Ellica Mildh 1.11.2022

Efterlyses: unga finländare villiga att arbeta i EU-organen

I samband med att Finland blev medlem i EU år 1995 rekryterades ett stort antal finländare till EU-organen. Snart blir det dags för de tjänstemän som rekryterades i den första vågen att gå i pension.  

Nu står vi inför ett problem: attraktionskraften för en EU-karriär har avtagit under åren. Det råder brist på en ny generation av tjänstemän, som kunde fylla de finländska företrädarnas skor i EU-institutionerna. 

Utöver Finland och finländarna som arbetar i Bryssel har till exempel Europeiska kommissionen uttryckt sin oro över den geografiska obalansen i rekryteringen till institutionen. Finländare nämns som en av de nationaliteter som redan i nuläget är avsevärt underrepresenterade bland yngre tjänstemän.  

Sökanden behöver stöd inför krävande rekryteringstävlingar  

De tidskrävande och komplicerade rekryteringstävlingarna för att bli anställd vid kommissionen lockar inte unga sökande. Processerna är främmande för oss finländare. 

För tillfället finns varken nationalitetskvoter eller rekryteringstävlingar, som skulle främja möjligheten för underrepresenterade nationaliteter att bli rekryterade till kommissionen. Därför är det speciellt viktigt att sökanden skulle få stöd av hemlandet under processen.  

Tidigare i höst deltog jag i ett evenemang som ordnades av Helsingfors Universitets EU Alumni Club i Bryssel. Temat för evenemanget var universitetets roll i att öka de ungas kännedomen om karriäralternativen inom EU.  

Under min studietid fick jag aldrig information om det breda utbudet av olika karriärmöjligheterna inom EU. Flera andra som deltog i evenemanget konstaterade samma sak. 

Det finns dock flera sätt för unga att få sin fot innanför dörren i Bryssel, exempelvis via kommissionens Bluebook-praktik och det efterföljande Junior Professional-programmet. De finländska universiteten borde ta en större roll i att sprida kännedom om de här programmen. 

I Finlands intresse att vidta åtgärder 

Enligt våra utredningar har omkring 60 procent av kommunernas uppgifter och beslut sitt ursprung i EU:s regelverk. Liknande resultat har uppnåtts också i många andra EU-medlemsstater, såsom Danmark.  

Det ligger i kommunernas intresse att ha finländare med god lokalkännedom i kommissionen. Det gynnar oss när EU:s experter känner till hur det är att leva i Finland; både i de glesbebyggda kommunerna i norr och de tvåspråkiga kommunerna i väst.  

Trots att tjänstemännen i kommissionen inte representerar sitt eget hemland, arbetar deras generaldirektorat med frågor som direkt berör Finland. Med tanke på EU:s legitimitet är det viktigt att tjänstemännen representerar medlemsstaterna på ett balanserat sätt. Det leder förhoppningsvis också till att det uppfattade avståndet mellan medborgarna och EU krymper. 

Att söka sig till en EU-karriär handlar inte endast om den sökandes egen aktivitet. För att lösa utmaningen, krävs det nu att aktörer på olika nivåer så snabbt som möjligt slår sina kloka huvuden ihop - allt från den lokala nivån till statsrådet och universiteten.  

Kom med i Politikveckan! 

Den årliga politikveckan pågår som bäst. Temaveckan koordineras av de politiska ungdomsorganisationernas takorganisation Finland Allians. Vi är Politikveckans samarbetspartner. 

Allianssi erbjuder undervisningsmaterial till de deltagande skolorna, läroanstalterna samt övriga grupper av unga och vuxna. Materialet fungerar som bakgrund för diskussioner med de unga kring årets tema: möjligheten att samarbeta och hantera problemsituationer trots meningsskiljaktigheter såväl inom politiken, som i de ungas vardag. Läs mer på Allianssis hemsida

Skribent

Ellica Mildh on EU-harjoittelija Kuntaliiton Brysselin-toimistossa. Harjoittelun rahoittaa Svenska kulturfonden.