Behovet av kommunalt bistånd till Ukraina fortsätter – så här kan kommunen hjälpa

Situationen i Ukraina är fortfarande kritisk på grund av det ryska anfallskriget och landet behöver ett brett stöd för återuppbyggnaden.

Natalia Lazarenko från Ukrainas kommunförbund tackar de finländska kommunerna för det ekonomiska stöd som de beviljat och de flyktingar som de tagit emot hittills. Enligt Lazarenko behöver kommunerna i Ukraina fortfarande mycket bistånd, det mest brådskande är att trygga uppvärmningen.

– Vi förbereder oss inför uppvärmningsperioden, vilket för närvarande är vårt största problem eftersom Ryssland förstört kritisk infrastruktur, säger Lazarenko.

Nu när vintern närmar sig behöver Ukraina uppvärmningsutrustning, såsom generatorer. Till och med sovsäckar behövs.

YLE:s utrikeskorrespondent Antti Kuronen påpekar att det fortfarande bor ett stort antal människor i Ukraina och att vintrarna där är lika stränga som i Finland.

– Till exempel i den stora staden Charkiv är infrastrukturen är förstörd. Gas och fjärrvärme fungerar inte. Elavbrott är vanliga, säger Kuronen.

– Samtidigt behöver vi trygga vår egen infrastruktur i Finland, men genom att stödja Ukraina bevakar vi också våra egna intressen, säger Ari Korhonen, specialsakkunnig i beredskap och säkerhet vid Kommunförbundet.

Kommunernas roll diskuterades av experter inom olika områden vid Kommunförbundets EU-delegations och internationella delegations årliga möte, International Forum 6.10.2022.

Det finns flera former av bistånd

Sedan kriget bröt ut har många finländska kommuner bistått Ukraina. Till exempel har vänorter skickat läkemedel och pengar. Uleåborgs stad har deltagit i att trygga vänorten Odessas världsarvsobjekt, säger MirjaVehkaperä, ordförande för stadsstyrelsen i Uleåborg.

Dessutom har det ingåtts nya vänortsavtal efter krigsutbrottet, till exempel mellan Åbo och Charkiv. Esbo har å sin sida understött internflyktingar i staden Kryvyj Rih.

Olika delar av Ukraina behöver olika slag av bistånd. En del ukrainare bor fortfarande nära striderna, en del längre bort, men inom räckhåll för missiler. Biståndets form beror på behoven i varje region.

Vilket är det rätta sättet för kommunen att hjälpa?

Många kommuner funderar på hur biståndet till Ukraina kan riktas rätt. Avdelningschef Marja Liivala vid Utrikesministeriet säger att Inrikesministeriet samarbetar med kommunerna i fråga om biståndet.

– För kommunerna är det viktigaste att hjälpa flyktingarna i Finland. Det är därför bäst att förnödenheterna riktas till ukrainare som kommit till Finland, konstaterar Liivala.

Utrikesministeriet understryker att det finansiella stödet till Ukraina också är viktigt. Det är bäst att kanalisera det finansiella stödet via stora organisationer. YLE:s Kuronen, som besökt Ukraina, säger att han inte har påträffat något missbruk i utdelningen av bistånd.

I framtiden kommer biståndssamarbetet att vara mer centraliserat. Europeiska regionkommittén har lanserat en allians för att samordna det stöd för återuppbyggnad i Ukraina som EU och dess medlemsstater ger.

Andra biståndsbehov och återuppbyggnad

Utöver uppvärmningskrisen finns det materiell nöd i skolorna. För att barnen ska kunna fortsätta att gå i skolan i skuggan av kriget behövs det bärbara datorer. I många regioner är det inte tryggt att gå i skola i närundervisning, utan undervisningen ordnas på distans.

Humanitärt bistånd behövs också för att många i Ukraina är arbetslösa på grund av att ekonomin har gått i stå.

– Ukrainas BNP kommer att fortsätta sjunka. Ryssland fortsätter förödelsen. Fattigdomsgraden kommer att förvärras ytterligare, säger Liivala från Utrikesministeriet.

Byggnadsmaterial behövs redan nu för att avhjälpa skadorna, men framför allt när ukrainarna vill återvända till sitt hemland.

– Den högklassiga finländska kompetensen inom infrastruktur är till stor nytta när man bygger en permanent infrastruktur, säger Korhonen från Kommunförbundet.