Vill ni effektivisera kommunens arbete för att främja barns och ungas välbefinnande och stärka användningen av information i beslutsfattandet? Vi söker 8–10 pilotkommuner till projektet Från information till åtgärder. 

Från information till effektiva åtgärder

Det finns mycket information om barns och ungas välbefinnande. Det kan dock vara utmanande att sammanställa och tolka informationen och omvandla den till praktiska åtgärder. När omgivningen och arbetssätten förändras, bland annat genom användningen av artificiell intelligens, är det allt viktigare att identifiera vilken information som är relevant och tillförlitlig och hur den kan användas för att främja barns och ungas välbefinnande. Kommunerna måste fundera över hur man går vidare från en gemensam lägesbild till att välja åtgärder, hur lösningarna blir en del av vardagen och hur åtgärdernas effekter följs upp.

Målet med projektet Från information till åtgärder är att stödja det arbete som redan utförs i kommunerna för att främja barns och ungas välbefinnande och stärka dess genomslag och behovsorientering. Inom projektet fördjupas kommunernas kompetens i fråga om att använda befintlig information, fatta informationsbaserade beslut och implementera åtgärderna i det praktiska arbetet. De åtgärder som valts ut på detta sätt motsvarar bättre de behov som identifierats hos barn och unga. 

I pilotprojektet utvecklas kommunbaserade sätt att kombinera information, ledning och praktiska åtgärder till ett mer effektivt arbete för att främja barns och ungas välbefinnande. Det centrala är det sektorsövergripande samarbetet mellan olika sektorer och aktörer. Inom projektet ordnas dessutom nationella evenemang där pilotkommunernas verksamhet, kommunernas lyckade experiment och lösningar presenteras.

Hurdana kommuner söker vi?

Vi söker pilotkommuner där man har identifierat ett fenomen eller en utmaning som gäller barns och ungas välbefinnande samt ett behov av att utveckla användningen av information för att lösa detta. Med barn och unga avses i det här projektet alla kommuninvånare under 29 år.

I projektet beaktas olika kommuners behov och utgångslägen. Projektet sker huvudsakligen på finska, men tvåspråkiga kommuner kan också ansöka. Projektets viktigaste material publiceras på finska och svenska.

Utgångspunkten för utvecklingen kan till exempel vara något av följande teman:

• Ledningsprocesser: hur kopplas informationsbehoven och de indikatorer som följs upp till kommunernas strategiska mål, hur behandlas informationen tillsammans och hur omsätts beslut i praktisk verksamhet?
• Informationsbaserad utveckling av tjänster: hur skapar man en gemensam lägesbild av utspridd information och hur väljer man åtgärder som stöder barns och ungas välbefinnande utifrån den? 
• Uppföljning och utvärdering av effekterna: Hur kan befintliga indikatorer och utvärderingsmetoder utvecklas ytterligare för att följa upp effekterna av arbetet för barns och ungas välbefinnande?
• Nya innovationer och djärva initiativ: genom vilka nya experiment eller arbetssätt kan man stärka användningen av information och samarbetet mellan aktörerna?

Vad får pilotkommunerna?

Pilotkommunerna får: 

• En högklassig faciliteringsprocess och kommunspecifika workshoppar
• Fungerande metoder som har kartlagts på nationell nivå och som kan testas
• Tillgång till ett kollegialt nätverk under projektets gång, där erfarenheter och god praxis delas 
• Stöd av projektledaren och tillgång till Kommunförbundets sakkunskap i utvecklingsarbetet

De nationella evenemangen som är öppna för alla ger också möjlighet att utveckla arbetssätten i den egna kommunen och lära sig av andra kommuners erfarenheter.

I utvecklingen granskas processerna vid beslutsfattandet. Hur väljer kommunen informationsbaserade åtgärder som stöder barns och ungas välbefinnande, genomför dem genom ledning och samarbete samt följer upp deras effekter? För att stödja detta tillhandahåller projektet verktyg och material för att omvandla information till åtgärder och stärka kommunens förmåga att fatta informationsbaserade beslut och vidta effektiva åtgärder. 

Vad förväntas av pilotkommunerna?

Pilotkommunernas arbete inleds i början av 2027 och kommunerna förbinder sig till projektet fram till hösten 2028. Arbetet planeras utifrån varje kommuns behov och de arbetssätt som lämpar sig för verksamheten. Vi kommer gemensamt överens om arbetstid, deltagande och praktiska arrangemang då projektet inleds. Pilotkommunerna förväntas avsätta arbetstid i proportion till utvecklingsområdets omfattning, utse en kontaktperson och delta i 2–3 kommunspecifika workshoppar samt eventuellt i nationella träffar. Kommunen står för resekostnader som deltagandet i nationella evenemang medför. Träffar ordnas bland annat i samband med Kommunmarknaden. 

Ansök i november

Ansökningstiden för pilotkommunerna är 11.11–4.12.2026. Ansök via denna blanket.

Kom och lyssna och ställ frågor på våra informationstillfällen

• onsdag 18.11 kl. 9–9.30 (Delta vid Teams) eller 
• måndag 23.11 kl. 10–10.30 (Delta vid Teams). 

Vid valet av pilotkommuner prioriteras kommuner där man redan har identifierat ett fenomen eller en utmaning som gäller barns och ungas välbefinnande och som man kan ta itu med genast i början av 2027. Valen meddelas direkt till de kontaktpersoner som angetts i ansökan och på Kommunförbundets webbplats.

Mer information om projektet och ansökan om att bli pilotkommun kan fås av projektchef Laura Mäkäläinen ([email protected]/tfn 0504413124). 

Mer information om projektet finns här: Från information till åtgärder – informationsbaserad ledning för barns och ungas välbefinnande (2026–2028) | Kommunförbundet

På projektets webbplats samlas även lyckade experiment eller lösningar från kommunerna i anslutning till temat. Egna experiment eller lösningar kan skickas in via blanketten på projektets webbplats.

Blanketten för ansökan om att bli pilotkommun i projektet Från information till åtgärder

Ansökan om att bli pilotkommun i projektet Från information till åtgärder sker via denna blankett 11.11–4.12.2026. 

Pilotkommunernas arbete inleds i början av 2027 och kommunerna förbinder sig till projektet fram till hösten 2028. Arbetet planeras utifrån varje kommuns behov och de arbetssätt som lämpar sig för verksamheten. 

Pilotkommunerna förväntas avsätta arbetstid i proportion till utvecklingsområdets omfattning, utse en kontaktperson och delta i 2–3 kommunspecifika workshoppar samt eventuellt i nationella träffar. Vi kommer gemensamt överens om arbetstid, deltagande och praktiska arrangemang då projektet inleds. Kommunen står för resekostnader som deltagandet i nationella evenemang medför. Träffar ordnas bland annat i samband med Kommunmarknaden.