EU:s digitala suveränitet och amerikanska molntjänsters tillförlitlighet ur kommunernas perspektiv

Under de senaste månaderna har det förekommit diskussioner om europeisk digital suveränitet och amerikanska digitala tjänsters ställning inom den offentliga sektorn i EU:s medlemsländer. De världspolitiska nyheterna – i synnerhet den politiska instabiliteten i USA och president Trumps användning av handelspolitik som ett verktyg för stormaktspolitik – har ökat oron i Europa över riskerna med beroendet av amerikansk digital teknik.

Beroendet av amerikanska produkter gäller bland annat  

• plattformar för sociala medier,
• kontors- och kommunikationsprogramvara,
• molntjänster,
• verksamhetsstyrningssystem,
• lösningar för identitetshantering och datasäkerhetslösningar,
• operativsystem för dataterminaler,
• utrustning och programvara för datorhallar och datacenter, samt
• språkmodeller och applikationer inom artificiell intelligens. 

Det finns betydande expertis i Europa inom enskilda delområden, till exempel inom mobilnät, industrins verksamhetsstyrningssystem, vissa lösningar för generativ artificiell intelligens samt vissa branschspecifika operativa programvaror. Men ingen av dessa utgör så högt integrerade och interoperabla enheter som de amerikanska lösningarna.

Med suveränitet avses förenklat sagt beroendegraden. Ju mer ensidigt beroende man är av andra, desto mer kan andra begränsa ens handlingsfrihet, dvs. suveränitet, om de så vill. Suveräniteten stärks genom att minska ensidiga beroenden, så att den egna handlingsfriheten och driftsäkerheten ökar.

Åtgärderna för att stärka den europeiska digitala suveräniteten syftar framför allt till att öka antalet konkurrenskraftiga europeiska alternativ vid sidan av de digitala enheter, programvaror och tjänster som kommer från länder utanför EU. När det finns fler europeiska alternativ ökar vår kontinents eget handlingsutrymme. Samtidigt kan priskonkurrensen öka och priserna för digitala lösningar sjunka.

Vissa aktörer i Europa skulle vilja att målet att stärka EU:s digitala suveränitet skulle vara ett fullständigt oberoende av leverantörer av digitala tjänster och enheter från länder utanför Europa. En stor majoritet förespråkar dock inte att EU lösgör sig helt och hållet, utan snarare att det ska uppstå tillräckligt mycket konkurrenskraftig egen produktion i Europa, vilket skulle minska beroendet. Samtidigt skulle det också kunna skapa ett mer ömsesidigt beroende än tidigare, och därigenom göra det svårare för en part att ensidigt begränsa den andra partens verksamhet som påtryckningsmedel.

En ny ideologisk motsättning mellan USA:s administration och EU‑medlemsländernas intressen har fått EU att snabba på åtgärder för att främja digital suveränitet. Exempel på detta är EU:s rättsakt om moln- och AI-utveckling som är under beredning, strategin för öppna data och revideringen av upphandlingsdirektivet. Målen är bland annat att öka datacenterkapaciteten, stärka Europas egen molntjänstkapacitet vid hanteringen av kritisk information och främja lösningar med öppen källkod. 

I samband med revideringen av upphandlingsdirektivet bedöms också möjligheterna att i upphandlingar av digitala lösningar ställa beredskaps- och kontinuitetskrav som skulle stödja användningen av europeiska lösningar. I bakgrunden arbetar EU-institutionerna med att identifiera och sprida exempel på konkurrenskraftiga europeiska alternativ.

I Finland har statsförvaltningen uttryckt att molntjänster betraktas som säkra och kostnadseffektiva lösningar för lagring och hantering av den offentliga förvaltningens uppgifter. Finansministeriet har betonat att det inte finns några direkta hinder för att lagra sekretessbelagda uppgifter eller information som är säkerhetsklassificerad på TL IV-nivå i molntjänster, förutsatt att man vidtagit tillräckliga informationssäkerhetsåtgärder. Inom den offentliga förvaltningen diskuteras dock omvärldsutvecklingen kontinuerligt, vilket kan påverka riktlinjerna framöver.

För att öka den europeiska digitala suveräniteten i förhållande till amerikanska teknikleverantörer krävs ett omfattande europeiskt samarbete och åratal, kanske årtionden av långsiktigt arbete. För att åstadkomma förändring bör europeiska politiska beslutsfattare och myndigheter  

• utveckla EU:s investerings-, finansierings- och affärsmiljö genom ny lagstiftning,
• avveckla lagstiftning som hindrar utvecklingen av nämnda delområden,
• avveckla protektionistiska barriärer mellan EU-medlemsländernas digitala marknader, det vill säga skapa en fungerande europeisk digital inre marknad,
• säkerställa att EU:s upphandlingslagstiftning stöder utvecklingen,
• genom reglering styra tjänsteleverantörer att utveckla lösningar som skapar ekosystem av digitala tjänster bestående av interoperabla och sinsemellan konkurrerande dellösningar,
• främja utvecklingen och användningen av öppna källkodslösningar,
• aktivt dela erfarenheter och kunskap om konkurrenskraftiga europeiska lösningar samt
• säkerställa tillräckliga tilläggssatsningar för att stärka den europeiska kapaciteten.  

Effekterna av att främja europeisk digital suveränitet beror på hur och med vilket innehåll det genomförs. I värsta fall kan åtgärderna leda till en långvarig höjning av priserna på digitala lösningar och en försämring av kvalitet, dataskydd och integritet. I bästa fall kan de bidra till att skapa stora möjligheter för europeiskt näringsliv och offentlig förvaltning samt förbättra störningståligheten och säkerheten i det digitaliserade samhället.

Vad kan kommunen göra?  

Enskilda kommuner ansvarar för riskbedömningen och riskhanteringen i sin egen organisation (informationshanteringsenhet) samt för informationssäkerhetsåtgärder och lösningar baserade på dessa. Riskbedömningen omfattar även ansvaret för att säkerställa att riskhanteringen är anpassad till tillgängliga resurser och kapacitet, samt bedömningar av konsekvenser av identifierade risker. God riskhantering stöds bland annat genom att kommunen håller informationshanteringsmodellen uppdaterad.

Det gäller nu för kommunerna att följa statsförvaltningens tolkningar och riktlinjer som underlag för det egna beslutsfattandet. Det finns inte skäl att vidta förhastade åtgärder. 

Amerikanska terminal- och kontorsmjukvaror samt molntjänstlösningar är välintegrerade, interoperabla och har en hög datasäkerhetsnivå. I nuläget finns det knappast några konkurrenskraftiga europeiska alternativ till dem. Som en del av kontinuitetshanteringen och beredskapen kan man dock överväga om de mest kritiska uppgifterna i viss mån bör säkerhetskopieras till europeiska eller lokala servrar och lagringsenheter.

Kommunerna bör bedöma vilka möjligheter och risker som är förknippade med de åtgärder för digital suveränitet som planeras på EU-nivå, såsom nya lagförslag som är under beredning och planer för deras genomförande. Det är viktigt att lyfta fram deras förväntade effekter på aktörer inom den finländska kommunsektorn, antingen direkt till EU eller via Kommunförbundet, så att eventuella negativa konsekvenser av lagstiftningen kan avvärjas på förhand.

Dessutom kan man lyfta fram olika metoder och idéer som identifierats i kommunernas vardag för att utveckla det europeiska ekosystemet för digitala tjänster, standarder, finansierings‑ och upphandlingsvillkor samt modeller för organisering − inklusive de europeiska digitala lösningar och öppna källkodslösningar som redan visat sig fungera väl. Det vore bra att hitta sätt gå vidare från dagens slutna helheter, som är uppbyggda kring en enda tjänsteleverantör, mot öppnare system där det finns utrymme för dellösningar producerade av olika (europeiska) aktörer och som är sinsemellan välintegrerade.

Vad gör Kommunförbundet?  

Kommunförbundet följer utvecklingen samt diskussioner och riktlinjer på nationell och internationell nivå. Vi lyssnar på kommunernas synpunkter i frågan och för kommunsektorns budskap vidare till beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå samt till andra viktiga intressenter. Som en del av detta arbete genomförde Kommunförbundet i februari 2026 en enkät för att samla in synpunkter från kommunsektorns informationsförvaltning om de europeiska målen för digital suveränitet. Enkäten har distribuerats via de nätverk som samordnas av Kommunförbundet och enkätresultaten kommer att behandlas under våren i dessa nätverk samt där det är ändamålsenligt även i andra forum.

Kommunförbundet om Europas digitala suveränitet i ett positionspapper som stöd för EU‑påverkansarbetet för kommunsektorn (på finska).

Närmare upplysningar:  

• Positionspapper om EU:s digitala suveränitet: Jaana Jormanainen, specialsakkunnig
• Enkät till kommunerna om digital suveränitet: Martti Setälä, specialsakkunnig
• Utveckling inom digital suveränitet i kommunsektorn:  Tom Holmroos, data- och digitaliseringsdirektör 

Kommunförbundets nätverk och evenemang inom digitalisering och informationshantering 

• Nätverket Digisumpit
• Nätverket för kommunernas informationssäkerhetsansvariga
• Nätverket för kommunernas dataskyddsombud
• Nätverket för informationshantering
• Nätverket för informationsförvaltningsdirektörer 
• Nätverket EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunsektorns perspektiv
• Kommunernas digivecka (ordnas den första veckan i juni)