Kommunerna har en nyckelroll i att inkludera unga i beslutsfattandet

I höstas föreslog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att år 2022 skulle utlysas till Europaåret för ungdomar. I talet lyfte hon fram att unga har befunnit sig i en särskilt svår situation till följd av covid-19-pandemin. Hon citerade den tidigare kommissionsordföranden Jacques Delors uttalande: ”Hur ska vi kunna skapa ett Europa om de unga inte ser det som ett kollektivt projekt och en bild av sin egen framtid?”.

Syftet med temaåret är att uppmärksamma de ungdomar som offrat en del av sin ungdomstid under pandemin. Distansundervisning, ökad ensamhet och inställda planer har påverkat den unga generationen särskilt hårt. Nu är det läge att lyssna på deras oro och önskemål för framtiden, såväl på lokal nivå som i EU-beslutsfattandet.

"De utmaningar som unga ställs inför samt deras önskemål kan sannolikt uppmärksammas mest effektivt i de kommuner och städer där de unga bor, går i skola, arbetar och använder tjänster."

En av de centrala frågorna som lyfts fram av bland annat EU-parlamentariker är hur de unga kan involveras i planeringen och utformningen av temaåret. Här har den lokala nivån en nyckelroll. De utmaningar som unga ställs inför samt deras önskemål kan sannolikt uppmärksammas mest effektivt i de kommuner och städer där de unga bor, går i skola, arbetar och använder tjänster.

Vad innebär Europaåret för ungdomar i praktiken?

I EU används konceptet med temaår i huvudsak för att sprida information och skapa diskussion över EU-ländernas gränser kring utvalda ämnen. Även om temaåren i sig inte fastställer särskilda skyldigheter för medlemsstaterna kan de fungera som verktyg för att uppmärksamma aktuella frågor gentemot nationella och europeiska beslutsfattare.

Under Europaåret för ungdomar är målsättningarna bland annat att uppmärksamma de möjligheter övergången till ett grönare och med digitalt samhälle kan medföra för unga, samt stärka och stödja unga i att hitta sin plats i samhället. Till planen hör även att främja olika redan existerande möjligheter för unga i Europa, samt fokusera på ungas deltagande samt deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.

I praktiken ska temaåret genomföras med hjälp av olika evenemang, konferenser och kampanjer runt om i EU-länderna. Syftet är också att göra forskning och utredningar om ungas situation i Europa, samt att understöda program, finansieringsmöjligheter, nätverk och projekt som är viktiga för unga i EU.

Under de europeiska temaåren riktas även EU-finansiering till olika åtgärder med anknytning till det aktuella temat. Den här gången har temaåret garanterats minst 8 miljoner euro genom Erasmus+ -programmet och den Europeiska solidaritetskåren. Summan har kritiserats bland annat av EU-parlamentariker för att vara för anspråkslös i förhållande till de målsättningar som presenterats.

Har Europaåret någon betydelse i praktiken?

Vilken betydelse Europaåret för ungdomar slutligen kommer få beror på hur de fastställda planerna och målsättningarna tar form i praktiken.

För att genomföra temaåret har kommissionen uppmuntrat EU-länderna att utse egna nationella samordnare, som ska ansvara för att i praktiken organisera program på nationell nivå. I Finland fungerar Utbildningsstyrelsen som samordnare. I Finland kommer olika evenemang för unga ordnas, men även kampanjer och intressebevakningsarbete kring problem som påverkar de ungas vardagsliv, så som hinder för internationell rörlighet.

I sista hand kräver ett lyckat europeiskt temaår ett brett och aktivt deltagande på alla nivåer. Utan konkreta åtgärder och idéer riskerar den praktiska betydelsen av året att bli liten.

Därför utmanar vi er alla att ta del av Europaåret för ungdomar – i våra kommuner och städer där de unga bor. Hur kan vi på bästa sätt säkerställa att den unga generationen verkligen kan delta i beslutsfattandet och vara med och forma vårt samhälle? Vilka beslut och åtgärder krävs för att garantera en så bra framtid som möjligt för unga? Många av de utmaningar som unga möter i sin vardag kan slutligen lösas på lokal nivå. Som Ursula von der Leyen betonade i sitt tal behöver Europa alla sina ungdomar, och vi måste se till att ingen glöms bort.

Mera om Europaåret för ungdomar kan du läsa i nästa nummer av den tryckta utgåvan av Kommuntorget.

Skribent

Jenny Vuorenlinna har tidigare varit som praktikant vid Kommunförbundets Brysselkontor.