Cirkulär 4/2022, 6.4.2022, Minna Antila

Utbildning som handleder för examensutbildning – en ny utbildningshelhet i övergångsskedet

 

I lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) föreskrivs det om utbildning som handleder och förbereder för examensinriktad utbildning efter den grundläggande utbildningen. Utbildningen har fått namnet utbildning som handleder för examensutbildning (HUX).

HUX-utbildningen är en ny utbildningshelhet i övergångsskedet som ordnas från och med 1.8.2022. Samtidigt upphör påbyggnadsundervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning, utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning och utbildningen som förbereder för yrkesutbildning.

Syftet med HUX-utbildningen är att ge den studerande färdigheter att söka sig till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning, orientera den studerande i utarbetandet av en plan för fortsatta studier och arbetsliv samt stärka den studerandes förutsättningar att avlägga en yrkesinriktad examen eller att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga studentexamen efter den. 

I läropliktslagen (1214/2020) föreskrivs det om läroplikten. Enligt lagen är HUX-utbildningen ett utbildningsalternativ där fullgörandet av läroplikten kan fortsätta efter den grundläggande utbildningen (4 §). I detta cirkulär ligger fokus på den HUX-utbildning som ordnas för läropliktiga, även om utbildningen är avsedd för olika målgrupper, såsom läropliktiga, invandrare och vuxenstuderande som saknar examen eller byter bransch. 

Utbildningsanordnare (3 §) Ordnande av utbildning som handleder för examensutbildning förutsätter i regel tillstånd att ordna utbildning. De som beviljats tillstånd är sådana utbildningsanordnare som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

I allmänhet ordnas HUX-utbildningen alltid i samband med någon annan utbildningsform. Tillstånd att ordna utbildningen kan beviljas en i gymnasielagen avsedd anordnare av gymnasieutbildning, en i lagen om yrkesutbildning avsedd anordnare av yrkesutbildning eller en registrerad sammanslutning eller stiftelse som av statsrådet beviljats tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning.

Övergångsbestämmelser om ordnande av HUX-utbildning finns i 28 § i lagen. Enligt övergångsbestämmelserna får till exempel anordnare av VALMA-utbildning enligt lagen om yrkesutbildning i fortsättningen ordna HUX-utbildning med stöd av sitt nuvarande anordnartillstånd.   

FÖR att HUX-utbildning ska kunna ordnas för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd förutsätts det att det i anordnartillståndet har bestämts om anordnarens skyldighet enligt lagen om yrkesutbildning (27 § 2 mom.) att ordna utbildning för sådana studerande.

Genom beslut av Undervisnings- och kulturministeriet kan HUX-utbildning också ordnas vid en statlig läroanstalt.

Kommunen som anordnare av utbildningen utan anordnartillstånd (3 §) Kommunen kan ordna HUX-utbildning utan anordnartillstånd, om kommunen inte har tillstånd att ordna gymnasieutbildning eller yrkesutbildning eller om det regionala behovet av HUX-utbildning som kommunen ordnar inte är av bestående natur. Kommunerna kan således vid behov komplettera det nätverk av HUX-utbildningar som skapats genom tillstånden att ordna utbildning.

Kommunen kan inte ordna HUX-utbildning utan anordnartillstånd i en samkommun. Samkommuner som fungerar som anordnare av gymnasieutbildning eller yrkesutbildning kan ansöka om tillstånd att ordna HUX-utbildning.

Den HUX-utbildning som kommunen ordnar ska uppfylla de förutsättningar för beviljande av tillstånd att ordna utbildning som anges i lagen (4 § 2 mom.).

Då kommuner ordnar HUX-utbildning är också de sådana utbildningsanordnare som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Beviljande av tillstånd att ordna utbildning (4 §) Tillstånd att ordna HUX-utbildning kan av Undervisnings- och kulturministeriet på ansökan beviljas en i gymnasielagen (714/208) avsedd anordnare av gymnasieutbildning, en i lagen om yrkesutbildning avsedd anordnare av yrkesutbildning eller en registrerad sammanslutning eller stiftelse som av statsrådet beviljats tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning. Övergångsbestämmelser om ordnande av utbildningen finns i 28 § i lagen.

Utbildningsanordnaren är skyldig att ordna HUX-utbildning i enlighet med utbildningsbehovet och inom det verksamhetsområde som bestäms i tillståndet att ordna utbildning. Utbildningen får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

Målet är att tillstånden för anordnare av yrkes- eller gymnasieutbildning och privata anordnare av grundläggande utbildning att ordna HUX-utbildning ska bilda ett heltäckande utbildningsnätverk, som tryggar den regionala tillgången och tillgänglighet till HUX-utbildning.

Boendekommunen ansvarar i sista hand för de läropliktiga i enlighet med läropliktslagen. Genom det nätverk som bildats genom tillstånden att ordna HUX-utbildning säkerställs också att boendekommunen har möjlighet att anvisa läropliktiga en studieplats enligt 15 § i läropliktslagen. En utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna HUX-utbildning är skyldig att som studerande anta läropliktiga som boendekommunen anvisat utbildningsanordnaren. Bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet finns i 15 § i läropliktslagen.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av tillstånd att ordna HUX-utbildning samt om ändring och återkallande av anordnartillståndet finns i lagens 4 och 6 §.

Ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna utbildning (5 §) I tillståndet att ordna utbildning bestäms det i samband med vilken utbildningsform tillståndet för HUX-utbildningen beviljas, om utbildningsanordnaren har flera tillstånd att ordna undervisning och utbildning.

När anordnaren ordnar HUX-utbildning ska den iaktta vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om antalet elever, antalet studerande eller antalet studerandeår, undervisningsspråket och verksamhetsområdet, om inte något annat bestäms i tillståndet att ordna HUX-utbildning. Dessutom ska iakttas vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om formen för ordnande av utbildningen, utbildningens särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnande av utbildningen.

HUX-utbildning är regionens gemensamma angelägenhet – samarbete och anskaffning av utbildning (7 §) I paragrafen föreskrivs det om utbildningsanordnarens skyldighet att samarbeta och om anskaffning av utbildning.

Utbildningsanordnaren ska vid genomförandet av HUX-utbildningen samarbeta med anordnare av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och andra utbildningar, med offentliga aktörer och privata sammanslutningar och stiftelser som bedriver ungdomsarbete och som behövs för ordnandet av utbildningen samt med arbets- och näringslivet. Utbildningsanordnarna får besluta om samarbetsformerna.

Enligt förarbetena till lagen (RP 173/2020 rd) ska utbildningsanordnaren i princip erbjuda den studerande möjlighet att genomföra alla delar som ingår i grunderna för HUX-utbildningen. Utbildningsanordnaren kan ordna den undervisning som hänför sig till delarna själv eller vid behov i samarbete med de samarbetsaktörer som avses i lagen. Exempelvis en anordnare av gymnasieutbildning som ordnar HUX-utbildning ska ha fungerande samarbetsmodeller med en anordnare av grundläggande utbildning och en anordnare av yrkesutbildning, så att studerandena kan höja den grundläggande utbildningens vitsord eller avlägga delar eller delområden av en yrkesinriktad examen om de så önskar.

Utbildningsanordnaren kan komplettera den utbildning som den ordnar genom att skaffa lagenlig utbildning av kommunen, av en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning eller av en anordnare av yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, av någon annan offentlig aktör eller av någon annan privat sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren behöver inte ordna alla utbildningsdelar själv, utan kan skaffa en del av utbildningen av en annan utbildningsanordnare eller någon annan aktör som nämns i bestämmelsen. Bedömning av kunnandet inom en utbildningsdel kan dock endast inhämtas av en undervisnings- eller utbildningsanordnare som enligt lag har rätt att utföra bedömning av kunnandet inom utbildningen i fråga. Utbildningsanordnaren svarar för att den utbildning som den skaffat ordnas i enlighet med lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Förutsättningar för antagning som studerande (8 §) För antagning som studerande till en HUX-utbildning förutsätts det i allmänhet att sökanden har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs, och att sökanden inte har avlagt en examen eller genomgått en handledande eller förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen. I paragrafen föreskrivs också om undantag. Bland annat att en läropliktig kan antas som studerande, trots att han eller hon har avlagt en examen eller genomgått en utbildning som avses ovan, om det är fråga om en läropliktig som med stöd av 15 § i läropliktslagen har anvisats att fullgöra sin läroplikt i en utbildning som handleder för examensutbildning. Detta har ansetts nödvändigt för att läropliktiga studerande alltid i sista hand ska kunna anvisas en studieplats. Enligt 15 § i läropliktslagen kan boendekommunen inte anvisa en läropliktig studieplats i en examensinriktad utbildning.

Rätt att fritt söka till utbildning samt ansökningsförfaranden (9 §) Den allmänna utgångspunkten i lagen är att en person har rätt att fritt söka sig till den utbildningsanordnares läroanstalt han eller hon önskar för att genomgå en HUX-utbildning.

Vid antagningen av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Utbildningsanordnaren beslutar om de urvalsgrunder som ska tillämpas vid antagning av studerande och om inträdes- och lämplighetsprov.

Vid antagning av studerande till HUX-utbildning kan man använda två ansökningsförfaranden: riksomfattande ansökningsförfaranden (gemensam ansökan) och kontinuerlig ansökan. Närmare bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden (gemensam ansökan) utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsanordnaren beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden när det gäller fördelning av studieplatser som inte fördelas med riksomfattande ansökningsförfaranden.

Beslut om antagning som studerande (10 §) Utbildningsanordnaren beslutar vem som antas som studerande. På beslutsförfarandet tillämpas i regel utöver utbildningslagstiftningen även bestämmelserna i förvaltningslagen. I en situation där en studerande inte antas i samband med den gemensamma ansökan behöver den studerande, med avvikelse från bestämmelserna i förvaltningslagen, inte ges ett förvaltningsbeslut om att ansökan avslagits, utan sökanden kan meddelas per brev om att han eller hon inte antas. Utbildningsanordnaren ska dock ge ett i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om det inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen.

Utbildningens omfattning och uppbyggnad (11 §) Omfattningen av en HUX-utbildning är 38 veckor. Utbildningsanordnaren kan besluta hur undervisningen och handledningen förläggs inom läsåret.

HUX-utbildningen ska normalt slutföras inom ett år. Utbildningsanordnaren kan bevilja den studerande extra tid för att slutföra studierna på grund av sjukdom, skada eller av någon annan särskild orsak. Exempelvis en studerande som behöver omfattande särskilt stöd på grund av en sjukdom eller skada kan använda längre tid än ett år för att genomföra HUX-utbildningen. Ett annat särskilt skäl till att förlänga studietiden kan vara exempelvis den studerandes bristande inlärningsfärdigheter som gör att det inte är möjligt att nå målen för utbildningen på ett år.

HUX-utbildningen består av olika utbildningsdelar.

Utbildningsgrunder (12 §) Utbildningsstyrelsen bestämmer grunderna för HUX-utbildningen. I utbildningsgrunderna anges målen för utbildningsdelarna, utbildningsdelarnas centrala innehåll och bedömningen av dem samt de uppgifter som ska antecknas i den personliga studieplanen. När det gäller bedömningen anges det i utbildningsgrunderna på vilka sätt kunnandet ska påvisas, vad som ska bedömas och bedömningskriterierna.

Utbildningsanordnaren beslutar om utbildningens innehåll i enlighet med utbildningsgrunderna för HUX-utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska också utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. I planen bestäms det om genomförandet av undervisningen, handledningen och det särskilda stödet, om utbildningsdelarna som erbjuds de studerande samt om noggrannare mål för och innehåll i undervisningen. Planen kompletterar den läroplan som utbildningsanordnaren utarbetat med stöd av lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen eller planen för genomförandet av yrkesutbildning.

Den studerandes individuella val (13 §) Den studerande avlägger utifrån de utbildningsdelar som ingår i utbildningsgrunderna en helhet som motsvarar den studerandes individuella mål och kunskapsbehov. Vilka utbildningsdelar som den studerande behöver beslutas i samband med utarbetandet av den personliga studieplanen.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerande har möjlighet till individuella val. Utbildningsanordnaren ska vid behov i samarbete med de aktörer som avses i lagen (7 §) erbjuda den studerande möjlighet att genomföra de utbildningsdelar som ingår i grunderna för HUX-utbildningen. Utbildningsanordnaren ansvarar för utbildningshelheten i förhållande till den studerande.

Utbildningen ska ordnas så att den studerande flexibelt kan söka till examensinriktad utbildning under HUX-utbildningen, om han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter för att övergå till examensinriktad utbildning. HUX-utbildningshelheten kan planeras för en kortare tid än ett år (38 veckor), om den bedöms räcka till för att den studerande ska uppnå sina individuella mål och kunskapsbehov. Den studerande kan också söka sig till HUX-utbildning under en examensinriktad utbildning, om han eller hon bedöms behöva stärka vissa delområden för att genomföra examensutbildningen (RP 173/2020 rd).

Personlig studieplan (14 §) Utbildningsanordnaren ska utarbeta en personlig studieplan för den studerande som inleder utbildningen. I planen antecknas den individuella uppläggningen av studierna och studieframstegen samt en plan för fortsatta studier. I planen antecknas dessutom uppgifter om undervisningen, handledningen och stödet till den studerande. Planen uppdateras vid behov när studierna framskrider.

När det är fråga om HUX-utbildning som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning, utarbetar utbildningsanordnaren den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. I utarbetandet och uppdateringen deltar en lärare eller en studiehandledare som utbildningsanordnaren utser och vid behov någon annan företrädare för utbildningsanordnaren. Den studerandes vårdnadshavare eller lagliga företrädare ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av planen.

När det är fråga om HUX-utbildning som ordnas av en anordnare av yrkesutbildning, iakttas vid utarbetandet av den studerandes personliga plan vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om utarbetandet av en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Respons på utvecklingen av kunnandet och bedömning av kunnandet (15 §) I paragrafen föreskrivs om den respons som ska ges den studerande under studierna, om bedömningen av kunnandet samt om att bestämmelserna om handledande utbildning i 55 och 116 § i lagen om yrkesutbildning ska tillämpas på kontroll och rättelse av bedömningen.

Enligt hänvisningsbestämmelserna kan en studerande skriftligen begära att bedömarna kontrollerar bedömningen inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av resultaten av bedömningen och av information om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes prestation. Bedömarna ska fatta beslut om en kontroll av bedömningen utan obefogat dröjsmål. En studerande som deltar i HUX-utbildning kan hos rektorn skriftligen begära rättelse av ett beslut om kontroll av bedömningen. Rättelse ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Om bedömningen är uppenbart felaktig, kan rektorn bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning utse en ny bedömare. Ett beslut av rektorn som meddelats med anledning av att rättelse begärts får inte överklagas genom besvär.

Under HUX-utbildningen kan den studerande också avlägga studier som avses i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning. Med avvikelse från vad som sägs ovan tillämpas i så fall respektive lag på bedömningen av dessa studier.

Bestämmelser om betyg och intyg som ges den studerande finns i 16 §. 

Studierätt (17 §) Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer och upphör när den studerande har genomgått HUX-utbildningen eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 18 §. 

En studerande har på de grunder som anges i paragrafen rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt. Dessa grunder för avbrytande av studierätten tillämpas inte på läropliktiga enligt läropliktslagen. Bestämmelser om avbrytande av fullgörandet av läroplikten för viss tid finns i läropliktslagen (7 §).

När en studerande anses ha avgått (18 §) I paragrafen föreskrivs om situationer då en studerande ska anses ha avgått. Utbildningsanordnaren meddelar ett beslut om att studeranden anses ha avgått.

En studerande anses ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att delta i undervisning enligt den personliga studieplanen och den studerande inte har uppgett någon grundad anledning till sin frånvaro. Också en studerande som inte har slutfört sina studier inom föreskriven tid anses ha avgått.

En läropliktig studerande anses ha avgått senast en månad efter att han eller hon senast har deltagit i undervisning. Innan en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktiga och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare att den läropliktiga kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. I fråga om läropliktiga tillämpas dessutom 13 § i läropliktslagen. Enligt den ska utbildningsanordnaren, innan beslut fattas om att en läropliktig anses ha avgått, utreda om den läropliktiga har inlett nya studier som hör till läroplikten enligt 4 §. Om den läropliktiga inte har inlett nya studier, ska utbildningsanordnaren ge den läropliktigas boendekommun identifierings- och kontaktuppgifterna för den läropliktiga och informera vårdnadshavaren eller den läropliktigas lagliga företrädare om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits. Anmälningsskyldighet gäller också när den läropliktigas studierätt har dragits in med stöd av lagen om yrkesutbildning.

En studerande kan också anses ha avgått på basis av egen anmälan. Om den studerande själv skriftligen meddelar utbildningsanordnaren att han eller hon avgår, upphör studierätten den dag då meddelandet anländer till utbildningsanordnaren, eller vid en senare tidpunkt som den studerande meddelar. I fråga om läropliktiga studerande iakttas också 13 § i läropliktslagen, som föreskriver att en läropliktig kan anses ha avgått på basis av egen anmälan endast om han eller hon har inlett sådana nya studier som avses i 4 § i läropliktslagen.

Rätt till undervisning och handledning (19 §) En studerande har rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de mål som ställts i utbildningsgrunderna. En studerande har rätt att få undervisning och handledning i genomsnitt 22 timmar per vecka. Enligt paragrafen har en studerande också rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning som anknyter till genomförande av utbildning och ansökan till fortsatta studier. Metoderna för undervisningen och handledningen har beskrivits närmare i förarbetena till lagen (RP 173/2020 rd).

Rätt till särskilt stöd (21 §) En studerande har rätt till särskilt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, skada, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd i sitt lärande och sina studier för att nå målen i utbildningsgrunderna.

Med särskilt stöd avses planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Målet för särskilt stöd är att den studerande ska nå det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna.

När en studerande genomför studier som hör till gymnasieutbildningens lärokurs enligt gymnasielagen, tillämpas vad som i gymnasielagen föreskrivs om en studerandes rätt att få stöd för lärandet. Rätten till stöd för lärandet enligt gymnasielagen är mera begränsad än rätten till särskilt stöd enligt HUX-lagen.

När en studerande avlägger examensdelar enligt lagen om yrkesutbildning tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om anpassning av bedömningen av kunnandet. En HUX-studerande som avlägger examensdelar ska alltså ha möjlighet till anpassad bedömning av kunnandet på det sätt som avses i 64 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning. Enligt bestämmelsen kan bedömningen av kunnandet enligt grunderna för yrkesinriktade grundexamina anpassas för en studerande som får särskilt stöd genom att en individuell bedömning utarbetas för den studerande. Bedömningen av kunnandet kan anpassas bara i den omfattning det är nödvändigt med hänsyn till den studerandes personliga mål och färdigheter.

På en studerandes rätt till krävande särskilt stöd tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning. Utbildning som berättigar till krävande särskilt stöd ges vid yrkesläroanstalter som har fått tillstånd att ordna sådan utbildning.

Beslut om särskilt stöd (22 §) Utbildningsanordnaren ska bedöma en studerandes behov av särskilt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång, om det uppstår behov av sådant stöd.

Om det för en läropliktig som övergår från grundläggande utbildning till HUX-utbildning har fattats ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning, ska utbildningsanordnaren utreda och bedöma den studerandes behov av särskilt stöd utifrån det beslut om särskilt stöd som fattats under den grundläggande utbildningen. I 23 § 3 mom. i läropliktslagen föreskrivs att när en läropliktig övergår till en annan utbildningsanordnares utbildning ska den tidigare utbildningsanordnaren trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål ge den nya utbildningsanordnaren de uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av den läropliktigas utbildning. Motsvarande uppgifter ska lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Bestämmelsen tillämpas i enlighet med sin ordalydelse bara på läropliktiga.  

Beslut om särskilt stöd till en studerande fattas av utbildningsanordnaren. Den studerande och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare ska höras innan beslutet fattas. Utbildningsanordnare ska i den studerandes personliga studieplan anteckna innehållet i det särskilda stöd och den handledning som erbjuds den studerande.

Studiesociala förmåner för studerande som får särskilt stöd (23 §) Utgångspunkten är att de studiesociala förmånerna i HUX-utbildning för studerande som får särskilt stöd bestäms i respektive utbildningslag: hos anordnare av grundläggande utbildning bestäms de studiesociala förmånerna enligt lagen om grundläggande utbildning, hos anordnare av gymnasieutbildning bestäms de enligt gymnasielagen och hos anordnare av yrkesutbildning bestäms de enligt lagen om yrkesutbildning. Lagstiftningen om respektive utbildningsform avgör om utbildningsanordnaren svarar för särskilda hjälpmedel och assistenttjänster som den studerande behöver eller om den studerandes rätt till tjänsterna bedöms enligt handikappservicelagen.

Om HUX-utbildningen ordnas hos en anordnare av gymnasieutbildning bestäms den studerandes rätt till assistenttjänster, särskilda hjälpmedel och andra tjänster enligt särskilda bestämmelser, dvs. bedömningen görs enligt handikappservicelagen.

Om HUX-utbildningen ordnas hos en anordnare av grundläggande utbildning, har den studerande rätt till sådana studiesociala förmåner för elever med funktionsnedsättning och andra elever som får särskilt stöd som anges i 31 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 31 § 1 mom. har eleverna dessutom rätt att ”avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen”. Utbildningsanordnarens beslut om en förmån eller rättighet som avses i 31 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan enligt 42 a § i samma lag överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Om HUX-utbildningen ordnas hos en anordnare av yrkesutbildning, har den studerande rätt till studiesociala förmåner för studerande som får särskilt stöd, i enlighet med 101 § i lagen om yrkesutbildning. Enligt 101 § har studerande som får särskilt stöd ”rätt till sådana assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för deras studier”. Utbildningsanordnarens beslut om sådana förmåner kan enligt 112 § i lagen om yrkesutbildning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Dessutom gäller särskilda bestämmelser för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättningar. De tjänster som beviljas med stöd av handikappservicelagen är sekundära i förhållande till utbildningsanordnarens skyldighet att tillhandahålla tjänster enligt utbildningslagstiftningen.

Avgiftsfri undervisning (24 §) Den undervisning och handledning som hör till HUX-utbildningen är avgiftsfri för de studerande. Också urvals- eller lämplighetsprov i anknytning till antagningen av studerande till HUX-utbildning är avgiftsfria för de sökande.

En studerande som deltar i utbildningen har också rätt till avgiftsfria måltider de dagar då den studerandes personliga studieplan förutsätter närvaro på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisat. Dessutom har den studerande rätt till andra dagliga avgiftsfria måltider om utbildningen i enlighet med anordnartillståndet ordnas i en läroanstalt med internatboende.

På internatboende för HUX-studerande tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning.

Dessutom finns det bestämmelser om en läropliktig studerandes rätt till avgiftsfri utbildning i 4 kap. i läropliktslagen.  

Sökande av ändring (25 §) I lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (25 § 1 mom.) föreskrivs om situationer där omprövning av utbildningsanordnarens beslut kan begäras i första instans hos regionförvaltningsverket. Omprövning kan begäras hos regionförvaltningsverket om beslutet gäller i 10 § avsedd antagning som studerande, i 11 § avsett beviljande av extra tid för slutförande av studierna, i 17 § avsedd rätt för den studerande att tillfälligt avbryta sina studier, i 18 § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått samt i 21 § avsedd rätt för en studerande att få särskilt stöd. Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen.

Ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Besvären ska behandlas i brådskande ordning. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstolen i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Det finns inga särskilda bestämmelser om i vilka beslut enligt HUX-lagen man får söka ändring genom att direkt anföra förvaltningsbesvär hos förvaltningsdomstolen (första instans). Ett beslut genom vilket utbildningsanordnaren avgjort eller avvisat ett förvaltningsärende får överklagas genom besvär. Ett beslut som endast gäller beredning eller verkställighet av ett ärende får inte överklagas genom besvär. Grundlagen (21 §) förutsätter att utbildningsanordnarens beslut om en studerandes förmån, rätt eller skyldighet ska kunna föras till domstol för avgörande.

När ändring söks i beslut om förmåner som avses i 23 § 1 mom. i HUX-lagen tillämpas lagen om grundläggande utbildning. Vid sökande av ändring i ett beslut om förmåner som avses i 23 § 2 mom. tillämpas lagen om yrkesutbildning. Se punkten Studiesociala förmåner för studerande som får särskilt stöd (23 §)

Tillämpning av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning (26 §) Vid ordnandet av HUX-utbildning tillämpas, utöver lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, det som lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning föreskriver för den berörda anordnaren i fråga om undervisningens offentlighet, försök, utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter för specialundervisning eller särskilt stöd, elev- och studerandevård, personal, samarbete med studerandenas vårdnadshavare, elev- och studerandekår, utvärdering av utbildningen, tillgång till information samt sekretess och behandling av personuppgifter, om inte något annat föreskrivs i lag.

Dessutom tillämpas vad som för utbildningsanordnaren i fråga föreskrivs om disciplin och därmed sammanhängande förfaranden i 36, 36 a, 36 b och 36 d–36 g § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av bestämmelserna om kvarsittning, och i 40–43 och 45–48 § i gymnasielagen och 80, 85–87, 89–93 och 115 § i lagen om yrkesutbildning samt vad som i nämnda lagar föreskrivs om sökande av ändring i ärenden som gäller disciplinära åtgärder.

På sådana HUX-studerande som avlägger en del av en yrkesinriktad examen tillämpas också de så kallade SORA-bestämmelserna. I övrigt tillämpas SORA-bestämmelserna inte på HUX-utbildning. Om alltså en HUX-studerande avlägger en del av en yrkesinriktad examen, tillämpas vad som i 40 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om hinder för antagning av studerande, vad som i 9 kap. föreskrivs om indragning av studierätten och narkotikatest samt vad som i 12 kap. föreskrivs om sökande av ändring i dessa ärenden.

Om utbildningsanordnaren har flera anordnartillstånd, bestäms det i tillståndet inom vilken utbildningsform tillståndet att anordna HUX-utbildning beviljats. Denna bestämmelse i anordnartillståndet avgör också vilken lag som tillämpas på HUX-utbildningen i de ovan nämnda situationerna. Om kommunen ordnar HUX-utbildning utan anordnartillstånd tillämpas lagen om grundläggande utbildning i de nämnda situationerna.

Finansiering

HUX-utbildningen finansieras inom tre separata finansieringssystem enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Dessa system är 1) finansieringen av grundläggande utbildning, 2) finansieringen av gymnasieutbildning och 3) finansieringen av yrkesutbildning.

Finansieringssystemet bestäms enligt den utbildningsform i samband med vilken HUX-utbildningen ordnas. HUX-utbildning som kommunen ordnar utan anordnartillstånd finansieras på samma grunder som HUX-utbildning ordnad av en privat anordnare av grundläggande utbildning.

Finansieringen betalas direkt till utbildningsanordnaren.

Förvaltningsstadgan

I lagen om utbildning som handleder för examensutbildning har utbildningsanordnarens uppgifter inte ålagts någon särskild tjänsteinnehavare eller något särskilt organ. Utbildningsanordnaren ska avgöra vilket organ eller vilken tjänsteinnehavare som ska sköta uppgifterna och fatta beslut. I förvaltningsstadgan ska bestämmas olika myndigheters uppgifter och befogenhetsfördelning, så att beslutsfattandet sker hos den behöriga myndigheten. Alla uppgifter som förutsätter beslutanderätt behöver inte anges uttryckligen, men bestämmelsen i förvaltningsstadgan bör ändå utformas så att alla uppgifter som förutsätter beslutsfattande tydligt ingår i något organs eller någon tjänsteinnehavares uppgifter.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Terhi Päivärinta                                          
direktör, välfärd och bildning

Minna Antila
Jurist

 

 

Tags