Kommuninformationsprogrammet ändrar den kommunala ekonomirapporteringen – förberedelser borde vidtas redan nu
Kommunekonomiprogrammet har pågått redan i flera år. I programmet har man utvecklat kommunernas ekonomirapportering och berett en överföring av rapporteringen från Statistikcentralen till Statskontoret, där en ny informationstjänst inrättas. Från ingången av 2019 ska uppgifterna om kommunernas, samkommunernas och landskapens ekonomi rapporteras automatiskt varje månad i tjänsten Bokslut 2.0, som tillhandahålls av Statskontoret.
Rapporteringen gäller bokslutsuppgifter och kostnadsuppgifter för enskilda tjänster, vilka ersätter Statistikcentralens nuvarande uppgiftsklassificering. Samtidigt införs ett nytt kodsystem för rapporteringen, vilket innebär att XBRL-språket och kostnadsberäkningsmetoden ändras i enlighet med JHS-rekommendationerna. I framtiden kommer också annan information från kommunerna och landskapen att styras till Statskontorets informationstjänst.
Inom ramen för Kommuninformationsprogrammet har Finansministeriet utarbetat en färdplan som beskriver de åtgärder som behövs när kommunerna ska övergå till den nya rapporteringsmodellen. Förändringen träder i kraft vid ingången av 2019 och landskapen kommer att tillämpa den nya rapporteringsmodellen ända från början. Också kommunerna och samkommunerna borde klara av det vid samma tidpunkt. Både kommunerna, datasystemleverantörerna och de aktörer vars program i praktiken kommer att användas i rapporteringen och ekonomiförvaltningen borde redan nu börja bereda sig på förändringen.
Förändringens omfattning och de kostnader den medför kan variera mycket från kommun till kommun beroende på hur den nuvarande ekonomiförvaltningen är organiserad, vilka system som används och hurdana avtal ekonomiförvaltningen bygger på. Det lönar sig för kommunerna att skapa en helhetsbild av de val kommunen behöver göra. När helhetsbilden är klar kan kommunen också göra upp en tidsplan och få klarhet i vilka resurser övergången kräver. Kommunerna borde utreda vilken information och vilka processer och datasystem som behövs för de uppgifter som kvarstår hos kommunerna efter landskapsreformen, liksom också befintliga och behövliga ansvar och förbindelser. Det finns skäl för kommunerna att göra detta utredningsarbete under 2017.
Kommunförbundet samarbetar med Finansministeriet kring Kommuninformationsprogrammet, bland annat genom att stödja beredningen av JHS-rekommendationerna. Vi förhandlar också om hur kommunerna ska kunna stödjas i övergångsskedet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Kommunförbundet hoppas på dialog med kommunerna i denna fråga.
Centrala JHS-rekommendationer inom Kommuninformationsprogrammet:
JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner
JHS 192 om kontoplan för kommuner och samkommuner
JHS XXX om ekonomirapportering för kommuner och samkommuner (bereds under 2017)
JHS 194 om XBRL-taxonomi för kommuner och samkommuner och utvidgning till landskapen (uppdateras under 2017)
JHS XXX om kostnadsberäkning för kommuner och landskap (bereds under 2017)
JHS XXX om gemensamma lönsamhets- och produktivitetsmått för kommuner och samkommuner (bereds under 2017)
JHS XXX om kontoplan, budget och ekonomirapportering för landskapen (bereds under 2017)
JHS XXX om en serviceklassifikation för landskapen (bereds under 2017)
JHS XXX om kostnadsberäkning för landskapen (bereds under 2017)
JHS XXX om en serviceklassifikation för kommuner och samkommuner (färdigställs våren 2017)
