Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster
Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.
Kardiogram för valdeltagandet
Datavisualiseringen visar ett kardiogram för valdeltagandet – se hur flitigt man röstade i olika kommuner
Valdeltagandet varierar från val till val. Efter presidentvalet har riksdagsvalet det högsta valdeltagandet. Därefter är omröstningen livligast i ett kommunalval. Det lägsta valdeltagandet sågs i det första välfärdsområdesvalet.
Valdeltagandet i riksdagsval är i allmänhet omkring tio procentenheter högre än i kommunalval. Valdeltagandet i välfärdsområdesvalet i januari 2022 var däremot omkring sju procentenheter lägre än i kommunalvalet år 2021.
I samma kommuner röstar man lika aktivt eller lika lite från val till val
I valdeltagandet märks en regelbundenhet enligt kommun, vare sig det är fråga om kommunal-, välfärdsområdes- eller riksdagsval. Från ett val till ett annat är kommuninvånarnas valdeltagande lika aktivt eller lika svagt i samma kommun.
Det senaste exemplet på detta sågs i välfärdsområdesvalet. Kommunerna med det högsta valdeltagandet är i stor utsträckning de samma som i kommunalvalet i juni 2021. Likaså är många kommuner med det lägsta valdeltagandet kommuner där valdeltagandet var relativt lågt också i kommunalvalet 2021.
Flitigast röstar man i små kommuner, men det kan finnas stora skillnader mellan kommuner av samma storlek
Det finns en viss likhet i valdeltagandet i kommuner av samma storleksklass. Vid senaste kommunal-, välfärdsområdes- respektive riksdagsval var valdeltagandet högst i små kommuner med färre än 5 000 invånare. Finlands högsta valdeltagande har varit i kommuner med ett litet antal invånare: i Larsmo i välfärdsområdesvalet (66,3 %), i Utsjoki i kommunalvalet (81,6 %) och likaså i Larsmo i riksdagsvalet (86,2 %).
Det finns dock stora skillnader i valdeltagandet mellan kommuner av samma storlek. Till exempel har kommunerna Mäntyharju och Etseri ungefär samma befolkningsmängd som Larsmo, men valdeltagandet är cirka 20–25 procentenheter lägre.
Med hjälp av den bifogade datavisualiseringen kan du själv studera närmare hur valdeltagandet varierar kommunvis i olika kommunal-, välfärdsområdes- och riksdagsval. Genom att ställa markören på kommunens namn ser du dess läge på kartan.
Visualiseringen omfattar kommunerna på fastlandet utan Helsingfors, eftersom det inte ordnades välfärdsområdesval i Helsingfors.
Uppgifterna om riksdagsvalet omfattar finska medborgare bosatta i Finland.
Bekanta dig med Kommunförbundets valanalyser:
Källor:
Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation]. ISSN=1797-5379. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.2.2022].
Statistik: Välfärdsområdesval [e-publikation]. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.2.2022].
Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation]. ISSN=2323-1092. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.2.2022].
Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation]. ISSN=1799-6252. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.2.2022].
Karta: Lantmäteriverket.
Visualisering: Kommunförbundet / Niina Setälä