

I vår intressebevakning i EU strävar vi efter att trygga och utveckla de finländska kommunernas verksamhetsförutsättningar genom att proaktivt och i rätt tid utöva inflytande i EU och utnyttja de möjligheter till samarbete som EU-medlemskapet ger.
EU påverkar i hög grad verksamheten i de finländska kommunerna. Enligt våra utredningar har omkring 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter samband med Europeiska unionen.
Våra prioriteringar i intressebevakningen i EU utgår från kommunernas behov. Följande fem prioriteringar har fastställts för vår verksamhet 2022:
När det gäller EU-intressebevakningen speglas Kommunernas behov mot kommissionens årliga arbetsprogram och initiativ som fortgår från tidigare år. Dessa utgör grunden när vi fastställer mer detaljerade mål för vår EU-intressebevakning under respektive prioritering.
Kommunerna och städerna utvecklar aktivt de offentliga tjänsterna och infrastrukturen och är plattformar för företagens och forskningsinstitutens innovationsverksamhet. De viktigaste EU-finansieringsprogrammen behöver därför kunna utnyttjas optimalt med tanke på kommunernas och städernas behov.
Ur kommunernas synpunkt är det viktigt att under programperioden 2021–2027 utveckla i synnerhet den EU-finansiering som främjar kommunernas klimat-, energi- och miljöinsatser, hållbara transportsystem, tillgänglighet, innovationer och digitalisering samt stöder sysselsättning och kompetensutveckling.
Intressebevakning i fråga om de EU:s finansieringsprogram som har stadspolitisk anknytning ingår också som en åtgärd i Kommunförbundets stadspolitiska åtgärdsprogram.
På Kommunförbundet vill vi arbeta för en hållbar stadspolitik i EU. Städernas och stadsregionernas roll som nationella drivkrafter för ekonomin, livskraften och klimatåtgärderna har en stark koppling till uppkomsten av innovationer och ekonomiska reformer. Städerna har en särskild roll när det gäller att främja en grön omställning, cirkulär ekonomi och nya slags kompetenskluster och ekosystem för innovationsverksamhet.
Städerna utgör knutpunkter i många internationella värdekedjor och i och med en ökande tjänsteexport stärks städernas roll ytterligare. EU:s stadspolitik har lyfts fram också i Kommunförbundets stadspolitiska åtgärdsprogram.
EU:s program för grön omställning, Green Deal, är en omfattande tvärsektoriell programhelhet som syftar till att minska utsläppen och främja en hållbar utveckling och hållbar ekonomisk tillväxt i Europa.
Programmet innehåller ett flertal åtgärder, varav beredskapspaketet Fit for 55 är den viktigaste lagstiftningshelheten i klimathänseende. Syftet med paketet är att säkerställa att EU uppnår sina mål att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Ett annat mål är att EU-området ska vara koldioxidneutralt senast 2050 och koldioxidnegativt därefter. Många av förslagen påverkar kommunerna direkt och en del indirekt.
I kommissionens arbetsprogram 2022 kan man se att fokus skiftats från covid-19-krishanteringen och från planering till genomförande, där Europa ska bli grönare, rättvisare, mer digitalt och hållbart.
EU:s digitala och gröna dubbelomställning anger också verksamhetsutsikterna för kommunerna. Ur kommunernas synpunkt är det viktigt att omställningen sker balanserat så att förutsättningarna för ett hållbart liv står fast.
EU:s digitaliseringsmål bör ha rätt ambitionsnivå så att målen kan främjas på ett förnuftigt och hållbart sätt ur kommunernas perspektiv. Ingen bör lämnas på efterkälken, men föregångare bör inte heller bestraffas. Kommunerna behöver stöd för att kunna utnyttja omställningarna och möjligheterna. Det behövs regionala lägesbilder över hur digitaliseringen framskrider - till exempel i fråga om infrastrukturen - med återkoppling till kommissionens digitala kompass.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter omfattar 20 principer som anger riktningen för ett starkt och rättvist Europa. De lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll i genomförandet av principerna. Vi har därför lyft fram handlingsplanen också i Kommunförbundets EU-intressebevakning.
Kommunförbundet vill tillsammans med kommunerna stödja alla kommuninvånares välfärd och framhåller att kommunerna har en avgörande roll när det gäller att upprätthålla balans inom hållbar utveckling med en social, ekonomisk och miljömässig dimension. Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att minska välfärds- och hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och att motarbeta marginalisering. Kommuninvånarnas välfärd är nyckeln till stabilitet.
Kommunförbundet understryker att den europiska pelaren för sociala rättigheter möjliggör ett utbyte av information och god praxis inte bara mellan medlemsländerna utan också mellan den regionala och lokala förvaltningen. Många mål syftar till att främja det europeiska levnadssättet. Kommissionens initiativ om att år 2022 ska vara ungdomens år är viktigt.
Europeiska unionen bygger på gemensamma värderingar och under de senaste åren har enigheten inom EU prövats på många sätt. Mitt i de många pågående kriserna måste vi arbeta för att EU står enat, så att EU:s roll i framtiden stärks både internt och på den globala arenan. Resultaten från EU:s framtidsarbete utlovas våren 2022.
Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i EU på nationell nivå, i Bryssel och genom olika nätverk.
Kommunförbundets sakkunniga representerar kommunerna i EU-sektioner, bereder utlåtanden till ministerier, deltar i höranden där de EU-frågor som de ansvarar för behandlas. De håller kontakt med tjänstepersoner som bereder frågorna på nationell nivå och andra viktiga intressentgrupper. Finlands Kommunförbund är sekretariat för Finlands delegation i Regionkommittén.
På Kommunförbundets kontor i Bryssel stöder de sakkunniga förbundets intressebevakning gentemot EU-organen och förmedlar proaktivt information om beredningen av EU-lagstiftningen och påverkansmöjligheter till förbundets sakkunniga
Bilagor:
Kuntaliiton EU-edunvalvonnan tavoitteet ja painopisteet 2021(på finska)
Suomen kunnat ja EU - missä määrin EU vaikuttaa kuntien toimintaan (på finska)