EU-intressebevakning

När Europeiska kommissionen tillträdde i slutet av december 2024 fastställde den de politiska riktlinjerna för sin femårsperiod. Fokus ligger på försvar, säkerhet, hållbart välstånd, demokrati och social rättvisa. De årliga arbetsprogrammen syftar till att uppnå dessa mål.

Även Kommunförbundet har fastställt sina egna EU‑mål för valperioden:

1. Den gröna och digitala omställningen genomförs i kommunerna

2. Insatser behövs för att främja arbetskraftsinvandringen

3. EU-lagstiftningen och EU-finansieringen bör beakta Finlands förändrade geopolitiska ställning och tillgänglighet

4. Kommunernas och städernas livskraft bör stärkas; mer investeringar

5. Arktiskt kunnande och betydelsen av infrastruktur

Det är viktigt att komma ihåg att enligt utredningar har nästan hälften av kommunernas ärenden sitt ursprung i Bryssel, och ungefär två tredjedelar av EU:s rättsakter verkställs på det lokala planet. Kommunerna är inte bara de som genomför lagstiftningen, utan de är också med och påverkar EU:s lagberedning i olika skeden och i många olika sammanhang.

Kommissionens arbetsprogram 2026 offentliggjordes i slutet av oktober och har titeln ”Tiden för Europas oberoende är inne”. Det bygger på de åtaganden och idéer som framställts i de politiska riktlinjerna och i talet ”Tillståndet i unionen 2025”.

Arbetsprogrammet 2026 stärker kommissionens viktigaste prioriteringar. De föreslagna åtgärderna syftar till att främja konkurrenskraften, uppnå ledarskap inom området för rena och digitala innovationer, stärka EU:s unika samhällsmodell och säkerställa kollektiv säkerhet.

En av de viktiga prioriteringarna gäller förenkling av lagstiftningen och dess genomförande. Minskad byråkrati gynnar både människorna, företagen och förvaltningen. Kommissionen fokuserar starkt på att underlätta för företag. Det är nödvändigt att säkerställa att lättnader för företagen inte leder till skyldigheter på den lokala nivån. I många av initiativen i arbetsprogrammet 2026 ligger fokus på att förenkla EU‑lagstiftningen och minska kostnaderna.

Kommissionens centrala initiativ i arbetsprogrammet för 2026: ett mer suveränt och oberoende Europa

Hållbart välstånd och konkurrenskraft: Kommissionen fortsätter sitt arbete för att stärka Europas industriella bas. Oberoendet måste stärkas bland annat när det gäller kritiska råvaror, och den inre marknadens potential måste frigöras avsevärt. 

Försvar och säkerhet: Med utgångspunkt i Beredskap 2030 ska EU:s försvarsberedskap stärkas och samarbetet med strategiska partnerskap utökas. Målet är att utveckla ett europeiskt drönarförsvar, vilket är avgörande för övervakningen av EU:s östra flank och därmed även av de östra delarna av Finland. Genom att ytterligare stärka gränsskyddet bekämpas även organiserad brottslighet. Genomförandet av migrations- och asylpakten i praktiken återstår också.

Social modell och innovationer:  Målet är att motverka krisen när det gäller överkomliga priser och levnadskostnader. Kommissionen vill komma åt de bakomliggande orsakerna till fattigdom och bostadskris.

Livskvalitet – livsmedel, vatten, natur:  Syftet är att genom olika åtgärder stödja jordbruksproducenterna. Klimatresiliensen ska stärkas med hjälp av en europeisk plan för anpassning till klimatförändringar.

Demokrati och rättsstatsprincipen: Kommissionen vill skydda demokratiska institutioner från extremism och desinformation. Kommissionen fortsätter att arbeta för en jämlikhetsunion.

Globalt samarbete: EU utökar samarbetet med sina globala partnerskap och fortsätter att stå fast vid Ukrainas sida och ge stöd för landets ekonomiska och militära behov och återuppbyggnad. Även Ukrainas väg till EU‑medlemskap stöds.

Förberedelser inför framtiden

Flera av prioriteringarna i arbetsprogrammet påverkar den lokala nivån och genomförandet av målen kräver resurser. Kommissionen har lagt fram sitt förslag till flerårig budgetram (2028–2034) där det föreslås ett anslag på närmare två biljoner euro för åtgärder. Under år 2026 fortsätter diskussionerna om den fleråriga budgetramen för att nå en samsyn kring detta mångfacetterade paket som omfattar betydande förändringar. 

Målet för Kommunförbundets påverkansarbete är att påverka aktuella frågor och beredningen av lagstiftning i EU som berör kommunerna, i rätt tid och genom så många kanaler som möjligt. Vi fastställer årligen målen och prioriteringarna för EU-intressebevakningen utifrån förbundets strategi och kommissionens arbetsprogram. Dokumentet utgör ett stöd för EU-intressebevakningen både i hemlandet och i Bryssel. 

På denna webbplats har vi sammanställt våra sakkunnigas synpunkter på kommissionens initiativ som bedöms påverka de finländska kommunerna. Vi kommenterar vid behov också pågående ärenden och ärenden som redan är under beredning. Under året kan det också uppstå andra oväntade frågor som kräver reagerande.

Kommissionens arbetsprogram 2026 i siffror:

1. 38 nya politiska mål

2. 47 lagstiftningsinitiativ, varav 25 har ett tydligt fokus på regelförenklingar

3. 20 utvärderingar som ska se över hur fungerande nuvarande EU-lagstiftning är och söka sätt att förenkla regelverken

4. 25 tidigare initiativ har dragits tillbaka, ett tidigare initiativ har upphävts

5. 111 pågående förslag under behandling

Kommunförbundets EU-prioriteringar för 2026 följer indelningen enligt rubrikerna på de nya initiativen i kommissionens arbetsprogram. Det nämns också om ett initiativ har starkt fokus på regelförenkling.

Närmare upplysningar: Ulla Karvo, chef för EU-ärenden

Konkurrenskraft

Rättsakt om offentlig upphandling (lagstiftning, Q2 2026, förenklingsmål)

Kommissionens mål är att förenkla upphandlingslagstiftningen. Detta skulle ha positiva effekter för kommunerna. Det är ändå sannolikt att ytterligare reglering tillkommer och att förenklingen inte förverkligas.

I reformen bör särskild vikt läggas vid kostnadseffektivitet. Kommissionens mål är att det ska krävas en systematisk uppföljning av resultaten. Detta skulle lätt leda till en ökad administrativ börda för regionala och lokala myndigheter, vilket inte är önskvärt eftersom många inte ens har egna upphandlingsexperter som skulle behöva ansvara för rapporteringen. 

Kommissionen föreslår också nya principer (balans i avtalsförhållanden, skydd för berättigade förväntningar och principen om arbetstagarskydd), som för regleringen tydligare in på avtalsrättens område. EU:s upphandlingslagstiftning bör dock förbli förfarandelagstiftning som definierar inköpsprocessen.

Närmare upplysningar: Eeva-Riitta Högnäs, ledande jurist

Rättsakt om molntjänster och AI-utveckling samt förordningen om halvledare, Q1 2026

Rättsakten om molntjänster och utvecklingen av artificiell intelligens ingår i de huvudsakliga målen för den digitaliseringspolitik som presenteras i konkurrenskraftkompassen 2025. Rättsakten är en av åtgärderna i Handlingsplanen för en AI-kontinent. Målet är att stärka EU:s konkurrenskraft och öka självförsörjningen i fråga om tekniska lösningar. 

Rättsaktens mål delas in i tre områden:

Det första målet är att främja forskning och innovation, så att EU kan uppnå en ledande ställning inom området för resurseffektiva databehandlingsinfrastrukturer, -programvaror och -tjänster.

Det andra målet är att tredubbla EU:s datacentralkapacitet under de följande 5–7 åren.

Det tredje målet är att säkerställa att EU-baserad molnkapacitet med hög datasäkerhet finns tillgänglig för noggrant definierade, kritiska användningsområden. Samtidigt skapas förutsättningar för att EU:s molntjänstsektor ska kunna utveckla datasäker processkapacitet för behoven inom dessa kritiska användningsområden. (Källa: AI continent - the new Cloud and AI Development Act.)

Kommunförbundet följer hur arbetet med rättsakten fortskrider. Den kan påverka kommunsektorn kraftigt, då kommunerna i dag använder många molntjänster och lösningar som tillhandahålls av länder utanför Europa. Utmaningen som den kommande regleringen syftar till att lösa är att få fram europeiska alternativ som markant skulle minska beroendet av utomeuropeiska lösningar. Detta är värt att understöda, men krävande att uppnå.

Närmare upplysningar: Jaana Jormanainen, specialsakkunnig

Cirkulär ekonomi

Rättsakt om den cirkulära ekonomin (lagstiftning, Q3 2026, förenklingsmål)

Kommissionen avser att under det tredje kvartalet 2026 lägga fram en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att främja efterfrågan på och utbudet av cirkulära produkter och minska beroendet av kritiska resurser, och fortsätta att påskynda genomförandet och investeringarna i given för en ren industri.

Kommissionen avser också lägga fram förslag om offentlig upphandling (Q2/2026) för att stödja arbetet och för att säkerställa att det finns incitament för investeringar i Europa och för att främja Europas bredare mål. 

Enligt Kommunförbundet bör rättsakten om den cirkulära ekonomin fokusera på utvecklingen av design- och produktkrav för nyutvunna material, så att produkter verkligen blir 1) mer hållbara, 2) reparerbara och 3) återvinningsbara.

Det behövs gemensamma mål för EU och en enhetlig förståelse av EU-lagstiftningen, och denna förståelse bör stödjas. Ofta är det också nödvändigt att utveckla gemensamma och enhetliga verksamhetsmodeller. Samtidigt bör man i utvecklingsarbetet ta hänsyn till medlemsländernas olika verksamhetsmiljöer och förhållanden. Samma handlingsmodell ger inte nödvändigtvis det bästa resultatet överallt och för alla.

Kommunförbundet förespråkar snarare direktivbaserad än förordningsbaserad EU-reglering, eftersom det möjliggör större genomförandefrihet för medlemsländernas lokala organisationer.

En alltför omfattande harmonisering av verksamhetsmodellerna kan orsaka mer rigida strukturer och minska möjligheterna på lokal nivå att agera och ta fram innovativa lösningar som stöder den cirkulära ekonomin. I arbetet med cirkulär ekonomi är det viktigt att engagera medlemsländernas offentliga och privata aktörer på regional och lokal nivå så att det säkerställs att åtgärderna är effektiva och godtagbara. Då lokala särdrag beaktas vid fastställandet av målen kan det bidra till ett kostnadseffektivt och effektfullt genomförande av åtgärder.

En tyngdpunkt i rättsakten om den cirkulära ekonomin är att förbättra återvinningen av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. Den här typen av avfall är den snabbast växande avfallsströmmen i EU (med en ökning på 2 procent per år), och mindre än 40 procent av detta återvinns. 

En annan fokuspunkt är sannolikt olika åtgärder för att underlätta en inre marknad för avfall, sekundära råmaterial och återanvändning av dessa. Åtgärderna inriktas då till exempel på att revidera end of waste-kriterierna, förenkla, digitalisera och utvidga systemen för utökat producentansvar, samt fastställa obligatoriska kriterier för offentlig upphandling av produkter, tjänster och entreprenader med utgångspunkt i den cirkulära ekonomin. 

Kommunförbundet påpekar att ett utökat producentansvar inte bör överskattas som ett svar på problemen med cirkulär ekonomi, avfallshantering och återvinning. Utökat producentansvar splittrar avfallshanteringen som helhet och fragmenterar avfallshanteringsansvaret till och med enligt avfallsslag. Detta kan i sin tur leda till deloptimering på systemnivå, där ingen längre tar ansvar för helheten. Strävan att avveckla normer för företagen i lagstiftningen om cirkulär ekonomi får inte leda till att de lokala myndigheternas regelbörda och administrativa belastning ökar.

Utvecklingen av gemensamma kriterier inom cirkulär ekonomi för offentliga upphandlingar är viktigt och det behövs vägledning och stöd för att genomföra upphandlingar. Kommunförbundet anser att en lösning där olika upphandlingskriterier skulle fastställas sektorsvis i lagstiftningen vore något problematisk. Det mest rationella vore att kraven som gäller upphandlingar samlas i den upphandlingsrelaterade lagstiftningen. Om kriterier fastställs i olika sektorslagar bör åtminstone kraven, formuleringarna och mekanismerna vara så enhetliga som möjligt. 

För att främja införandet av offentliga upphandlingar som stöder den cirkulära ekonomin behövs i första hand vägledning och utbildning. I synnerhet om det på EU-nivå fattas beslut om att införa eventuella obligatoriska upphandlingskriterier för cirkulär ekonomi, bör man skapa så täckande riktlinjer som möjligt för att underlätta tillämpningen och sprida god praxis.

På EU-nivå bör fokus ligga på att utbilda främst nationella utbildare eller rådgivare, som sedan kan förankra kunskaperna lokalt i sina egna länder, på sina nationella språk och med hänsyn till nationella skillnader. Värt att understöda är att mallar och exempel tas fram på EU-nivå, men spridningen av information bör kunna hanteras nationellt.

Kommunförbundet understryker att nya kompetenskrävande skyldigheter inte bör införas om inte resurser och finansiering av utbildning, stöd och vägledning för upphandlande enheter först har säkerställts.

Ett hinder för cirkulär upphandling kan ofta vara att den upphandlande enheten saknar tillräcklig kompetens eller förståelse för cirkulär ekonomi, att utbudet är begränsat samt att införandet av cirkularitetsaspekter i upphandlingar åtminstone inledningsvis kan höja upphandlingskostnaderna. Det handlar dock om användning av offentliga medel, och sådana är alltid begränsade. Om obligatoriska upphandlingskriterier fastställs är det viktigt att kriterierna är beprövade och genomförbara. I princip understöder vi inte att obligatoriska kriterier införs. 

Vi går vidare enligt strategin för vattenresiliens med stöd av en handlingsplan som främjar digitalisering och en plattform för vattenresiliens. Avsikten att aktivera aktörer, öka vatteneffektiveten och stärka konkurrenskraften inom sektorn.

Närmare upplysningar: Tuulia Innala, specialsakkunnig och
Paavo Taipale, chef för samhällstekniken

Energi

Rättsakter om energi (både lagstiftning och icke-lagstiftning, vissa med förenklingsmål)

• Elektrifieringen främjas (Action plan, 1Q/2026), och energisäkerheten förbättras (lagstiftning, 1Q/2026)
• Avsikten är att energiunionen ska gå framåt (administration, nätverkskapacitet, undanröja flaskhalsar mm.), inklusive att avstå från användning av fossila bränslen
• Det nuvarande Fit for 55 paketet har utarbetats för att uppnå målen för 2030, men för att uppnå målen för 2040 har kommissionen planerat att inleda uppdateringen av tidtabellen för energieffektivitetsdirektivet (EED) och 2026 direktivet om förnybar energi (RED III) redan under år 2026 (3Q/2026).
• Uppdateringen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) har inte nämnts ännu men det godkändes för ungefär ett halvår senare än EED och RED III (Kommer uppdateringen av EPBD i arbetsprogrammet 2027?) 

Samtidigt oroar sig kommissionen för medlemsländernas nationella energi- och klimatplaners effektfullhet: en tredjedel av medlemsländerna kommer enligt kommissionens bedömning (27.5.2025) inte att uppnå energieffektivitetsmålen för 2030. Situationen har fått kommissionen att presentera en 10 punkters lista (13.6.2025) över ytterligare åtgärder (New impetus for energy efficiency, se listan nedan) att vidta de närmaste åren.

Punkt 6 (tradable energy efficiency market) och kanske också punkt 3 (ytterligare skyldigheter för sektorerna) kan innebära mera arbete redan de närmaste åren, trots att de kommer för sent för att bidra till att uppnå målen för 2030. 

Handel med ”Vita certifikat” innebär i stort att medlemsländer (eller deras energibolag) skulle köpa certifikat på marknaden till den del de inte själva kan minska energianvändningen hos sina kunder. Sådana marknader har redan skapats i Frankrike, Italien, Polen och Spanien – och åtminstone i Italien har maffian redan hunnit kapa åt sig en del genom olika skenprojekt.

En europeisk handel med certifikat skulle förmodligen för Finlands del innebära tilläggsupphandling i förhållande till terawattimmarna, om skyldigheterna fastställs i samma goda anda som EED – tilläggskostnaderna uppskattas till rentav en miljard euro

Oklart är också hur ett partiellt införande av ett sådant kvotpliktssystem (obligation scheme) inverkar på genomförandet av EED i de länder som vidtagit alternativa åtgärder (alternative approach), till exempel de finländska energieffektivitetsavtalen.

Hittills har endast Danmark infört hållbarhetskriterier vid genomförandet RED III. I Finland fattas fortfarande något i genomförandet och i många andra länder har förmågan och viljan varit lite diffusa. Det är möjligt att genomförandet av RED III blir ännu svagare än EED. 

Synvinklar på arbetsprogrammet 2026 med tanke på intressebevakningen för kommunsektorn

• Vid uppdateringen av EED vore det viktigt för kommunerna att få igenom ändringar i tre väsentliga artiklar:
  • Art. 5: Sättet att beräkna den separata energibesparingsskyldigheten för den offentliga sektorn borde vara rimligare (nuvarande 1,9 % per år beräknat på konsumtionen referensåret 2021 leder på 2030-talet till orimliga energisparskyldigheter).
  • Art. 6: Alternativa åtgärder ska bevaras så att inte energieffektivitetsavtalsverksameheten upphör i Finland (vid uppdateringen 2023 bevarades åtgärderna med ett beslut i sista mintuen).
  • Art. 7: Den oklara upphandlingsartikeln behöver förtydligas.
• För RED III:s del finns knappast andra risker än eventuellt en stor ökning i målen för den förnybara andelen.
• Möjliga uppdateringar av EPBD borde åtminstone inkludera en lindring av skyldigheterna för infrastruktur för hållbar mobilitet om Finland genomför direktivet med krav som är strängare än basnivån.
• En europeisk handel med ”vita certifikat” måste hindras. (Kostnaderna riskerar drabba kommunägda energibolag och kommunerna som kunder)

Kommissionens arbetsprogram 2026: Energiunionspaket för nästa årtionde (Annex I, nr 8)

• Inrättande av ram för energieffektivitet (lagstiftning, Q3 2026, förenklingsmål)
• Inrättande av ram för förnybar energi (lagstiftning, Q3 2026, förenklingsmål)

New impetus for energy efficiency

Commissioner for Energy and Housing, Dan Jørgensen, 13.6.2025

1. Support and simplify implementation

2. Mainstream energy efficiency in EU energy policymaking

3. Strengthen sector-specific policies and product standards           

4. Facilitate financing and investment       

5. Enhance collaboration and cooperation

6. Create a tradable energy efficiency market          

7. Develop skills for energy efficiency

8. Boost research and innovation funding and partnerships

9. Promote international cooperation

10. Increase energy efficiency awareness

Närmare upplysningar: specialsakkunnig Vesa Peltola

Klimatpaket för nästa årtionde

Översyn av nationella mål och flexibilitet inom ramen för EU:s klimatpolitik (lagstiftning, Q4 2026)

De regionala och lokala myndigheterna ansvarar bland annat för energirenoveringar av byggnadsbeståndet samt för planläggning som möjliggör förnybar energi. Enligt OECD ansvarar de regionala och lokala myndigheterna för 63 procent av de klimatrelaterade offentliga utgifterna och för 69 procent av de klimatrelaterade investeringarna.

Enligt Europeiska regionkommittén ansvarar de lokala och regionala myndigheterna för att genomföra 70 procent av åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna och 90 procent av klimatanpassningspolitiken. I energi- och klimatarbetet är det viktigt att beakta privata och offentliga aktörer på regional och lokal nivå i medlemsländerna för att säkerställa att åtgärderna är effektiva och godtagbara.

Delaktighet och samarbete ökar politikens samstämmighet på olika förvaltningsnivåer och möjliggör en ambitiös klimatpolitik som tar hänsyn till lokala förhållanden. En utvidgning av utsläppshandeln ger mer auktionsintäkter nationellt, vilka måste inriktas på klimatåtgärder. En del av denna summa bör riktas till klimatåtgärder på den lokala nivån. Särskilt auktionsintäkter från utsläppshandeln inom transport bör styras till att främja hållbar mobilitet.

Integrerad ram för europeisk klimatresiliens (icke-lagstiftning, Q4 2026)

Klimatförändringarna fortskrider, och deras konsekvenser och snabba takt skapar nya utmaningar för kommuner och samhället i stort. Det är viktigt att förbereda sig för konsekvenserna på alla nivåer i samhället. Beredskap för att hantera klimateffekter ska därför enligt kommissionen bli ett permanent inslag i EU:s politik.

Inom ramen för anpassning till klimatförändringar och klimatresiliens läggs också ny lagstiftning fram. Dess konsekvenser måste bedömas noggrant. Klimatförändringens effekter hanteras lokalt. Kommunerna behöver stöd bland annat för att identifiera lokala och regionala klimatrelaterade risker och sårbarheter.

Det kommer framöver att behövas beredskap för finansieringen av anpassningsåtgärder, eftersom kostnaderna för bristande anpassning sannolikt blir betydligt högre än kostnaderna för beredskap. Då hänsyn tas till de lokala särdragen bidrar det i sin tur till att anpassningsåtgärderna kan genomföras kostnadseffektivt och verkningsfullt.

Närmare upplysningar: Pauliina Jalonen, specialsakkunnig

Bättre lagstiftning

Meddelande om bättre lagstiftning (icke-lagstiftning, Q2, 2026)

Kommissionens arbetsprogram har titeln ”Tiden för EU:s oberoende är inne”, och har flera dimensioner. Kommissionens mål är att EU ska göra mer för att säkra och forma sin egen framtid och att, genom insatser för bättre lagstiftning, skapa förutsättningar för en sammanhållen union med ett brett medborgarstöd.

Kritik har riktats mot den alltför detaljerade EU-lagstiftningen. Det upplevs ofta att den administrativa bördan, särskilt på lokal nivå, är orimlig och ökar konstant. Många rättsakter anses ofta vara alltför komplexa och genomförandet saknar flexibilitet.

Kommissionen är medveten om brister i lagberedningen och i lagstiftningen. Meddelandet om bättre lagstiftning är välkommet. Särskilt på kommunnivå efterlyses en minskad börda när det gäller genomförande och rapportering. Flera kommissioner har haft som mål att förbättra lagstiftningen, men utan att lyckas. Nu är det dags att på allvar satsa på bättre lagstiftning och att hoppas att meddelandet kan tjäna som grund för det fortsatta arbetet.

Närmare upplysningar: Ulla Karvo, chef för EU-ärenden

Försvar

Förenkling av upphandling av försvar och känslig säkerhet (lagstiftning, Q3, 2026, förenklingsmål)

• Finlands försvarslagstiftning ger också kommunerna möjlighet att göra försvars- och säkerhetsupphandlingar, även om tillämpningen fortfarande är i startgroparna. Det finns dock behov för sådan upphandling, i synnerhet om revideringen av upphandlingslagen innebär att kommunerna måste avstå inhouse-bolagens samlade kompetens och konkurrensutsättning särskilt inom IT-upphandling.  
   
• Satsningar på militär rörlighet är viktiga och kan också påverka kommunerna när tillgängliga instrument kan få dubbel användning. Dubbel användning innebär att en satsning i beredskap för undantagsförhållanden kan tjäna civila syften under normala förhållanden.
   
• Finansieringsinstrumentet SAFE och utökandet av EU:s försvarskapacitet
  • påverkar eventuellt finländskt näringsliv (digitalt försvar, sensorer och elektronik, produktion av ammunition) 
     
• Drone Defence Initiative
  • Också kommuner kan överväga att ta i bruk drönarövervakning för den kritiska infrastrukturens del. Det öppnar för samarbete med andra säkerhetsmyndigheter, till exempel gränsbevakningen.
     

Inre säkerhet 

Förstärkning av Frontex (lagstiftning, Q3 2026), digitalisering av återvändande (lagstiftning Q3 2026, förenklingsmål)

• Hänför sig till gränsbevakningen utan direkt inverkan på kommunerna.
• Däremot kan fondbesluten för inre säkerhet och gränsbevakning påverka kommunerna. (Läs också: unionsstödet för asyl, migration och integration (AMI-förslaget), unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken (BMV-förslaget) och unionsstödet för inre säkerhet (IS-förslaget).
• Med tanke på intressebevakningen är det viktigt att försäkra sig om att också regionala och lokala myndigheter har möjlighet att få stöd för projekt som stöder gränsbevakningen, hanteringen av omfattande migration och utveckling av integrationen.

Förstärkning av Europol (lagstiftning, Q2 2026), Modernised rules to combat organised crime

Stärkandet av brottsbekämpningen, påverkar mest polisen.

Skapande av ett europeiskt system för kritisk kommunikation (lagstiftning, Q3 2026)

• förenar polisen, räddningsverken och första insatsens aktörer inom hela EU
• möjliggör gemensamma insatser över gränserna i realtid
• fungerar i kriser, under hybridhot, vid naturkatastrofer och i situationer med terror
• förbättrar medlemsländernas beredskap att hantera omfattande kriser och snabb koordination
• torde hänföra sig till civilskyddsmekanismen och den däri föreslagna krissamordningshubben 

Att följa upp huruvida kommunerna bereds möjlighet att få myndighetsinformation i större omfattning.

Övrigt

Bekämpning av cyberkriminalitet och hybridpåverkan
Möjlig nytta för alla parter.

Digital Fairness Act + Action plan against cyberbullying

Regleringen av sociala medier betonar:

• de ungas säkerhet
• informationsmiljöns tillförlitlighet
• bekämpning av oegentligheter och riktade trakasserier

Närmare upplysningar: Ari Korhonen, utvecklingschef

Digitalisering av återvändande (Q3 2026)

Staten (Migrationsverket) ansvarar för uppgiften som kan ha en viss inverkan på gränsnära kommuner och de orter som mottagit invandrade, samt större kommuners tjänster inom migrationsarbetet. Kommunerna måste kunna ge råd till personer som tillhör denna målgrupp, berätta om hur processen fungerar, men i övrigt påverkar det knappast kommunernas verksamhet.

Moderniserade regler för bekämpning av organiserad brottslighet (Q3 2026)

Smuggling och exploatering av migranter är kriminell verksamhet som kräver åtgärder. Målet är sanktioner mot smugglare och människohandlare för att frysa deras tillgångar, begränsa deras rörelsefrihet och stoppa deras vinster.

Finland har under några års tid satsat särskilt på att förebygga arbets- och utbildningsrelaterad exploatering, nu har också kommunerna fått upp ögonen för saken. Problemet är verkligt och påverkar också kommunerna: personer som blivit utsatta för exploatering söker sig till kommunernas tjänster och deras behov tillgodoses i samarbete med flera organisationer. Medvetenheten om problemet ökar gradvis.

Målen på EU-nivå för att förhindra människosmuggling minskar trycket på lokal nivå genom att minska antalet offer, genom bättre informationsgång och kunskap, samt genom möjligheten att rikta resurser och tjänster proaktivt.

Närmare upplysningar: projektchef Maija Niskavirta & sakkunnig i migrations- och integrationsfrågor Maija Lehtimaa

Överkomliga bostäder

Rättsakt om byggtjänster (lagstiftning, Q4 2026, 
förenklingsmål)

Målet är att undanröja betydande regelmässiga hinder, inklusive otillräckligt erkännande av yrkeskvalifikationer, inkonsekventa nationella bestämmelser och tungrodda tillståndsförfaranden, som i hög grad försvårar gränsöverskridande byggtjänster. Initiativet syftar till att minska regelfragmenteringen genom en harmonisering av nationella regler och förenkling av administrativa krav.

Viktiga åtgärder är att främja ett förbättrat ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, utveckla standardiserade digitala förfaranden och skapa större rättslig klarhet för tillhandahållande av tillfälliga gränsöverskridande tjänster. Dessa åtgärder syftar till att minska hindren för marknadstillträde, särskilt för små och medelstora företag.

Närmare upplysningar: Paula Mäenpää, utvecklingschef

Sammanhållning

Meddelande om de östra gränsregionerna (icke-lagstiftning, Q1, 2026)

Ett meddelande från kommissionen om EU:s östra gränsregioner färdigställs i början av 2026. I arbetsprogrammet slås det fast att ingen region får lämnas utanför. Sammanhållningspolitiken syftar till att främja regionernas konkurrenskraft, tillväxt och resiliens. Av denna anledning kommer kommissionen nästa år att särskilt fokusera på EU:s östra gränsregioner och de yttersta randområdena. Kommissionen lägger också fram ett meddelande om öar och kustsamhällen.

Kommissionens mål är att hjälpa de yttre gränsområdena att undanröja hindren för sin socioekonomiska utveckling samt att förbättra den civila beredskapen och säkerheten. Målet är att öka den regionala sammanhållningen och regionernas förmåga att bidra mer effektivt till tillväxten på nationell nivå och inom EU.

Samrådsprocessen för beredningen av ärendet avslutades i september 2025. Syftet var att samla in synpunkter från berörda intressenter i hela EU. Avsikten var att samla in mer detaljerad information om de utmaningar som de östra gränsregionerna står inför, så att EU kan planera och genomföra riktade åtgärder för att hantera dessa utmaningar. Cirka 30 finländska organisationer deltog i samrådet, däribland kommuner, landskapsförbund, regionala utvecklingsbolag, föreningar och utbildningsinstitutioner.

Intressebevakningsarbetet för kommunerna fortsätter i fråga om kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2028–2034. I förslaget finns det en risk för att regionernas och de lokala myndigheternas roll försvagas samtidigt som centralförvaltningens roll stärks. Sammanhållningspolitiken har stimulerat tillväxt och investeringar i hela unionen och detta arbete bör fortsätta. De finländska kommunerna har också dragit nytta av den aktivitet som region- och strukturfonderna har medfört.

Närmare upplysningar: Annukka Mäkinen, utvecklingschef

Utbildning, kompetens och rättvis rörlighet för arbetskraft

Utbildningspaket (icke-lagstigning, Q3 2026) och paket om rättvis rörlighet för arbetskraft (lagstiftning, Q3 2026, förenklingsmål)

Den internationella kompetensmobiliteten och EU Talent Pool är en högst aktuell fråga i finländska kommuner av alla storlekar. Utmaningen för kommunerna är att locka och behålla internationell kompetens och talang. En betydande del av den kvalificerade arbetskraften kommer redan nu från länder utanför EU, men en enhetlig reserv av det här slaget har inte funnits tidigare.

EU:s åtgärder kan i bästa fall stödja de finländska kommunernas arbete med att locka kompetens. EU:s ambition att harmonisera erkännandet av kompetens och kvalifikationer samt främja rörligheten är nödvändig och bidrar till att förbättra tillgången på arbetskraft från utlandet. Kommunernas personal inom migrationsarbetet behöver naturligtvis uppdatera sin kompetens om det införs ny praxis för invandring och erkännande av kvalifikationer.

EU Talent Pool skulle kunna öka Finlands synlighet bland utländsk kvalificerad arbetskraft, och genom det skulle kommunernas starka roll i internationell rekrytering och integration kunna bli ännu mer framträdande. Detta skulle potentiellt kunna göra Finland mer känt bland experter.

Förutom att locka till sig ny kvalificerad arbetskraft bör Finland lägga ännu större vikt vid att behålla den. För att behålla potentiella nya experter i Finland på en mer permanent basis måste man satsa på det integrationsfrämjande arbetet, vilket är en utmaning i kommunerna på grund av de ständiga nedskärningarna i finansieringen. Det är också viktigt att det finns en mottagande och välvillig inställning i samhället.

Bostäder för invandrare och den begränsade tillgången på (överkomliga) bostäder har inte blivit ett lika stort problem i Finland som i många andra EU-länder. Invandrare har inte drivits till vissa områden eller dåliga levnadsförhållanden på grund av bostadsbrist, till skillnad från andra länder.

Kommunerna står i främsta ledet när det gäller integrationsarbetet i Finland. De erbjuder språkutbildning, integrations- och sysselsättningstjänster, boende och andra tjänster i vardagen. Kommunernas roll i detta måste framhållas. Kommunernas migrationsarbete kan dra nytta av EU-finansiering och strategiska riktlinjer.

Närmare upplysningar: Maija Niskavirta, projektchef & Maija Lehtimaja, sakkunnig i migrations- och integrationsfrågor

Rättvisa

Strategi för rättvisa mellan generationerna (icke-lagstiftning, Q1 2026)

Rättvisa mellan generationerna är ett intressant, växande och viktigt tema som också anknyter till kommunernas arbete för att främja välfärd. Kommunerna har möjligheter att föra fram temat på lokal nivå, särskilt inom social hållbarhet. Det är viktigt att dela med sig av goda verksamhetsmodeller och kunskap kring temat och dess koppling till olika politikområden, såsom ungdomspolitik, demokratifrågor och arbete för äldre.

Strategi mot fattigdom (icke-lagstiftning, Q2 2026) 

I Finland har det gjorts omfattande nedskärningar i den sociala tryggheten, vilket har drabbat dem som redan befinner sig i en svag ekonomisk situation. Reformer har genomförts snabbt och överlappande när det gäller olika former av stöd. Det har gjort det svårt att få en tydlig bild av de sammantagna effekterna. Strategin mot fattigdom kan ange en gemensam europeisk riktning på längre sikt. Det är viktigt att lyfta fram att kommunerna i Finland fortfarande finansierar bland annat utkomststödet, trots att de inte längre beviljar det.

Närmare upplysningar: Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor

Fiske och hav

Rättsakt om världshaven (lagstiftning, Q4 2026)

Rättsakten om världshaven som ska offentliggöras före slutet av år 2026 grundar sig på gällande direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering. Havsplaneringen i Finland ligger på landskapsförbundens ansvar, men Kommunförbundet bör åtminstone följa initiativets innehåll och hur det fortskrider. Kommuner kan påverkas inom frågor som gäller havsbaserad vindkraft, energiinfrastruktur och tillhörande tillståndsförfaranden, genomförandet av mål för bevarande av marina ekosystem samt hamnar och transportförbindelser. Kommissionen inleder lagberedningen utgående från begäran om respons, senast i början av 2026.

Närmare upplysningar: Laura Mäki, specialsakkunnig

Människor

Handlingsplan mot nätmobbning (icke-lagstiftning, Q1 2026)

Nätmobbning är också ett växande problem i Finland som är viktigt att känna igen också på lokal nivå. Det finns också en könsdimension som är viktig att beakta. Ungdomsarbetet och skolorna har en viktig roll i förmedlingen av grundläggande kunskap och i empatifostran. Delvis berör planen ett delområde där kommunen inte kan lösa utmaningen på egen hand. Det är viktigt att lyfta frågan till EU‑nivå för att hitta lösningar. Den är också kopplad till de omfattande utmaningarna när det gäller psykisk hälsa.

Jämlikhet

Jämställdhetsstrategi 2026–2030 (icke-lagstiftning, Q1 2026) och förstärkt strategi om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fram till 2030 (icke-lagstiftning, Q2 2026)

Jämställdhetsstrategin är relativt okänd i Finland. Vikten av att sprida information till den lokala nivån bör lyftas fram. Möjligheterna att använda dessa dokument som inspirationskällor i arbetet för jämställdhet och likabehandling har inte utnyttjats fullt ut. När det gäller jämställdhet bör dokumentet ta hänsyn till könsmångfald.