Kommunekonomistatistiken januari–september: kommunernas ekonomi stärktes – samkommunerna i svårigheter

Enligt den färska statistiken över kommunekonomin för januari–september har coronapandemin påverkat kraftigt såväl kommunernas som samkommunernas ekonomi. Effekterna har förändrats under året i och med att pandemin dragit ut på tiden och regeringen fattat stödbeslut för att motverka pandemins följder.

Enligt de ekonomiska uppgifterna för januari–september har kommunernas och samkommunernas verksamhetsintäkter, bland annat avgiftsintäkterna, minskat medan verksamhetskostnaderna ökat måttligt då man under våren stängde ner service och sköt fram icke-brådskande vård. Bakom den måttfulla kostnadsutvecklingen ligger dock den akuta skötseln av coronapandemin och beredskapen i anslutning till den. Bägge har ökat såväl kommunernas som samkommunernas verksamhetskostnader.

Under årets tredje kvartal har kommunernas inkomster ökat genom det coronastöd som staten beviljat för den kommunala ekonomin. Stödet syns i synnerhet som en ökning av kommunernas statsandelar, men delvis också i kommunernas skatteinkomster, då kommunernas samfundsskatteandel höjts för 2020. Sjukvårdsdistriktens coronastöd på sammanlagt 400 miljoner euro syns ännu inte i statistikuppgifterna för januari–september.

Coronavåren syns i den kommunala ekonomin

Under januari–september fortsatte kommunernas verksamhetsintäkter att minska. Verksamhetsintäkterna var 3,3 procent mindre än under samma period förra året. Kommunernas avgiftsintäkter har drabbats särskilt mycket, de minskade med 160 miljoner euro under början av året, dvs. med cirka 15 procent. Avgiftsintäkterna har minskat under flera års tid bland annat på grund av besluten om sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken och försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik.

Kommunernas verksamhetskostnader har ökat måttligt i januari–september, men situationen varierar beroende på kostnadsslag. Verksamhetskostnaderna ökade med sammanlagt en procent i januari–september, medan lönerna ökade med endast 0,2 procent, personalkostnaderna med 0,5 procent och köpen av kundtjänster med 2,9 procent. Däremot har köp av andra tjänster och köp av material och varor minskat med ca 3,5 procent, medan t.ex. understöden har ökat med drygt 4 procent.

Kommunernas skatteinkomster har ökat mer än väntat i år. Enligt den preliminära statistiken över kommunekonomin ökade kommunernas skatteinkomster under januari–september med 4,2 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Jämförelsegrunden från fjolåret är exceptionellt låg på grund av reformerna med inkomstregistret och skattekorten under året, vilket innebär att de goda tillväxtsiffrorna för skatteinkomsterna delvis beror på en rytmstörning mellan kalenderåren i redovisningen av kommunalskatten. Den kraftiga ökningen av skatteinkomsterna beror också delvis på ett beslut av engångsnatur om att höja kommunernas samfundsskatteandel för 2020 samt på det permanenta beslutet att kompensera sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik genom en höjning av samfundsskatteandelen. Besluten uppskattas öka kommunernas inkomster från samfundsskatten med cirka 450 miljoner euro år 2020.

Kommunernas statsandelar ökade i januari–september med dryga 20 procent jämfört med samma period i fjol. Kommunernas statsandelar har ökat bland annat till följd av de stödbeslut som fattades i den fjärde tilläggsbudgeten i juni. En del av de här besluten gällde icke öronmärkt ersättning för inkomstbortfall och utgiftsökningar till följd av coronapandemin. En del av ökningen av statsandelarna gäller dock framtidsinvesteringar, kommunernas utvidgade uppgifter enligt regeringsprogrammet, det stöd för ensamföretagare som kommunerna beviljar samt ersättning för de betalningslättnader som beviljats företag år 2020.

Kommunernas nyckeltal förbättrades, skuldsättningen ökade kraftigt

Den goda utvecklingen i inkomstbasen har tillsammans med den måttliga ökningen i kostnaderna klart förbättrat räkenskapsperiodens resultat jämfört med fjolåret. Räkenskapsperiodens resultat i januari–september var cirka 1,3 miljarder euro bättre än vid motsvarande tidpunkt 2019.  Man bör dock komma ihåg att förra året var ett av de svagaste åren i den kommunala ekonomin, vilket innebär att stärkningen av kommunernas ekonomi under det tredje kvartalet endast innebär att räkenskapsperiodens resultat börjar närma sig det ekonomiska läget 2016–2018.

Den osäkerhet som coronapandemin fört med sig märks inte ännu som en minskning i kommunernas investeringar. Kommunernas investeringsutgifter ökade under början av året med cirka 12 procent. Investeringarna i byggnader samt aktier och andelar har ökat särskilt kraftigt. Det senare antyder att vissa kommuner under innevarande år har verkställt bolagiseringar av tillgångar. Kassaflödet från kommunernas verksamhet och investeringar stärktes i januari–september på grund av kommunernas starka inkomstutveckling och måttliga kostnadsutveckling med cirka en miljard euro jämfört med i fjol. Under tredje kvartalet steg kassaflödet från verksamheten och investeringarna något över nollstrecket.

Den raska investeringstakten har inneburit en ökning av kommunernas lånestock, men lånestockens tillväxttakt minskade klart under det tredje kvartalet i år. Lånestocken under januari–september var cirka 3 procent större än i fjol.

Coronan drabbar samkommunerna

Coronapandemin har påverkat samkommunernas ekonomi i form av minskade inkomster, men även som en måttligare ökning av kostnaderna än normalt. Verksamhetskostnaderna för samkommunerna på fastlandet ökade i januari–september med 1,0 procent jämfört med motsvarande period i fjol och verksamhetsintäkterna minskade med drygt en procent. Verksamhetsintäkterna har minskat på grund av att sjukvårdsdistrikten koncentrerat sig på akutvård för coronapandemin medan den icke-brådskande vården skjutits upp till en senare tidpunkt. Utöver sjukvårdsdistrikten har dock även verksamheten vid andra samkommuner, såsom utbildningssamkommunerna, påverkats av coronapandemin. Minskade verksamhetsintäkter är mycket ovanligt i samkommuner för de har knappt några andra inkomstkällor.

Läs mer om de uppgifter som Kommunförbundet samlat in från sjukvårdsdistriktens delårsrapporter för januari–augusti (på finska) här.

De minskade inkomsterna och ökade kostnaderna märks tydligt i samkommunernas ekonomiska nyckeltal. Samkommunernas verksamhets- och årsbidrag samt räkenskapsperiodens resultat minskade kraftigt i januari–september jämfört med samma period under tidigare år. Den svaga situationen framkommer till exempel genom att samkommunernas verksamhetsbidrag har minskat från förra året med cirka 250 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat med cirka 300 miljoner euro.

Under det fjärde kvartalet i år beviljas också sjukvårdsdistrikten genom ett ansökningsförfarande coronastöd som kompensation för de kostnader och underskott som coronaepidemin orsakar sjukvårdsdistrikten.

Regeringen har i år anvisat sammanlagt 400 miljoner euro för sjukvårdsdistriktens coronastöd, men det är osannolikt att hela beloppet kommer att betalas ut inom det här året. Av beloppet kommer dock åtminstone den fjärde tilläggsbudgetens stödhelhet på 200 miljoner euro att vara utbetald till sjukvårdsdistrikten i december och den post på 200 miljoner euro som beslutats i den sjunde tilläggsbudgeten betalas senast i januari 2021. Mer information om fördelningsgrunderna och efterhandskontrollerna i anslutning till stöden fås till exempel i samband med ansökningar om understöd eller ur Finansministeriets (på finska) kommunikationsmaterialexternal link.

Trots samkommunernas svaga inkomstflöde ökade investeringsutgifterna i januari–september fortfarande kraftigt, 13 procent. Investeringarna i fasta konstruktioner och anordningar ökade särskilt kraftigt. Även samkommunernas lånestock växte markant. I januari–september ökade samkommunernas skuldsättning till nästan 21 procent.

Det kommunalekonomiska läget i ett nötskal

Innevarande år har varit mycket exceptionellt för kommunernas och samkommunernas ekonomi. Coronapandemin har under året orsakat såväl funktionella utmaningar som stora förändringar i de ekonomiska prognoserna för den kommunala ekonomin. Våren 2020 var ovissheten om såväl samhällsekonomins utveckling som coronans konsekvenser för kommunernas ekonomi stor.

Granskat i efterhand har de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen inte blivit så stora som väntat i år. Skatteinkomsterna har inte sjunkit på det sätt som man förväntade sig i våras, och även utgifterna har ökat endast måttligt. Omständigheterna förändras dock snabbt och närmare information om statistiken över kommunernas ekonomi under det fjärde kvartalet av coronaåret 2020 fås i början av februari. Det är dock sannolikt att den kommunala ekonomin kommer att stärkas ytterligare mot slutet av året och att nyckeltalen för den kommunala ekonomin klart kommer att förbättras jämfört med de svaga siffrorna 2019.

Det ekonomiska läget varierar dock mycket mellan kommunerna och samkommunerna. Det är klart att både det allmänna ekonomiska läget, det coronastöd som staten beviljar kommunerna och de ekonomiska förlusterna av coronapandemin inverkar olika på olika kommuner. Det är också klart att de ekonomiska förlusterna av coronapandemin inte begränsas till 2020.

Pandemin kommer att orsaka förluster också under de kommande åren. I bästa fall ger den också upphov till vinnare. I vilket fall som helst måste man anpassa sig till och förbereda sig på pandemin och den efterföljande tiden på så många olika sätt som möjligt.

Bilaga:

På finska: Tilastopaketti: Kuntatalous tammi-syyskuussa 2020
Lähde: Tilastokeskus, kuntatalous neljännesvuosittain -tilasto