Intressebevakning i EU

Kakku, jossa paloja

I vår intressebevakning i EU strävar vi efter att trygga och utveckla de finländska kommunernas verksamhetsförutsättningar genom att proaktivt och i rätt tid utöva inflytande i EU och utnyttja de möjligheter till samarbete som EU-medlemskapet ger.

EU påverkar i hög grad verksamheten i de finländska kommunerna. Enligt våra utredningar har omkring 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter samband med Europeiska unionen.

Våra prioriteringar i intressebevakningen i EU utgår från kommunernas behov. Följande fem prioriteringar har fastställts för vår verksamhet 2022:

  1. EU:s programperiod 2021–2027 – stimulans och ny tillväxt i fokus
  2. EU:s stadspolitik – städernas roll som främjare av livskraften och drivkrafter för ekonomin
  3. En europeisk grön giv (Green Deal)
  4. Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  5. Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter

När det gäller EU-intressebevakningen speglas Kommunernas behov mot kommissionens årliga arbetsprogram och initiativ som fortgår från tidigare år. Dessa utgör grunden när vi fastställer mer detaljerade mål för vår EU-intressebevakning under respektive prioritering.

Öppna alla

EU:s programperiod 2021–2027 – stimulans och ny tillväxt i fokus

Kommunerna och städerna utvecklar aktivt de offentliga tjänsterna och infrastrukturen och är plattformar för företagens och forskningsinstitutens innovationsverksamhet. De viktigaste EU-finansieringsprogrammen behöver därför kunna utnyttjas optimalt med tanke på kommunernas och städernas behov.

Ur kommunernas synpunkt är det viktigt att under programperioden 2021–2027 utveckla i synnerhet den EU-finansiering som främjar kommunernas klimat-, energi- och miljöinsatser, hållbara transportsystem, tillgänglighet, innovationer och digitalisering samt stöder sysselsättning och kompetensutveckling.

Våra viktigaste mål

  1. Strukturen och innehållet i EU-finansieringsprogrammen bör vara utformade så att de uppmuntrar kommunerna att delta i EU-finansierade utvecklingsprojekt. Kommunerna bör också ha möjlighet att medverka i beredningen av program som de berörs av.
  2. Den nya programperioden måste ge möjlighet till flexibelt utnyttjande och samordning av de olika finansieringsinstrumenten på regional och lokal nivå. Med mindre administrativ börda blir det lättare i synnerhet för kommuner med små resurser att kunna vara med och genomföra utvecklingsprojekt.
  3. EU:s återhämtningsstöd måste vara nära anknutet till de lokala och regionala ekonomiernas nya möjligheter och åtgärder som har en stimulanseffekt.
  4. Det är viktigt att kommunerna och de regionala aktörerna involveras i beslutsfattandet om projekt som kan genomföras med hjälp av återhämtningsstödet.
  5. Kommunerna bör ha möjlighet att starkt bidra till genomförandet av målen för region- och strukturpolitiken. Som en del av återhämtningen bör det vid behov finnas flexibilitet i de olika programmen när det gäller projektverksamheten och kommunernas finansieringsandelar.
  6. Den lokala och regionala nivån bör särskilt beaktas i finansieringen av den gröna och digitala omställningen. Även i andra finansieringsinstrument än sådana som förvaltas nationellt bör kommunernas och städernas utvecklingsbehov beaktas.
  7. Finansieringsinstrumenten bör också fästa särskild vikt vid landsbygdens särdrag.

Intressebevakning i fråga om de EU:s finansieringsprogram som har stadspolitisk anknytning ingår också som en åtgärd i Kommunförbundets stadspolitiska åtgärdsprogram.

EU:s stadspolitik – städernas roll som främjare av livskraften och drivkrafter för ekonomin

På Kommunförbundet vill vi arbeta för en hållbar stadspolitik i EU. Städernas och stadsregionernas roll som nationella drivkrafter för ekonomin, livskraften och klimatåtgärderna har en stark koppling till uppkomsten av innovationer och ekonomiska reformer. Städerna har en särskild roll när det gäller att främja en grön omställning, cirkulär ekonomi och nya slags kompetenskluster och ekosystem för innovationsverksamhet.

Städerna utgör knutpunkter i många internationella värdekedjor och i och med en ökande tjänsteexport stärks städernas roll ytterligare. EU:s stadspolitik har lyfts fram också i Kommunförbundets stadspolitiska åtgärdsprogram.

Våra viktigaste mål

  1. Städernas förmåga att investera i tillväxt och hållbar utveckling måste tryggas också genom åtgärder på EU-nivå.
  2. De stadspolitiska verksamhetsformer som hänför sig till den nya Leipzigstadgan, såsom EU:s stadsagenda, behöver stärkas och vidareutvecklas för att städernas synpunkter på utvecklandet av bättre lagstiftning mer än tidigare ska beaktas i beredningen och beslutsfattandet i EU.
  3. Städerna har en avgörande roll i arbetet för att uppnå EU:s klimatmål. Stödet på EU-nivå och nationell nivå till de städer som deltar i städernas uppdrag (100 klimatneutrala städer fram till 2030) behöver vara stabilt under de kommande åren för att säkerställa att uppdraget och klimatinsatserna har effekt.
  4. Också andra centrala EU-finansieringsprogram (t.ex. Horisont, Ett digitalt Europa) än de som direkt gäller städerna bör beakta städernasutvecklingsbehov. Europeiska digitala innovationshubbar, testmiljöer och försöksplattformar samt projekt som hänför sig till data och artificiell intelligens stöder utvecklingen och införandet av innovativa digitala lösningar i städerna

En europeisk grön giv (Green Deal)

EU:s program för grön omställning, Green Deal, är en omfattande tvärsektoriell programhelhet som syftar till att minska utsläppen och främja en hållbar utveckling och hållbar ekonomisk tillväxt i Europa.

Programmet innehåller ett flertal åtgärder, varav beredskapspaketet Fit for 55 är den viktigaste lagstiftningshelheten i klimathänseende. Syftet med paketet är att säkerställa att EU uppnår sina mål att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Ett annat mål är att EU-området ska vara koldioxidneutralt senast 2050 och koldioxidnegativt därefter. Många av förslagen påverkar kommunerna direkt och en del indirekt. 

Våra viktigaste mål

  1. Enligt Kommunförbundet bör uppdateringen av EU-lagstiftningen stödja kommunernas egna klimatmål och hjälpa kommunerna att minska bland annat utsläppen inom den byggda miljön och trafiksektorn på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. EU bör dock låta medlemsländerna fatta de detaljerade besluten om metoder och det praktiska genomförandet så att de kan gå in för lösningar som tar hänsyn till de egna lokala förhållandena.
  2. I dagsläget utförs mycket klimat- och energiarbete frivilligt inom olika sektorer, till exempel genom kommunernas energieffektivitetsavtal och klimatplaner. Denna utveckling bör beaktas då man överväger olika styrmedel inom klimat- och energipolitiken.
  3. Kommunförbundet anser det viktigt att energieffektiviteten främjas också som en metod för utsläppsminskning. Kraven på energieffektivitet får ändå inte göra det svårare att nå utsläppsmålen på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt som också är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. 
  4. Omställningen till en hållbar och smart mobilitet förutsätter att de regionala skillnaderna beaktas. Då TEN-T-transportnätet utvecklas bör fokus läggas på en förlängning av stamnätskorridoren. I spårprojekten bör man sträva efter maximerad tilldelning av EU-medel genom långsiktig planering i rätt tid.
  5. Tryggandet av den biologiska mångfalden och en giftfri miljö kräver att de lokala förhållandena beaktas och att kommunernas konkreta åtgärder stöds.
  6. För att den europeiska modellen förcirkulär ekonomi ska framskrida krävs produktpolitikåtgärder utöver utsläppsbegränsningar.

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

I kommissionens arbetsprogram 2022 kan man se att fokus skiftats från covid-19-krishanteringen och från planering till genomförande, där Europa ska bli grönare, rättvisare, mer digitalt och hållbart.

EU:s digitala och gröna dubbelomställning anger också verksamhetsutsikterna för kommunerna. Ur kommunernas synpunkt är det viktigt att omställningen sker balanserat så att förutsättningarna för ett hållbart liv står fast.

Våra viktigaste mål

  1. I fråga om cybersäkerhet krävs rätt förutsättningar för riskhantering, kontinuitet i verksamheten och återhämtning samt för skydd för personuppgifter och datasäkerhet för ett säkert informationsutbyte.
  2. När det gäller datalager och digital infrastruktur bör det beaktas att medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns datalager också byggs på EU-nivå. Såväl samutnyttjande som sekundär användning av data samt aktörernas ansvar bör ses över. I fråga om infrastrukturen bör man väga in lösningar som främjar hållbarheten i det digitala samhället.
  3. Pandemin har visat att digitala färdigheter och kompetens är av avgörande betydelse för anordnare av undervisning och utbildning, lärare och studerande. Att vi lyckas få den kompetens vi behöver till vårt land är också av högsta vikt. Utöver digitala färdigheter bör fokus vara på hela befolkningens möjligheter att få tillgång till digitala tjänster på jämlika villkor.
  4. I fråga om artificiell intelligens följer Kommunförbundet diskussionerna på EU-nivå, om bland annat definitionerna i förordningen om artificiell intelligens, aktörernas ansvar samt etiska hänsyn kring verksamheten. Ur kommunernas synvinkel ligger fokus på förutsättningarna för användning av artificiell intelligens inom olika sektorer, till exempel i ledningen av välfärdsinformation.

EU:s digitaliseringsmål bör ha rätt ambitionsnivå så att målen kan främjas på ett förnuftigt och hållbart sätt ur kommunernas perspektiv. Ingen bör lämnas på efterkälken, men föregångare bör inte heller bestraffas. Kommunerna behöver stöd för att kunna utnyttja omställningarna och möjligheterna. Det behövs regionala lägesbilder över hur digitaliseringen framskrider - till exempel i fråga om infrastrukturen - med återkoppling till kommissionens digitala kompass.

Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter omfattar 20 principer som anger riktningen för ett starkt och rättvist Europa. De lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll i genomförandet av principerna. Vi har därför lyft fram handlingsplanen också i Kommunförbundets EU-intressebevakning.

Kommunförbundet vill tillsammans med kommunerna stödja alla kommuninvånares välfärd och framhåller att kommunerna har en avgörande roll när det gäller att upprätthålla balans inom hållbar utveckling med en social, ekonomisk och miljömässig dimension. Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att minska välfärds- och hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och att motarbeta marginalisering. Kommuninvånarnas välfärd är nyckeln till stabilitet.

Kommunförbundet understryker att den europiska pelaren för sociala rättigheter möjliggör ett utbyte av information och god praxis inte bara mellan medlemsländerna utan också mellan den regionala och lokala förvaltningen. Många mål syftar till att främja det europeiska levnadssättet. Kommissionens initiativ om att år 2022 ska vara ungdomens år är viktigt.

Våra viktigaste mål

  1. I fråga om klimatåtgärder avser EU fatta beslut om en utvidgning av utsläppshandeln. I princip förhåller sig Kommunförbundet försiktigt öppet till detta, men ställer sig mycket kritiskt till förslaget om en socialfond.  Kommunförbundet föreslår att en del av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter styrs till finansieringen av kommunernas klimatarbete under nämnda teman. Medlemsländerna bör själva fullt ut kunna planera och godkänna hur nationella och lokala olägenheter ska kompenseras i enlighet med närhetsprincipen.
  2. När det gäller ekonomi och sysselsättning föreslår kommissionen under förevändning av pandemin ett flertal åtgärder. En av dem är rekommendationen om att införa ett system med minimiinkomst. När det är fråga om utkomstskydd eller annat socialskydd, hör detta dock till ländernas egen nationella lagstiftning.
  3. I formuleringen av EU:s riktlinjer och rekommendationer anser vi det viktigt att den nationella, och i Finland den kommunala, beslutanderätten kvarstår inom utbildningen, kulturen, bildningsväsendet och idrotts- och ungdomsarbetet. Kommunerna har en viktig roll som anordnare av utbildning och i ungdomarnas övergångsskeden till utbildningar och arbetslivet. Kommunerna skapar också förutsättningar för sysselsättning och stärker välbefinnandet och delaktigheten. Det är förenligt med de finländska ungdomarnas, ungdomsarbetarnas och kommunernas intressen att utöka deltagandet i EU:s ungdomsprogram.
  4. Kommunförbundet betonar att EU och Finland ska ge skyddsbehövande ett högklassigt internationellt skydd. Kommunernas integrationsfrämjande arbete är en viktig del av en framgångsrik invandringspolitik. Att invandrare är delaktiga på alla plan stärker samhällets sociala hållbarhet.
  5. När det gäller arbetskraftsinvandring konstaterar Kommunförbundet att en faktor som stärker livskraften är att vi lyckas få kvalificerade personer till landet, vilket också bidrar till att förebygga kompetensflykt samt fyller kompetensbristen. Rekryteringen från tredje länder bör också beakta behoven inom den offentliga sektorn och man bör utveckla fungerande praxis för rekryteringen av professionella inom social- och hälsovården.

Europeiska unionen bygger på gemensamma värderingar och under de senaste åren har enigheten inom EU prövats på många sätt. Mitt i de många pågående kriserna måste vi arbeta för att EU står enat, så att EU:s roll i framtiden stärks både internt och på den globala arenan. Resultaten från EU:s framtidsarbete utlovas våren 2022.

 

Praxis och forum för intressebevakningen i EU

Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i EU på nationell nivå, i Bryssel och genom olika nätverk.

Kommunförbundets sakkunniga representerar kommunerna i EU-sektioner, bereder utlåtanden till ministerier, deltar i höranden där de EU-frågor som de ansvarar för behandlas. De håller kontakt med tjänstepersoner som bereder frågorna på nationell nivå och andra viktiga intressentgrupper. Finlands Kommunförbund är sekretariat för Finlands delegation i Regionkommittén.

På Kommunförbundets kontor i Bryssel stöder de sakkunniga förbundets intressebevakning gentemot EU-organen och förmedlar proaktivt information om beredningen av EU-lagstiftningen och påverkansmöjligheter till förbundets sakkunniga

Bilagor:

Kuntaliiton EU-edunvalvonnan tavoitteet ja painopisteet 2021(på finska)

Suomen kunnat ja EU - missä määrin EU vaikuttaa kuntien toimintaan (på finska)