De kommunala hälsotjänsterna bättre än sitt rykte

(Kommunförbundet informerar 19.11.2015) Åtta av tio kommuninvånare är nöjda med de kommunala hälsotjänsterna framgår det av Kommunförbundets omfattande invånarundersökning som 12 500 finländare besvarade. De som använt tjänsterna är nöjdare än de som saknar erfarenhet av dem.

De uppgiftslämnare som hade anlitat hälsotjänster gav mödra- och barnrådgivningen de högsta vitsorden. En så hög andel som 86 procent av dem bedömde att rådgivningstjänsterna har skötts väl.

Fyra av fem uppgiftslämnare som använt tjänsterna var nöjda också med sjukskötar- eller hälsovårdarmottagningen och med sjukhusvården.

– Enkätresultaten visar att de kommunala tjänsterna överträffar sitt rykte. De som använt tjänsterna ger utan undantag positivare bedömningar än de som inte har egen erfarenhet av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola- Sjöblom, som analyserat enkätresultaten vid Kommunförbundet.

Få använder social service, användarna relativt nöjda

Mindre än fem procent av de tillfrågade uppger sig ha använt social service. De som hade haft egen erfarenhet av social service har huvudsakligen varit relativt nöjda med den.

Av dem som använt social service var 72 procent nöjda med familjerådgivningstjänsterna. Drygt hälften av servicetagarna var också nöjda med tjänsterna för funktionsnedsatta, missbrukarvården, hemtjänsten för äldre och serviceboendet för äldre.

Tillgången till tjänster behöver förbättras

De som använt tjänsterna bedömer att tillgången och tillgängligheten är klart bättre än de som saknar erfarenhet av tjänsterna.

De klart största skillnaderna i bedömningarna av tillgång och tillgänglighet samt skötsel av tjänsten gäller tandvården och läkarmottagningen vid hälsocentraler. Tillgången och tillgängligheten i fråga om mentalvårdstjänsterna upplevdes vara sämst.

– De kommuninvånare som besvarat enkäten har helt uppenbart haft problem med tillgången till servicen, men när de väl fått service har erfarenheterna varit positiva.

Skötseln av social- och vårdtjänsterna samt tillgången och tillgängligheten upplevdes vara bäst i kommuner med 5 000–10 000 invånare. I bedömningarna av social- och hälsovårdstjänsterna är variationerna delvis stora mellan kommuner av olika typ och storlek och bland olika grupper av uppgiftslämnare.

Läkartjänster och tandvård mest använda privata tjänster

Kommuninvånarna tillfrågades också om hur mycket de använder privata social- och hälsovårdstjänster. Av privata tjänster användes läkartjänster och tandvård mest. Uppgiftslämnarna använde i mycket liten grad andra privata social- och hälsovårdstjänster.

– De kommunala tjänsterna anses vara välskötta också bland dem som har erfarenhet av motsvarande privata tjänst. Ändå har de privata tjänsterna i allmänhet uppfattats vara bättre än de offentliga, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

– Resultaten tyder på att privata läkar- och tandläkartjänster används delvis därför att det finns problem med tillgång och tillgänglighet i fråga om motsvarande kommunala tjänst.

Invånarenkäten en del av ett omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2, som utvärderar genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018. Programmet består av flera delprojekt.

I ARTTU2- programmet utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Kommuner som deltar i ARTTU2
Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala,  Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen deltar också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 335 5634

 

 

På Kommunförbundet.fi

Etiketter