Minna Punakallio 27.1.2022

Ekonomisk översikt: Spurten i ekonomin år 2021 syns ännu år 2022

Minna Punakallio

Trots att coronapandemin blivit utdragen och gått i vågor har attackerna mot de samhällsekonomiska tillväxtsiffrorna varit lindrigare i Finland än till exempel under finanskrisen och depressionen i början av 1990-talet. Bruttonationalprodukten minskade år 2020 betydligt mindre än i EU-området i snitt och den återhämtning som inleddes i fjol fortsatte stabilt under slutet av året.

År 2020 minskade bruttonationalproduktens volym med 2,8 procent, men inom vissa sektorer såsom hotell- och restaurangbranschen samt trafiken har försvagningen i ekonomin varit betydligt mer abrupt än vad medeltalen utvisar. I efterfrågeposterna avspeglades recessionen i synnerhet som en kraftig minskning av exporten och den privata konsumtionen.

Regeringen Marin har tillsammans med många andra länder avvärjt de ekonomiska förlusterna av restriktionerna i samband med coronapandemin genom flera olika stödomgångar. Stödåtgärderna har mildrat den ekonomiska chocken men samtidigt kraftigt ökat skuldsättningen i statsfinanserna. Den kommunala ekonomin hölls i balans år 2020 tack vare den goda skatteutvecklingen, statens coronastöd och de utgiftsbesparingar som följde av vissa restriktioner.

Tillväxten tog år 2021 ett språng från coronasvackan till konjunkturtoppen

Den finländska samhällsekonomin vände i april 2021 uppåt efter restriktionerna och den svaga ekonomiska utvecklingen i början av året. Enligt de preliminära konjunkturuppgifterna fortsatte den goda ekonomiska tillväxten under resten av året, trots att coronasmittan gick i vågor, nya restriktioner infördes i december, osäkerheten och inflationen ökade och kostnadstrycket steg. Dessa faktorer lämnar säkert spår i de slutliga tillväxtsiffrorna för 2021. Finlands Bank har bedömt att flaskhalsar i produktionen kan minska fjolårets BNP-tillväxt med cirka 0,5 procentenheter.

För närvarande verkar förändringen i fjolårets BNP ligga på mellan 3,5 och 4 procent. Tillväxten har i slutet av året baserat sig på i synnerhet exporten samt konsumtionen av varor och tjänster. Siffrorna för 2021 i statistiken för samhällsekonomin behandlas närmare i Chefekonomens spalt under våren, när Statistikcentralens preliminära siffror för 2021 blir klara.

Kvartalsstatistiken visar dock redan klart att produktionssiffrorna för samhällsekonomin steg till samma nivå som före coronapandemin redan under det andra kvartalet 2021. Enligt prognoserna kommer tillväxttrenden före coronapandemin att nås först senare.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var ökningen i antalet sysselsatta enorm i början av 2021, eftersom man redan då uppnådde samma antal sysselsatta som före pandemin. Mätt enligt årligt medeltal ökade sysselsättningen med 60 000 personer under 2021 och sysselsättningsgraden var 72,3 procent.

I december hade trenden i sysselsättningsgraden redan stigit till 73,5 procent. En stor del av de nya arbetstillfällena är dock deltidsanställningar, så antalet arbetstimmar har inte ökat i motsvarande grad.

Antalet arbetslösa minskade enligt arbetskraftsundersökningen med 16 000 personer under 2021. Trenden i arbetslöshetsgraden har dock inte nått nivån före pandemin. Den långtidsarbetslöshet som Arbets- och näringsministeriet statistikfört har vänt en aning nedåt under de senaste månaderna, men långtidsarbetslösheten har ökat kraftigt från nivån före coronapandemin: cirka 44 000 personer. I december 2021 var cirka 145 000 arbetslösa arbetssökande kunder i kommunförsöken.

Återhämtningen avtar 2022, coronapandemin tar inte slut

Siffrorna för coronasmittan ökade kraftigt i december 2021 i och med omikronvarianten. De nya restriktioner som vidtogs för att bromsa smittspridningen och hantera sjukhuskapaciteten, längden på restriktionerna samt nedgången i konsumenternas och näringslivets förtroendeindikator, som förstärktes av det försämrade epidemiläget, påverkade den ekonomiska utvecklingen vid årsskiftet. Restriktionerna och nedstängningarna bromsar åtminstone i viss mån upp tillväxten i servicesektorn, som först nyligen visat tecken på återhämtning.

Enligt Finlands Banks ekonomiska översikt minskade Google-sökningarna på tjänster klart under årets sista kvartal och beloppet av de viktigaste bankernas kortbetalningar minskade i december jämfört med tidigare månader.

Också Googles mobilitetsdata visar att finländarnas rörlighet i fritidsaffärer och butiker har minskat under slutet av året. Konsumenternas mobilitet minskade dock inte lika kraftigt i Finland och i de centrala europeiska länderna som under tidigare smittvågor. 

Undersökningar visar att de ekonomiska konsekvenserna av coronavågorna har minskat med tiden i Finland. Även om restriktioner alltid medför ekonomiska förluster, har vaccinationerna och erfarenheterna av att leva med sjukdomen minskat de ekonomiska konsekvenserna av de senaste coronavågorna.

Den samhällsekonomiska utvecklingen bedöms inte längre vara lika starkt beroende av hur coronasmittan utvecklas som i början av pandemin. Coronan har blivit en faktor bland andra som påverkar den ekonomiska tillväxten. Den kan dock öka variationerna i den ekonomiska utvecklingen.

Den ekonomiska tillväxten i Finland förväntas avta i början av innevarande år för att relativt snart återgå till den tillväxttrend som föregick nedgången. Konjunkturinstitutens konsensusprognos är att BNP-tillväxten i år kommer att stiga till cirka tre procent på grund av det starka tillväxtarvet. Det är en klart snabbare takt än trendtillväxten i den finländska samhällsekonomin. 

Efterfrågan upprätthålls år 2022 av exporten och tillverkningsindustrin som tillsammans fortsätter att utvecklas positivt. Sektorerna främjas fortfarande av de omfattande internationella stimuleringsinjektionerna och den milda penningpolitiken efter coronapandemin.

Den globala ekonomin liksom ekonomin i euroområdet förväntas växa med cirka 4,5–5 procent i år. Industrins orderböcker är välfyllda, även om de första tecknen på ökad osäkerhet i näringslivets förväntningar har stärkts. År 2022 stöds exportefterfrågan också av att exporten av tjänster återhämtar sig. Den snabba ekonomiska tillväxten har kraftigt höjt energipriserna och även fått producentpriserna att stiga.

Tillväxten upprätthålls i år av byggandet, i synnerhet bostadsbyggandet, men på det hela taget har investeringarna utvecklats rätt svagt under de senaste åren. En svag investeringsefterfrågan i samhällsekonomin utesluter dock inte att betydande investeringsbeslut fattas i enskilda sektorer och på enskilda orter, såsom den bioproduktfabrik som ska byggas i Kemi.

Under 2022–2023 stöds ökningen av privata investeringar av finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Vid sidan av investeringar i produktions- och klimatåtgärder är det viktigt att också FoU-investeringarna ökar.

Tillväxten för tjänsterna väntas bli kraftig under 2022 trots restriktionerna under början av året. Utsikterna klarnar under slutet av året för många sektorer som ännu lider av pandemin, eftersom det fortfarande finns uppdämd inhemsk konsumtionsefterfrågan till följd av pandemin och hushållens sparande har hållits på en hög nivå.

Den privata konsumtionen har ännu inte återgått till samma nivå som före coronapandemin, men år 2022 förväntas den privata konsumtionen öka med 3,5–4 procent. Även den offentliga tjänsteproduktionen stöder tillväxt hos tjänsterna 2022. 

Nästa år är spurten slut – en utmanande konstellation för det kommande regeringsprogrammet

Nästa år förväntas tillväxten i samhällsekonomin åter motsvara tillväxttakten före coronapandemin. Då den internationella efterfrågan normaliseras börjar tillväxtsiffrorna för exportvolymen att minska och den uppdämda konsumtionsefterfrågan som uppstått under restriktionerna löser upp sig.

De ekonomiska tillväxtsiffrorna börjar igen närma sig siffrorna före coronapandemin. Bruttonationalprodukten väntas växa med endast cirka 3,5 procent globalt och cirka 1,5 procent i Finland. Tillväxten förväntas fördela sig rätt jämnt på konsumtion, export och investeringar. Antalet sysselsatta förväntas fortsätta att öka, särskilt inom servicesektorn. Lönesumman förväntas växa med cirka 3 procent 2023-2024.

De största frågetecknen i prognosen gäller troligtvis coronavirusvarianterna samt huruvida epidemin drar ut på tiden och blir svårare i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer. Frågetecken hänför sig också till huruvida prishöjningarna i synnerhet i Förenta staterna och euroområdet samt energisektorn verkligen är endast ett övergående fenomen. En ökad inflation kan bli långvarigare om lönekostnaderna på grund av inflationstrycket stiger till en högre nivå än väntat.

Finlands Bank har i sin senaste ekonomiska prognos uppdaterat den långsiktiga ekonomiska prognosen 2020–2070. Enligt prognosen kommer den ekonomiska tillväxten 2021–2040 att stanna på cirka 1,2 procent per år, varefter den avtar ytterligare.

Som ett särskilt hot lyfter prognosen fram minskningen av det mänskliga kapitalet på 2040-talet. Den långsiktiga tillväxtprognosen har försämrats jämfört med de föregående långsiktiga prognoserna. Den svaga ekonomiska tillväxten är en mycket utmanande utgångspunkt inför de kommande förhandlingarna om regeringsprogrammet.

Skribent

Skribenten är chefekonom vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MinnaPunakallio