning och återställande av en läropliktig studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder överförs till kommunerna

Ändring i beslutanderätten för yrkesutbildningsanordnarnas rektorer

Förbud mot dubbel straffbarhet

Ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i lagen om grundläggande utbildning

Ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i gymnasielagen

---

Prioritering av barnets bästa

I lagarna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, HUX-utbildning och yrkesutbildning har det införts nya bestämmelser om prioritering av barnets bästa.

I 3 a § i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det att vid planering och anordnande av samt beslutsfattande om grundläggande utbildning ska barnets bästa beaktas i första hand.

Enligt 2 § i lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning ska i första hand barnets bästa beaktas vid planering och anordnande av samt beslutsfattande om utbildning för studerande som inte fyllt 18 år. 

Beaktandet av principen om prioritering av barnets bästa beskrivs mer ingående i specialmotiveringen i förarbetena till 3 a § i lagen om grundläggande utbildning (RP 127/2021 rd).

Lärarens och rektorns anmälningsskyldighet

Bestämmelser om lärarens och rektorns anmälningsskyldighet har införts i gymnasielagen och lagarna om yrkesutbildning. Även 29 § 7 mom. i lagen om grundläggande utbildning har ändrats så att om skolans lärare eller rektor får kännedom om trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i studiemiljön eller under skolvägen ska han eller hon underrätta vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den elev som misstänks för detta och för den elev som utsatts för detta.  Tidigare föreskrevs om skyldigheten att meddela vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den elev som gjort sig skyldig till detta

Motsvarande bestämmelser om lärarens och rektorns anmälningsskyldighet finns i 40 § 7 mom. i gymnasielagen och i 80 § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning.

Dessa bestämmelser förpliktar inte till övervakning under skolvägen, men skolans eller läroanstaltens lärare eller rektor ska på samma vis också meddela om saken ifall han eller hon får kännedom om trakasserier, mobbning eller våld som skett under skolvägen. Undervisnings- eller utbildningsanordnaren har behörighet att ingripa i mobbning under undervisningen eller verksamhet som hänför sig till den (KuUB 1/2022 rd).

Elevers och studerandes skyldigheter i fråga om uppträdande har preciserats

I lagen om grundläggande utbildning (35 § 2 mom.) har elevens skyldigheter i fråga om uppträdande preciserats. Till elevens skyldigheter hör att låta bli att mobba eller diskriminera samt att handla så att eleven inte äventyrar andra elevers, skolgemenskapens eller studiemiljöns säkerhet eller hälsa.

Också i lagen om yrkesutbildning (94 § 2 mom.), gymnasielagen (30 § 2 mom.) och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (20 §) har den studerandes skyldigheter i fråga om uppträdande preciserats på motsvarande sätt. Här föreskrivs det att den studerande ska låta bli att mobba eller diskriminera samt handla så att den studerande inte äventyrar andra studerandes, läroanstaltsgemenskapens eller studiemiljöns säkerhet eller hälsa.

Terminologisk ändring i fråga om disciplin

I lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen har disciplinära straff terminologiskt ändrats till disciplinära åtgärder.

I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det att skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära åtgärder. I gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning ingår, utöver skriftlig varning och avstängning från läroanstalten, även uppsägning från internatboende i de disciplinära åtgärderna. Genom den terminologiska ändringen tydliggörs att när åtgärder vidtas mot elever och studerande som deltar i undervisning och utbildning som omfattas av utbildningslagstiftningen är det fråga om disciplinära, inte straffrättsliga, påföljder.

Förvägrad rätt att delta i undervisningen

Maximitiden för förvägrad rätt att delta i undervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning har förlängts till att utöver den återstående arbetsdagen också omfatta följande arbetsdag. En elev kan enligt 36 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om det föreligger en risk för att en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blir lidande av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av elevens störande uppförande.

I 36 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning har det införts en bestämmelse enligt vilken eleven på ovannämnda grunder kan förvägras rätt att delta i undervisningen också följande arbetsdag, om utbildningsanordnaren behöver tid för att planera elevens återgång till undervisningen och erbjuda eleven elevvårdstjänster och stödja en trygg återgång till undervisningen. Förvägrandet får inte vara längre än den återstående och den därpå följande arbetsdagen. Syftet med förlängningen av tiden för förvägrandet är att vid behov ge utbildningsanordnaren tid att planera elevens återgång till undervisningen och erbjuda eleven elevvårdstjänster samt stödja en trygg återgång till undervisningen. De grunder som anges i bestämmelsen ska således beaktas när man överväger hur länge eleven ska förvägras rätt att delta i undervisningen.

Med hjälp av bestämmelserna om förvägrande kan man tillförsäkra andra elever och personalen en trygg inlärningsmiljö. Det handlar alltså om tryggande av avgiftsfri grundläggande utbildning för andra som deltar i undervisningen och i ytterlighetsfall även om tryggande av andra människors personliga frihet och integritet. Förvägrad rätt att delta i undervisningen är avsedd för ytterst exceptionella situationer, dvs. om en elev äventyrar säkerheten för andra elever eller personer som arbetar i skolan eller andra undervisningslokaler eller om en elev uppträder så störande att undervisningen eller den verksamhet som hänför sig till den försvåras orimligt mycket (RP 205/2002 rd). Det är fråga om en säkerhetsåtgärd och avsikten är inte att åtgärden ska användas som en vanlig metod för tillrättavisning. 

Enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning kan en studerande förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller för en person som arbetar vid läroanstalten eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av den studerandes våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande. Denna maximitid har inte ändrats.

Bestämmelserna om förvägrad rätt att delta i undervisningen har preciserats

Bestämmelserna om disciplin i lagen om grundläggande utbildning (36 § 3 mom.), gymnasielagen (41 § 3 mom.) och lagen om yrkesutbildning (85 § 4 mom.) har utökats med bestämmelser enligt vilka eleven eller den studerande under den tid som han eller hon förvägrats rätt att delta i undervisningen ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevvårdens psykolog eller kurator. Dessutom ska det ordnas sådant annat stöd som eleven eller den studerande behöver under den tid som han eller hon förvägrats rätt att delta i undervisningen och därefter vid återgången till undervisningen. För eleven eller den studerande ska det också utarbetas en plan för att stödja återgången till undervisningen.

Användningen av tjänster enligt lagen om elev- och studerandevård är frivillig för elever och studerande och de har inte skyldighet att delta i elevhälsans tjänster. När undervisningen förvägrats och efteråt ska eleven eller den studerande dock erbjudas elevvårdstjänster och möjlighet att gå igenom händelsen.

Enligt förarbetena till lagen ska man i den plan som utarbetas för att stödja en elevs återgång till undervisning inom den grundläggande utbildningen utöver stödåtgärderna inom elevvården också fastställa de praktiska åtgärder genom vilka eleven kan få stöd för en trygg och kontrollerad återgång till undervisningen. Genom de praktiska stödåtgärder som skrivs in i planen tryggas säkerheten för den elev som återgår till undervisningen, andra elever samt personer som arbetar i skolan eller i något annat undervisningsutrymme och stöds en kontrollerad återgång till skolarbetet. Stödåtgärderna kan till exempel gälla praktiska undervisningsarrangemang, såsom sittarrangemang, byte av undervisningsgrupp, stöd från ett skolgångsbiträde, ordnande av fostrande samtal eller genomgång med eleven av den våldsamma eller hotfulla situation som föregår förvägrandet av undervisning. Ändringar av undervisningsarrangemangen får inte användas som straffmedel, och vid bedömningen av åtgärderna ska elevens ålder och utvecklingsnivå beaktas (RP 127/2021 rd).

Inom yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen är åtgärderna i tillämpliga delar de samma som inom den grundläggande utbildningen. Till skillnad från största delen av eleverna inom den grundläggande utbildningen är de studerande inom gymnasie- och yrkesutbildningen straffrättsligt ansvariga för gärningar eller försummelser som är straffbara. Detta ska beaktas vid bedömningen av stödåtgärder, om grunden för att undervisning förvägras har varit en gärning eller försummelse som ska anmälas till polisen (RP 127/2021 rd). 

I undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ska dessutom den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där skolan är belägen vid behov underrättas om att eleven förvägras undervisning (36 a 1 §). I undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren också se till att behövlig elevvård ordnas för en elev som har förvägrats rätt att delta i undervisningen för resten av arbetsdagen och högst nästkommande arbetsdag. Eleven får inte lämnas utan tillsyn efter åtgärderna (36 h §).

Social- och hälsovårdens uppgifter, elevhälsans kurators- och psykologuppgifter samt skolhälsovårdens uppgifter överförs 1.1.2023 till välfärdsområdena.

Bestämmelserna i gymnasielagen om avstängning från studierna på grund av brottsmisstanke har upphävts

I gymnasielagen har 41 § 4 mom., som gällt avstängning från studierna på grund av att den studerande misstänks för ett brott, upphävts. Bestämmelsen har ansetts stå i strid med den oskuldspresumtion som ingår i garantierna för en grundlagsenlig rättvis rättegång. 

Beaktande av elevens eller den studerandes ålder och utvecklingsnivå vid disciplinära åtgärder 

I lagen om grundläggande utbildning (36 a §) finns bestämmelser om förfarandet i disciplinärenden. Bestämmelserna har kompletterats så att utbildningsanordnaren vid övervägande av disciplinära åtgärder är skyldig att beakta gärningens art samt elevens ålder och utvecklingsnivå. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen omfattar barn och unga i olika åldrar, så bestämmelsen innebär att man vid övervägande av disciplinära åtgärder ska bedöma om eleven förstår den faktiska karaktären hos sina handlingar eller sitt beteende eller hur de strider mot reglerna.

I gymnasielagen (42 § 1 mom.) och lagen om yrkesutbildning (93 § 4 mom.) har det också införts bestämmelser om att utbildningsanordnaren ska beakta gärningens art samt den studerandes ålder och utvecklingsnivå när en disciplinär åtgärd övervägs.

Förvaltningslagens rättsprinciper styr utbildningsanordnarens verksamhet och framför allt beslutsfattande. Exempelvis har förvaltningsdomstolen i ett fall upphävt beslutet om skriftlig varning för en elev för att det stred mot principen om ändamålsbundenhet, se FD:s beslut (på finska) https://www.finlex.fi/fi/oikeus/hao/2011/helsingin_hao20111191

Ändringar i bestämmelserna om utarbetande av en plan för en avstängd elev

Bestämmelserna om förfarandet vid avstängning i lagen om grundläggande utbildning har ändrats så att eleven och elevens vårdnadshavare har möjlighet att delta i utarbetandet av den avstängda elevens individuella plan. Utbildningsanordnaren ska enligt 36 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ordna undervisningen så att den elev som har avstängts för en viss tid inte blir efter i de framsteg som elevens årskurs och undervisningsgrupp gör. För den avstängda eleven ska utbildningsanordnaren utarbeta en individuell plan utifrån läroplanen, och undervisningen ska genomföras och inlärningen följas enligt denna plan. Utbildningsanordnaren beslutar dock om hur undervisningen i praktiken ordnas under tiden för avstängning för viss tid. 

I 36 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning har det införts en bestämmelse enligt vilken eleven och elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare har möjlighet att delta i utarbetandet av den avstängda elevens individuella plan utifrån läroplanen. I förarbetena till lagen betonas att rätten att delta i utarbetandet av planen innebär en faktisk möjlighet att delta. Eleven och vårdnadshavaren ska till exempel bjudas in till ett möte som gäller utarbetandet av planen eller ges tillfälle att bekanta sig med och påverka planens innehåll. Bakgrunden till bestämmelsen är elevens vårdnadshavares skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, vilket accentueras i en situation där en läropliktig avstängs. Genom dessa bestämmelser strävar man också efter att stödja elevens möjligheter att delta och egna ansvar för fullgörandet av läroplikten (RP 127/2021 rd).

Ändringar i rektorernas och lärarnas beslutanderätt inom den grundläggande utbildningen

I samband med lagberedningen ändrades också 18 § i förordningen om grundläggande utbildning. I paragrafen föreskrivs om rektorernas och lärarnas beslutanderätt i vissa situationer. Ändringen innebär att inte bara en lärare vid skolan utan också skolans rektor har rätt att bestämma att en elev som stör undervisningen eller annars bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk ska ges kvarsittning, lämna klassrummet eller det rum där undervisning ges eller utföra sina uppgifter efter arbetsdagens slut. Ändringen av förordningen trädde i kraft 1.10.2021.

I ett gymnasium ska beslut om avstängning av en läropliktig studerande för viss tid alltid fattas av ett kollegialt organ som tillsatts av utbildningsanordnaren

Enligt gymnasielagen (42 § 4 mom.) ska beslut om avstängning från läroanstalten, uppsägning från elevhemmet och tilldelande av en skriftlig varning fattas av ett behörigt kollegialt organ hos utbildningsanordnaren eller, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, av rektorn. Rektorn kan ges behörighet att besluta om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet för högst tre månader.

I 42 § 4 mom. har det införts en bestämmelse om att rektorn dock inte kan ges behörighet att besluta om avstängning från läroanstalten för viss tid av en läropliktig som avses i läropliktslagen. I praktiken innebär det att beslut om avstängning för viss tid av en läropliktig som deltar i gymnasieutbildning alltid fattas av ett kollegialt organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. I gymnasieutbildning som ordnas av en kommun eller samkommun avser detta ett organ enligt 30 § i kommunallagen 30 §. Dessa ändringar ska beaktas i kommunens eller samkommunens förvaltningsstadga

Behörigheten för privata yrkesutbildningsanordnare att besluta om indragning och återställande av en läropliktig studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder överförs till kommunerna

Enligt lagen om yrkesutbildning (93 § 1 mom.) fattar rektorn beslut om skriftlig varning till en studerande. Beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från internatboende och avhållande från studierna fattas av ett kollegialt organ som tillsatts av utbildningsanordnaren.

Lagens 93 § 1 mom. har ändrats så att behörigheten för privata yrkesutbildningsanordnare att besluta om indragning och återställande av en läropliktig studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder överförs till kommunerna. I momentet föreskrivs att ”i fråga om en läropliktig som deltar i utbildning som ordnas av en registrerad sammanslutning eller stiftelse enligt denna lag fattas dock beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från internatboende och avhållande från studierna, på framställning av rektorn, av ett kollegialt organ som tillsatts av kommunen på utbildningsanordnarens hemort. Kommunens kollegiala organ ska delge utbildningsanordnaren beslutet.”

Det är fråga om en betydande förändring jämfört med nuläget, eftersom privata utbildningsanordnare inte längre efter 1.8.2022 kan fatta beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från internatboende och avhållande från studierna för en läropliktig studerande. För kommunerna är det fråga om en ny lagstadgad uppgift.

Lagändringen förutsätter att en kommun där en privat utbildningsanordnare har sin hemort i fortsättningen ska ha ett av kommunen tillsatt kollegialt organ som avses i 93 § i lagen om yrkesutbildning (se UKM:s brev). Kommunen bestämmer också om organets sätt att arbeta och fatta beslut.

Kommunens beslutanderätt utövas enligt kommunallagen av fullmäktige. Fullmäktige kan i förvaltningsstadgan delegera beslutanderätt till kommunens övriga organ samt till förtroendevalda och tjänsteinnehavare.

Närmare bestämmelser om det kollegiala organets sammansättning finns i 93 § 2 mom. I det kollegiala organet ska det enligt bestämmelsen ”ingå representanter för åtminstone utbildningsanordnaren, studerandevården, lärarna, arbetslivet och de studerande”. Utbildningsanordnaren eller kommunen utser organets ordförande och övriga medlemmar för högst tre år i sänder. I ett ärende som gäller indragning eller återställande av studierätten ska utbildningsanordnaren eller kommunen till organet dessutom utse en representant för den studerandes utbildningsavtalsarbetsplats eller, i fråga om läroavtalsutbildning, en representant för arbetsgivaren. Till ordförande för organet ska någon annan medlem utses än den som företräder de studerande. Den medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Den medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig på organets möten. Organets röstberättigade medlemmar handlar under tjänsteansvar. Närmare beslut om organets sätt att arbeta och fatta beslut fattas av utbildningsanordnaren eller kommunen. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ.”

I 109 § i lagen om yrkesutbildning har det införts ett nytt 6 mom., där det sägs att ”Utbildningsanordnaren ska trots sekretessbestämmelserna lämna ett sådant kollegialt kommunalt organ som avses i 93 § 1 mom. de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som hör till uppgifterna enligt den bestämmelsen.” Genom detta tryggas att det kollegiala organ som kommunen tillsatt har tillgång till alla uppgifter det behöver för att avgöra en fråga som gäller indragning eller återställande av en läropliktig studerandes studierätt eller lagstadgade disciplinära åtgärder. 

Undervisnings- och kulturministeriet har 30.3.2022 gett anvisningar om detta genom ett brev som finns som bilaga till detta cirkulär (VN/489/2021-OKM-75).

Ändring i beslutanderätten för yrkesutbildningsanordnarnas rektorer

Lagen om yrkesutbildning (93 § 1 mom.) har också ändrats så att rektorn inte längre kan ges rätt att besluta att en läropliktig studerande som avses i läropliktslagen ska avstängas eller sägas upp från internatboende för viss tid. Detta gäller alla anordnare av yrkesutbildning, oberoende av huvudman. Beslutanderätten innehas av det organ som avses i 93 § 1 mom.

I fråga om andra studerande än läropliktiga som avses i läropliktslagen får rektorn, om utbildningsanordnaren så har beslutat, bestämma att en studerande ska avstängas eller sägas upp från internatboendet för högst tre månader.

Ändringarna bör beaktas i utbildningsanordnarnas förvaltningsstadgor.

Förbud mot dubbel straffbarhet

I 36 c § i lagen om grundläggande utbildning, 44 § i gymnasielagen och 88 § i lagen om yrkesutbildning finns det inte längre bestämmelser om vad som gäller för disciplinära förfaranden när det finns ett anhängigt åtal eller ett domstolsbeslut. I förarbetena till lagen (RP 17/2021) förklaras närmare varför bestämmelserna om dubbel straffbarhet inte är tillämpliga på ett disciplinärt förfarande enligt utbildningslagstiftningen. Att bestämmelserna slopas betyder dock inte att förbudet mot dubbel straffbarhet upphävs i alla situationer som gäller verksamheten vid en läroanstalt. Det är snarare fråga om att förbudet mot dubbel straffbarhet i förhållande till verksamheten vid en läroanstalt i fortsättningen definieras i rättspraxis.

Ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i lagen om grundläggande utbildning

I 42 § i lagen om grundläggande utbildning finns det bestämmelser om beslut som man kan begära omprövning av hos regionförvaltningsverket.

I 42 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning har 3 punkten ändrats så att omprövning kan begäras hos regionförvaltningsverket om beslutet gäller ordnande av särskilt stöd enligt 17 § i lagen och sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel enligt 31 § som ingår i särskilt stöd. I praktiken innebär ändringen att när beslut om sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel enligt 31 § som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen fattas i samband med beslutet om särskilt stöd (17 §), söks ändring i beslutet som helhet genom begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket. Tidigare gällde att när beslut om tjänster enligt 31 § som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen fattades i samband med beslutet om särskilt stöd (17 §), skulle ändring i det förstnämnda beslutet sökas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen, medan ändring i fråga om ordnandet av särskilt stöd söktes genom begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket.

När beslutet enligt 31 § om sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen inte fattas i samband med ett beslut om särskilt stöd, söks ändring i beslutet liksom tidigare genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen.

I 42 § i lagen om grundläggande utbildning bestäms om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen.  Paragrafen har ändrats så att ”beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning och andra beslut som meddelats med stöd av denna lag, med undantag för beslut om morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 8 a kap., får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs i denna lag.”

I 42 a § i lagen om grundläggande utbildning har listan över beslut som kan överklagas hos förvaltningsdomstolen slopats. Lagen anger alltså inte längre i vilka beslut enligt lagen man får söka ändring direkt hos förvaltningsdomstolen

Enligt grundlagsutskottets etablerade ståndpunkt bör sådana förteckningar inte tas in i lagen, eftersom dylika förteckningar som formulerats tillåtande kan fungera som ett slags indirekt förbud mot att söka ändring (RP 127/2021 rd).

Till denna del tillämpas bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

I 6 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden finns det bestämmelser om ett förvaltningsbesluts överklagbarhet. Besvär får anföras över ett beslut genom vilket en myndighet har avgjort eller avvisat ett förvaltningsärende. Ett beslut som endast gäller beredning eller verkställighet av ett ärende får däremot inte överklagas genom besvär. 

I 7 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden föreskrivs att besvär över ett förvaltningsbeslut får anföras av en part, dvs. den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet.

Grundlagen (21 §) förutsätter att beslut om rättigheter eller skyldigheter ska kunna föras till domstol för avgörande. I undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning får ändring därmed fortfarande sökas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen som första instans åtminstone när det gäller utbildningsanordnarens beslut om en skriftlig varning till en elev, avstängning av en elev för viss tid eller förmåner och rättigheter enligt 31, 32, 33 eller 34 §.

Ändring i ett beslut om kommunal morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning söks fortfarande enligt 16 kap. i kommunallagen (410/2015). Sådana beslut är beslut om antagning till verksamheten och beslut om avgifter.

Dessutom har det gjorts ändringar av teknisk karaktär i bestämmelserna om tiden för sökande av ändring i 42 b § i lagen om grundläggande utbildning. Paragraf 42 e, som gällt besvärstillstånd, har slopats som onödig. I stället tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt 107 § i den lagen får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen, om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Ändringarna påverkar inte nuläget.

Ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i gymnasielagen

I 50 § i gymnasielagen bestäms om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. Paragrafen har ändrats så att ”beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning och andra beslut som meddelats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs i denna lag.”

En ändring jämfört med tidigare är att 50 § inte längre innehåller någon lista över beslut som kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. I gymnasielagen föreskrivs inte längre särskilt i vilka beslut enligt lagen man får söka ändring hos förvaltningsdomstolen som första instans. Enligt grundlagsutskottets etablerade ståndpunkt bör sådana förteckningar inte tas in i lagen, eftersom dylika förteckningar som formulerats tillåtande kan fungera som ett slags indirekt förbud mot att söka ändring (RP 127/2021 rd). Till denna del tillämpas bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

I 6 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden finns det bestämmelser om ett förvaltningsbesluts överklagbarhet. Besvär får anföras över ett beslut genom vilket en myndighet har avgjort eller avvisat ett förvaltningsärende. Ett beslut som endast gäller beredning eller verkställighet av ett ärende får däremot inte överklagas genom besvär. 

I 7 § i samma lag föreskrivs att besvär över ett förvaltningsbeslut får anföras av en part, dvs. den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet.

Grundlagen (21 §) förutsätter att beslut om rättigheter eller skyldigheter ska kunna föras till domstol för avgörande. Inom gymnasieutbildningen får ändring fortfarande sökas genom förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen som första instans åtminstone när det gäller utbildningsanordnarens beslut om en skriftlig varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning av en studerande från elevhemmet för viss tid eller förmåner och rättigheter enligt 34 eller 35 §.

Dessutom har det gjorts ändringar av teknisk karaktär i bestämmelserna om tiden för sökande av ändring i 51 § i gymnasielagen. Paragraf 52, som gällt besvärstillstånd, har slopats som onödig. I stället tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt 107 § i den lagen får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen, om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Ändringarna påverkar inte nuläget.

Läs mer

UKM:s anvisningar

Behörigheten för privata yrkesutbildningsanordnare att besluta om indragning och återställande av en läropliktig studerandes studierätt samt om vissa disciplinära åtgärder överförs till kommunerna
Undervisnings- och kulturministeriets brev 30.3.2022 (VN/489/2021-OKM-75)

Lagstiftning

Finlex

Riksdagshandlingar

Statsrådets förordning om ändring av 14 och 18 § i förordningen om grundläggande utbildning (829/2021)
Ändringen av förordningen trädde i kraft 1.10.2021

Tags