Utredning: 45 procent av kommunernas ärenden har sitt ursprung i EU

Enligt Kommunförbundets färska utredning har 45 procent av kommunernas ärenden sitt ursprung i EU. Till exempel i Helsingfors finns det flest EU-kopplingar inom stadsmiljösektorn (76 %) och minst inom kultur- och fritidssektorn (46 %) samt inom sektorn för utbildning och fostran (47 %). Kartläggningen visar konkret hur mångsidiga kopplingarna mellan lokalförvaltningen, det nationella beslutsfattandet och EU-lagstiftningen är. EU-lagstiftningen skapar tillsammans med den nationella lagstiftningen ramar för de självstyrande kommunernas verksamhet, men öppnar också nya möjligheter att utveckla den lokala verksamheten.

EU:s inflytande återspeglas på många sätt i kommunernas beslutsfattande och förvaltning – därför behövs också förhandspåverkan

Enligt en utredning som Kommunförbundet beställt av kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi har sammanlagt cirka 45 procent av kommunstyrelsernas beslutsärenden direkt eller indirekt samband med EU-bestämmelser. Iakttagelsen ligger i linje med motsvarande nordiska utredningar och på ungefär samma nivå som den föregående utredningen 2014, även om det finns en liten minskning i procenttalen. Bakom den sjunkande trenden kan finnas både tekniska och sakrelaterade orsaker, såsom att EU-frågorna blir vardagligare i kommunernas verksamhet, varvid EU-kopplingen inte nödvändigtvis längre syns.

De flesta EU-kopplingarna finns i miljöfrågor och frågor som rör den inre marknaden, och inom andra politikområden där Finland och EU har delade befogenheter. Minst påverkar EU de sektorer där medlemsstaterna har primära befogenheter, såsom undervisning och kultur. Typiska beslutsärenden som har direkt anknytning till EU-bestämmelser är ett upphandlingsbeslut eller ett planläggningsbeslut.

I utredningen undersöktes beslutsärenden i 20 olika kommuners kommunstyrelser. Särskilt granskades Helsingfors, där samplet var inriktat på beslut på nämnd- och direktionsnivå. På Helsingfors stads nämnders och direktioners föredragningslistor finns det flest EU-kopplingar inom stadsmiljösektorn (76 %) och minst inom kultur- och fritidssektorn (46 %) samt inom sektorn för utbildning och fostran (47 %).  

Sammantaget visar kartläggningen konkret hur mångsidiga kopplingarna mellan lokalförvaltningen, det nationella beslutsfattandet och EU-lagstiftningen är. EU-lagstiftningen skapar tillsammans med den nationella lagstiftningen ramar för de självstyrande kommunernas verksamhet, men öppnar också nya möjligheter att utveckla den lokala verksamheten.
 

20 kommuner som ingick i studien:

I den nya utredningen ingick 6 kommuner som även ingick i utredningen 2014. Granskningen av Helsingfors var mer detaljerad också i den föregående utredningen.

– Nu när EU-valet närmar sig är det verkligen viktigt att förstå vilken avgörande roll kommunerna spelar vid verkställandet av EU-lagstiftningen. Och om man bara skulle ta fasta på en sak som ny EU-parlamentariker, skulle det vara förhandspåverkan. I EU-valet fastställs riktningen inte bara för EU utan också för kommunerna. Det är ingen överdrift att konstatera att EU-valet är ett kommunalval, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

– EU:s befogenheter bör inte utökas. För att uppnå målen med EU-lagstiftningen måste det finnas utrymme för att ta hänsyn till lokala och nationella förhållanden, säger  Ulla Karvo chef för EU-ärenden vid Kommunförbundet om utredningen. 

Mer information:

Resultaten av utredningen presenteras 14.2 kl. 14 i en direktsändning, där forskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi håller ett inledningsanförande om resultaten (på finska). Efter inledningen diskuteras resultaten och relationen mellan EU och kommunerna. Sändningen bandas och kan ses också i efterhand på Studio Linjats sändningssida och på Kommunförbundets YouTube-kanal.