Minna Punakallio 8.3.2022

Rysslands attack mot Ukraina skapar en ny järnridå längs Europas gränser och försämrar kraftigt framtidsutsikterna

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland med stöd av Belarus en militär attack mot Ukraina. Krigshandlingar bedrivs inte endast med vapen utan även med andra medel såsom informationsspridning.

Ett av Rysslands mål är att stärka sin ställning gentemot väst genom att byta ut den politiska ledningen i Ukraina och införliva landet i Rysslands intressesfär. Ryssland har dock mött kraftigare motstånd än väntat i Ukraina och soldaternas framryckning i Ukraina har varit långsam ur Rysslands synvinkel. Krigshandlingarna har också utlöst en omfattande flyktingvåg i Europa.

Europeiska unionen, Förenta staterna och många andra länder har fördömt Rysslands krigshandlingar och belagt Ryssland och enskilda ryska medborgare med omfattande ekonomiska sanktioner. Tills vidare gäller sanktionerna dock inte energimarknaden, vilket innebär att Ryssland fortfarande får betydande inkomster av bland annat olja och naturgas.

Många länder, även Finland, har gett Ukraina militärt och humanitärt bistånd. Många företag har lagt ner sin affärsverksamhet och fryst sina investeringsplaner i Ryssland. Samtidigt håller Rysslands investerings- och samarbetsplaner i Europa på att stranda.

Enligt de första uppskattningarna kommer Rysslands BNP att minska med cirka 10–15 procent år 2022 på grund av sanktionerna. På lång sikt blir konsekvenserna större. I det här skedet råder det naturligtvis stor osäkerhet om hur kriget kommer att framskrida och vilka följder det kommer att ha.

Konsekvenserna för den finländska samhällsekonomin

För närvarande är det omöjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma krigets konsekvenser för Finland. Det är ytterst osäkert hur länge kriget kommer att pågå och hur det kommer att utvecklas under de närmaste månaderna. Kriget kommer dock oundvikligen att minska den tidigare prognostiserade ekonomiska tillväxten. De negativa konsekvenserna av sanktionerna i den ryska samhällsekonomin sträcker sig också till Finland, särskilt till de företag som inte hittar ersättande marknader för sina råvaror, produkter eller tjänster.

Yle har sammanställt en exempelförteckning över företag som håller på att dra sig tillbaka från den ryska marknaden på grund av sanktioner eller imageskäl. En del företag har fryst nya investeringar i Ryssland och i hela Europa funderar man nu i stor utsträckning på att frigöra sig från energiimporten från Ryssland.

Enligt Jyrki Ali-Yrkkös och Tero Kuusis uppskattning finns det i Finland cirka 2 100 företag som bedriver export till Ryssland. Om företagens export till Ryssland upphörde helt och hållet, skulle effekten i relation till storleken på Finlands ekonomi utgöra cirka en procent av bruttonationalprodukten. Också Finansministeriet har i sina preliminära bedömningar kommit fram till samma storleksklass.

I det första skedet skulle stoppet i exporten till Ryssland för Finlands del leda till samarbetsförhandlingar i en del företag samt till lägre konsumentpriser, ifall produkter som är avsedda för export till Ryssland säljs i Finland. Om kriget blir långvarigt kan motåtgärderna mot västländernas ekonomiska sanktioner och reträtten från den ryska marknaden, till exempel realiseringen av utländska företags egendom till ryska staten, avsevärt öka de samhällsekonomiska förlusterna av bortfallet i exporten till Ryssland.

Ryssland och Ukraina säljer bland annat olja, naturgas, spannmål och gödsel på världsmarknaden. Finland importerar i synnerhet olja från Ryssland, men är inte energiberoende av Ryssland, i motsats till många andra europeiska länder, såsom Tyskland och Storbritannien. Enligt Statens ekonomiska forskningscentral VATT är den finländska industrin också annars mindre beroende av fossila bränslen än många konkurrentländer. Därför är den finländska ekonomins internationella konkurrenskraft för närvarande inte särskilt hotad.

Mer information om strukturen i Rysslands utrikeshandel och Rysslands integration med andra länder före krigshandlingarna finns i Finlands Banks forskningspublikation.

Kriget syns omedelbart på energi- och råvarumarknaden i form av prisstegringar, då efterfrågan på råvaror från andra länder än Ryssland snabbt överskrider utbudet. Näringslivets forskningsinstitut ETLA har uppskattat att om den olja som produceras av Ryssland helt försvinner från världsmarknaden kommer literpriset på 95-oktanig bensin att stiga i Finland med cirka 50 cent från nuvarande cirka två euro.

På längre sikt kan de råvaror som Ryssland producerar ersättas med motsvarande råvaror från andra länder, med produktionsmetoder som kräver mindre fossil energi eller med mindre energikrävande konsumtion.

De höjda råvarupriserna och produktionskostnaderna för företag överförs snabbt till konsumentpriserna och inflationen. Om inflationen ökar långvarigt försvagas konsumenternas köpkraft och småningom också den privata konsumtionen. Överförs också inflationstrycket till lönenivån, kan löneinflationen skapa en spiral som underblåser sig själv.

Mer än av prisstegringen kan konsumtionen och investeringarna påverkas av den osäkerhet som kriget orsakar, den försvagade framtidstron, isoleringen och landrisken i anslutning till den geografiska närheten och de nära ekonomiska kopplingarna mellan Finland och Ryssland. Den ökade osäkerheten syns redan i förtroendeindikatorerna från början av mars och i ett stort antal stoppade investeringsprojekt.

Det finns också vissa tecken på att osäkerheten börjat kasta en skugga över hela den finländska samhällsekonomin. Till exempel har en del utländska turister avbokat sina resor till Finland. Den ökade osäkerheten syns också på aktiemarknaden, då aktiekurserna i Finland har sjunkit mer än i andra europeiska länder.

På finansmarknaden har prissättningen av krigets effekter först börjat, men på räntemarknaden har betydelsen av skyddshamnar accentuerats och den finska statens räntedifferens gentemot Tyskland har ökat. Å andra sidan fås kapital fortfarande mycket förmånligt till exempel i Europa.

Centralbankerna måste inom kort ta ställning till hur det energirelaterade pristrycket och inflationen ska dämpas i skuggan av kriget. Omständigheterna är sådana att nya försvagningar av realekonomin måste undvikas i samhällsekonomin. Kraven på nya stimulanspaket har ökat särskilt i anslutning till EU-ländernas gröna omställning.

Den finländska samhällsekonomin är alltså inte på väg mot en ny, brant recession. Rysslandskopplingarna har visserligen större betydelse i vår samhällsekonomi än i andra länder, men de är ändå begränsade. Tillväxttakten i samhällsekonomin påverkas fortfarande starkt av ”coronaarvet”. Enligt ETLA hindrar inte de krigshandlingar som för närvarande är förutsebara att tjänster öppnas globalt i takt med att coronan viker undan samt att produktionen och handeln med varor fortsätter.

Konsekvenserna för den finländska kommunekonomin

Kriget påverkar den finländska kommunekonomin via ett stort antal kanaler. Rysslands attack mot Ukraina påverkar också den offentliga sektorns utgifter och inkomster samt kommunekonomin.

Utöver kommunernas och samkommunernas ekonomi påverkar kriget också lönsamheten hos de kommunägda bolagen. Ett av de mest drabbade projekten torde vara Fennovoima som till merparten ägs av Kraftaktiebolaget SF. Bland ägarna finns utöver storföretag också många energibolag som ägs av kommuner.

Det är för tidigt att bedöma hur kraftiga konsekvenser kriget har för den offentliga ekonomin i Finland och inom vilken tidtabell de kumuleras. Allra först kommer konsekvenserna att synas som ett utgiftstryck främst i statsfinanserna: som nya anslagsbehov för försvar, säkerhet, beredskap och invandring.

Även den beredskap som hänför sig till kommunernas försörjningsberedskap, störningar och hybridpåverkan måste ses över eller påbörjas. Kommunerna utsätts också för utgiftstryck när de ska tillhandahålla tjänster för ukrainska asylsökande eller personer som kommit till landet med stöd av direktivet om tillfälligt skydd. Det är fråga om till exempel hälsovårdstjänster, småbarnspedagogik och undervisning.

Konsekvenserna beror på antalet personer som kommer till landet och deras inresestatus. Om Rysslands krig i Ukraina drar ut på tiden och får arbetslösheten att öka i Finland, förorsakas kommunerna merkostnader för arbetslösheten. Merkostnader uppkommer inom såväl social trygghet som tjänster för arbetslösa. Kostnaderna i anslutning till arbetslöshet koncentreras vanligen till stora städer.

Rysslands attack har oundvikligen också konsekvenser för skatteutfallet i den offentliga sektorn. Kommunekonomin ligger dock inte i främsta linjen när det gäller skatteeffekterna, utan de första effekterna kommer sannolikt att drabba konsumtionsskatterna. Även återverkningarna på samfundsskatten drabbar kraftigast staten, eftersom kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna är mindre än statens.

För kommunerna är kommunalskatten den viktigaste skatten. Kommunalskatt betalas också för förmåner, vilket jämnar ut fluktuationerna i intäkterna från kommunalskatten. Intäkterna från fastighetsskatten påverkas knappt alls av kriget.

Rysslands krigshandlingar har redan drastiskt skadat förtroendet och framtidstron i det finländska samhället. En risk som man måste förbereda sig på är att kriget sprider sig till andra länder. Likaså måste man vara beredd på snabba förändringar i den ryska samhällsstrukturen och en eventuell flyktingström från Ryssland. 

Skribent

Skribenten är chefekonom vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MinnaPunakallio