Coronaviruset sätter kommunernas ekonomi på prov och orsakar osäkerhet både på utgifts- och inkomstsidan

Rokotus

Den fortsatta spridningen av smittan, alla ändrade rutiner och specialarrangemangen som epidemin orsakat påverkar den kommunala ekonomin på flera olika sätt, den kan leda till ökade utgifter och minskade inkomster samt svårare framförhållning.

De omedelbara kostnaderna för vården av smittade patienter koncentreras till social- och hälsovården, särskilt till den specialiserade sjukvården. Sjukfrånvaro, beredskap, specialarrangemang och till exempel det ökade behovet av renhållning ökar kostnaderna också på andra områden, såsom bildnings- och räddningsväsendet samt stödtjänsterna. Men samtidigt kan kostnaderna minska eller fördröjas i någon av kommunens andra tjänster, till exempel på grund av att funktioner läggs ner helt, icke brådskade vård skjuts upp eller personalen permitteras.

Svagare efterfrågan minskar den totala lönesumman och därmed kommunalskatteinkomsterna. Samarbetsförhandlingar i företagen och permitteringshot påverkar både skatteinkomsterna och till exempel utgifterna för det grundläggande utkomststödet, av vilket kommunerna finansierar hälften. Inkomsterna minskar också på grund av förlorade avgiftsintäkter när idrotts- och kulturinstitutionerna är stängda och på grund av beslutet om lättnader i avgifterna för småbarnspedagogiken.

Hur mycket epidemin påverkar ekonomin beror på hur länge begränsningsåtgärderna varar och hur osäkerheten kring det fortsatta förloppet utvecklas. Ju mer konsumenternas förtroende och efterfrågan på marknaden påverkas, desto allvarligare och långvarigare blir effekten på ekonomin. Det är också möjligt att coronakrisen utlöser en ny våg av konkurser och en finanskris, eftersom företagens lönsamhet är svag särskilt i skuldsatta europeiska länder där ekonomin vuxit långsamt.

Närmare upplysningar:

Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 09 771 2077

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 09 771 2095

Regeringens riktlinjer för ändring av samfundsskatteandelen oklara

Vid regeringens presskonferens 16.3.2020 sades att regeringen förbereder sig på att avhjälpa de ekonomiska effekterna av epidemin, såväl i företagen som i kommunerna. En av åtgärderna är att höja kommunernas andel av samfundsskatten.

Presskonferensens presentationsmaterial avslöjar hur man tänkt stabilisera kommunernas ekonomi. Den viktigaste åtgärden är att regeringen följer utvecklingen inom kommunernas skatteinkomster och utgifter och förbereder sig att stödja kommunerna om situationen försvagas plötsligt.

Dessvärre avslöjade materialet också att den tillfälliga höjningen av samfundsskatteandelen sannolikt endast genomförs till den del regeringens coronakrisstöd till företagen minskar eller skjuter upp kommunernas samfundsskatteintäkter.

I regeringens presskonferensmaterial 16.3.2020 ingår följande punkter om stabilisering av kommunernas ekonomi:

 

  • Än så länge kan man anse att coronavirusets effekt på kommunernas ekonomi är relativt begränsad och att kommunernas likviditet är god.
  • Situationen kan dock ändras hastigt och bli en stor utmaning för många kommuner där den ekonomiska situationen är svår redan nu.
  • Regeringen förbereder sig på att vid behov stödja kommunerna i situationer där coronakrisen leder till ökade kostnader eller plötsligt minskade skatteintäkter.
  • Om regeringens åtgärder leder till en minskning eller uppskjutning av samfundsskatteintäkterna kommer kommunernas andel av samfundsskatten att höjas i motsvarande mån under en begränsad tid.

 

Närmare upplysningar:

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 09 771 2095

 

Uppföljning av kostnaderna för coronavirusepidemin i städer och kommuner

Kommunförbundet rekommenderar att städer, kommuner och sjukvårdsdistrikt följer upp kostnader som coronavirusepidemin orsakar, såsom direkta personalkostnader, pandemiavdelningskostnader, ökat behov av vårdmaterial m.m. så gott det går som en del av den ekonomiska uppföljningen. Kostnaderna kan följas antingen direkt med registreringskoderna i bokföringen eller med hjälp av kostnadsredovisningsmetoder.

Det är viktigt att kunna följa kostnaderna åtminstone i stora drag för att synliggöra dem. Ökningen i kostnaderna bör följas förutom inom den specialiserade sjukvården också inom den övriga social- och hälsovården men också inom övriga sektorer, såsom räddnings- och bildningsväsendet samt stödtjänster (särskilt renhållningen).

I sin helhet bör konsekvenserna av coronakrisen på stadens eller kommunens ekonomi bedömas mycket brett och ur olika synvinklar, t.ex.

  1. Minskade inkomster (skatteeffekten, avgiftsintäkter, andra inkomster),
  2. Ökade utgifter (social- och hälsovårdssektorn + andra sektorer, direkta och indirekta kostnader, inkl. sjukfrånvaro och övriga specialarrangemang),
  3. Övriga konsekvenser för ekonomin (t.ex. senarelagda investeringar, konsekvenser via finansieringsmarknaden osv.) och
  4. Permitteringshot

 

Närmare upplysningar:

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 050 592 8986

Sari Korento, utvecklingschef tfn 09 771 2616

Sirkka-Liisa Piipponen, sakkunnig, tfn 09 771 2083

 

Antagandena om skatteprognoserna ändras varje dag

På grund av coronaviruspandemin är det för närvarande mycket svårt att utarbeta skatteprognoser och antagandena ändras så gott som varje dag. Skatteprognosfilen som uppdaterades för hela landet på fredag 13.3 innehöll uppgifter som redan på måndag 17.3 på grund av regeringens nya riktlinjer blivit inaktuella och alltför optimistiska. Därför beslutade vi att inte ta fram kommunspecifika skatteprognoser utgående från fredagens kalkyler.

Enligt de senaste bedömningarna kommer Finlands ekonomi att drivas in i en recession. Finlands Bank uppskattar att Finlands BNP krymper i år med 1,5–4 procent på grund av coronaviruspandemin och den försvagade konjunkturen. De viktigaste ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset har att göra med hur länge osäkerheten om utvecklingen pågår och hur omfattande och långvariga begränsningarna blir i Finland och utomlands.  Finlands Bank bedömer att scenariot med en svagare ekonomisk utveckling blir allt mer sannolikt.

Konsekvenserna märks med fördröjning i form av minskade inkomster från kommunalskatten och samfundsskatten. En del av den här försvagningen beror på att sysselsättningen och därigenom lönesumman och företagens lönsamhet utvecklas svagare än väntat. I det första skedet är det turist- och restaurangbranschen som lider av att begränsningarna av rörligheten ökar medan konsekvenserna för fabriksindustrin är produktionsstopp och avbrott i de internationella produktionskedjorna.

Vi försöker så snart som möjligt uppdatera skatteprognoserna såväl för hela landet som kommunvis.

 

Närmare upplysningar:

Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor, tfn 09 771 2086

Benjamin Strandberg, sakkunnig, tfn 09 771 2082

Pekka Montell, sakkunnig, skattefrågor, tfn 09 771 2138

 

Behandling av bokslutet

Ikraftträdandet av beredskapslagen påverkar inte kommunens och samkommunens tidtabell för behandling av bokslutet, alltså ska kommunens bokslut godkännas före utgången av mars. Bokföringsnämndens kommunsektion kan inte heller ge mer tid för upprättandet av bokslut. Styrelsen kan enligt kommunallagen sammanträda elektroniskt.

Enligt Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om bokslut och verksamhetsberättelsen kan kommunens och samkommunens bokslut också undertecknas elektroniskt. Vid undertecknandet ska lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) beaktas. Bokföringsnämnden rekommenderar i sitt utlåtande KILA 1899/2012 stark autentisering.

Läs mer:

Bokföringsnämndens kommunsektions gällande allmänna anvisningar

Om tillstånd att underteckna bokslutet på annat sätt än med traditionella underteckningar

Kunnallisten toimielinten ja julkista tehtävää hoitavien organisaatioiden toimielinten pysyvästi säilytettävät pöytäkirjat ja niiden liitteet (på finska)

Sari Korento, utvecklingschef, tfn 09 771 2616

Sirkka-Liisa Piipponen, sakkunnig, tfn 09 771 2083

Säkerställ tillgången på finansiering i undantagsförhållandena

Coronavirusepidemin och åtgärderna mot den har också konsekvenser för kommunernas finansiering och tillgången på den. Svängningarna och prisfluktuationerna på finansmarknaden har varit kraftiga under de senaste veckorna, och läget förändras hela tiden. Stödåtgärder har vidtagits på marknaden, men man kan inte säga något säkert om deras effekter, eftersom läget för själva epidemin är oklart. 

Kommunerna och de andra kommunala aktörerna behöver bedöma finansieringen i fråga om såväl långfristig finansiering (framför allt återfinansiering av lån som förfaller till betalning) som likviditetshantering, dvs. i regel marknaden för kommuncertifikat. Enligt tillgängliga uppgifter har investerarnas efterfrågan på kommuncertifikat minskat.  Det lönar sig därför för kommunerna att åtminstone i ovan nämnda situationer förhandla med de finansiella instituten för att finna lösningar för lån som förfaller till betalning och för att vid behov ta i bruk andra kortfristiga finansieringsformer.

Det lönar sig också att notera att tidtabellerna för handläggningen av kreditärenden har förlängts i dessa undantagsförhållanden. Det lönar sig att kontakta de egna finansiärerna så tidigt som möjligt.

Jari Vaine, sakkunnig, finansiering, tfn 050 562 7687 09 771 2018

Etiketter