Verkställande av ändringar i livsmedelslagen

Livsmedelslagens ändringar har godkänts och de träder i kraft 1.9.2011. Ändringarna är betydande för den kommunala tillsynsmyndigheten. För att minska den administrativa bördan slopas det omfattande förhandsgodkännandet av livsmedelslokaler och i stället övergår man till ett anmälningsförfarande. Detta gäller till exempel butiker och restauranger. Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung omfattas också i fortsättningen av godkännandeförfarandet. 
 

​Tillsynen av små slakterier och inrättningar för vilthantering samt köttbesiktningen och tillsynen som sker där, överförs från kommunerna till staten (Livsmedelssäkerhetsverket Evira). Kommunen kan ta hand om köttbesiktningen om den har slutit ett avtal om besiktningen med Evira. Då ersätter Evira kommunen för de direkta kostnaderna av köttbesiktningen.

Tillsynen blir öppnare när tillsynsobjekten och de kommunala tillsyns-myndigheterna åläggs att i enlighet med Eviras föreskrifter offentliggöra inspektionsberättelser som myndigheten för livsmedelstillsyn har utfärdat. Också

regionförvaltningsverken offentliggör sina rapporter om bedömningen av den kommunala myndighetsverksamheten på det sätt som Evira föreskriver. Det behövs detaljerade anvisningar av Evira innan resultaten kan offentliggöras och förfarandet tas i bruk först efter föreläggandet av Evira.

Kommunerna bör se till att avgiftstaxorna för miljö- och hälsoskydd är upp-daterade så att de motsvarar den nya lagstiftningen och kan träda i kraft 1.9.2011.

I detta cirkulär inklusive bilagor används inspektion och kontroll parallellt

beroende på vilken lagstiftning det hänvisas till.

Närmare upplysningar: 
Tarja Hartikainen, tfn 050 373 8499
Mika Paavilainen, tfn 09 771 2176
Tero Tyni (taxorna), tfn 09 771 2246
e-post: fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

Dokumentkällor:
Lag om ändring av livsmedelslagen (352/2011) 
Statsrådets förordning om livsmedelstillsyn (420/2011) 
Jord- och skogsbruksutskottets betänkande (32/2010 rd) 
Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av livsmedelslagen 
(RP 293/2010 rd)

Bilagor
Bilaga 1 Mall för taxa
Bilaga 2 Mall för grundbesvär

Anmälan om livsmedelslokal

En livsmedelsföretagare ska göra en skriftlig anmälan om en livsmedelslokal till tillsynsmyndigheten i den kommun där anläggningen är belägen senast fyra veckor innan verksamheten inleds eller betydande ändringar i verksamheten görs (13 § i livsmedelslagen). Anmälningar om mobila livsmedelslokaler ska göras till tillsynsmyndigheten i den kommun där verksamheten inleds eller där anmälan tidigare gjorts om livsmedelslokalens verksamhet.

Anmälan till tillsynsmyndigheten behöver inte göras när de risker som hänför sig till verksamheten är låga med tanke på livsmedelssäkerheten och

1. verksamheten i livsmedelsbranschen äger rum i samma lokal som annan näringsverksamhet som företagaren bedriver,

2. företagaren är en enskild person, eller

3. verksamheten inte kan betraktas som idkande av näring.

Innehållet i anmälan har fastställts i 3 § i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn (420/2011).

"Ur anmälan om en livsmedelslokal enligt 13 § 1 mom. i livsmedelslagen ska framgå följande:

1. livsmedelsföretagarens namn, hemkommun och kontaktuppgifter,

2. företagarens företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning,

3. livsmedelslokalens namn och besöksadress,

4. verksamhetens art och dess beräknade omfattning,

5. när verksamheten beräknas börja,

6. uppgift om plan för egenkontroll.

En innehavare av ett torg- eller utomhusområde kan göra anmälan om livsmedelslokal med en beskrivning av den verksamhet som bedrivs på området.

Den tillsynsmyndighet som tar emot anmälan om livsmedelslokal kan av företagaren begära ytterligare upplysningar som är nödvändiga för handläggningen av anmälan."

Anmälan ska göras skriftligt. Också elektroniska dokument som har skickats till myndigheten uppfyller kravet på skriftlig form. Ett elektroniskt dokument som inkommit till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet (lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 13/2003). Elektroniska meddelanden sänds till myndigheterna på avsändarens ansvar. En myndighet ska utan dröjsmål meddela avsändaren av ett elektroniskt dokument att dokumentet har mottagits. Meddelandet om att dokumentet har mottagits kan sändas i form av en automatisk kvittens via datasystemet. Bekräftelsen av mottagandet inverkar inte på förutsättningarna för behandlingen av ett ärende, om vilka det föreskrivs särskilt.

Evira har en mall för meddelandet som kommunerna rekommenderas att erbjuda företagarna.

Handläggning av anmälningar och handläggningsavgiften

Handläggningen av anmälningarna har föreskrivits myndigheten för livsmedelstillsyn, vilket i princip avser ett organ, i den kommun där verksamhetsstället finns. Kommunen bör för tydlighetens skull i en instruktion delegera rätten att handlägga anmälningar till en tjänsteinnehavare.

Myndigheten fattar inget beslut med anledning av anmälan om livsmedelslokal. Myndigheten handlägger anmälan och tar ut en avgift enligt den taxa som fastställts (71 § 1 mom. i livsmedelslagen). Avgiften ska täcka kostnaderna för handläggningen. Som handläggning av anmälan anses mottagandet av anmälan, överföringen av de anmälda uppgifterna till myndigheternas databas över tillsynsobjekt och ett intyg till företagaren. Handläggningen omfattar också en preliminär riskbedömning av livsmedelslokalen på basis av de givna uppgifterna enligt det riksprogram för livsmedelstillsynen som avses i 47 § i livsmedelslagen. Tillsynsmyndigheten skickar ett intyg till företagaren när handläggningen är avslutad för att visa att livsmedelslokalen omfattas av den systematiska livsmedelstillsynen (14 § 4 mom. och 21 § i livsmedelslagen). För att det ska vara tydligt att tillsynsobjektet omfattas av den avgiftsbelagda tillsynen finns det skäl att skicka intyget till företagaren innan inspektionen eller överräcka det till företagaren vid den första inspektionen. Evira har en mall för intyget och kommunerna rekommenderas använda mallen.

Innan lagen träder i kraft bör kommunerna godkänna en taxa för handläggningsavgiften för anmälan. Det är skäl att inte börja handlägga anmälningar innan taxan är godkänd. Handläggningsavgiften bör täcka alla kostnader som förorsakas av handläggningen och intyget. Innehållet i anmälningarna har fastställts i förordningen så att de ska vara lika. Sannolikt blir det inte stora skillnader i hur länge det tar att handlägga anmälan. För tydlighetens skulle rekommenderas det att avgiften är lika stor för handläggningen av anmälan oberoende av tillsynsobjektens storlek. Arbetsinsatsen för handläggningen bedöms kräva cirka två timmar.

Inspektionen omfattas inte av handläggningen av anmälan och således kan inspektionen inte inkluderas i handläggningsavgiften. I och med handläggningen av anmälan övergår objektet till myndighetens systematiska tillsyn. Efter att anmälan mottagits kan myndigheterna alltså i enlighet med tillsynsplanen ta ut avgifter för inspektionerna. Detta bör också skrivas in i kommunens tillsynsplan. Myndigheten kan be att uppgifterna i en bristfällig anmälan kompletteras eller så kan de kompletteras under det första planmässiga inspektionsbesöket.

Om tillsynsmyndigheten i samband med handläggningen av anmälan inser att verksamheten inte kräver en anmälan (13 § 6 mom. i livsmedelslagen), ska myndigheten meddela företagaren detta. Ingen handläggningsavgift tas ut för en onödig anmälan som företagaren gjort.

Om tillsynsmyndigheten i samband med handläggningen av anmälan upptäcker att objektet kräver ett godkännande som anläggning (13 § 2 mom. i livsmedelslagen), ska myndigheten informera företagaren om att han eller hon för verksamheten ska ansöka om godkännande som anläggning i enlighet med 9 § i livsmedelslagen.  Inte heller i detta fall tas en handläggningsavgift ut för företagarens anmälan.

En livsmedelslokal som godkänts innan ändringen av livsmedelslagen (352/2011) träder i kraft behöver inte någon särskild anmälan för att anses ha anmälts som en livsmedelslokal. Om en sådan ansökan om godkännande som livsmedelslokal är anhängig när lagen träder i kraft 1.9.2011, anses ansökan vara en anmälan i enlighet med 13 § 1 eller 3 mom. i lagen. I det här fallet tas en handläggningsavgift ut för en anmälan enligt 13 § 1 mom.

Anmälan om en betydande ändring av verksamheten bör göras senast fyra veckor innan den betydande ändringen genomförs. En avgift tas ut för handläggningen av anmälan och företagaren får ett intyg över handläggningen.

Om företagaren byts ut eller verksamheten avbryts eller läggs ner ska detta meddelas utan dröjsmål. Ingen handläggningsavgift tas ut för dessa anmälningar. Tillsynsmyndigheten gör utifrån anmälan de behövliga ändringarna i databasen över tillsynsobjekt. Det är inte nödvändigt att skicka ett separat intyg över handläggningen av dessa anmälningar.

Godkännande av livsmedelslokaler som anläggningar

En livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet enligt 13 § 2 mom. i livsmedelslagen och vars verksamhet kräver godkännande av livsmedelslokal enligt artikel 4.2 i hygienförordningen om livsmedel av animaliskt ursprung (EG nr 853/2004), ska ansöka om godkännande av livsmedelslokal som anläggning hos tillsynsmyndigheten i den kommun där livsmedelslokalen är belägen innan verksamheten inleds eller betydande ändringar i verksamheten görs.

Evira godkänner slakterier och inrättningar för vilthantering samt anläggningar som finns i anslutning till dem, inklusive mobila anläggningar. Regionförvaltningsverket godkänner renslakterier och anläggningar som finns i anslutning till dem, inklusive mobila anläggningar.

Enligt 13 § 3 mom. i livsmedelslagen förutsätts inte en ansökan om anläggningsgodkännande av en primärproduktionsföretagare som av sina primärprodukter producerar livsmedel som är förenade med låg risk för livsmedelssäkerheten, men företagaren ska göra en anmälan i enlighet med 13 § 1 mom. i livsmedelslagen. Ingen handläggningsavgift tas ut för en sådan anmälan. Dessa funktioner kommer att detaljeras i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn.

Innehållet i ansökan om godkännande av anläggningen fastställs i 4 § i statsrådets förordning 420/2011:

"En ansökan om godkännande som anläggning enligt 13 § 2 mom. ska lämnas till tillsynsmyndigheten i två exemplar inklusive bilagor. Av ansökan ska framgå följande:

1. livsmedelsföretagarens namn, hemkommun och kontaktuppgifter,

2. företagarens företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning,

3. livsmedelslokalens namn och besöksadress,

4. verksamhetens art och dess beräknade omfattning,

5. uppgift om eventuella specialarrangemang vid användningen av lokalerna för att säkerställa livsmedelshygienen,

6. uppgift om ventilation, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och hantering av biprodukter,

7. beskrivning av ytmaterialen i produktions-, lager-, städ- och transportutrymmen samt i personalens sociala utrymmen,

8. när verksamheten beräknas börja.

Till ansökan ska fogas följande:

1) anläggningens situationsplan, planritning och ritning över VVS-installationerna, där anläggningens produktionslokaler, lokalernas användningsändamål samt placeringen av inventarier och anordningar framgår. Av anläggningens planritning ska framgå

a) transportrutterna för råvaror, tillverkningsämnen och färdiga livsmedel, förpackningsmaterial, biprodukter och avfall,

b) rutterna för personalen, inklusive underhålls-, transport- och städpersonalen,

c) placeringen av vattenposter och platser för tvättning och desinficering samt golvbrunnar,

d) temperaturerna i kylda utrymmen,

2) uppgifter om utrymmenas användningsändamål enligt den huvudritning som godkänts av byggnadstillsynsmyndigheten och om eventuella anhängiga tillstånd,

3) plan för egenkontroll.

Den tillsynsmyndighet som godkänner anläggningen kan av sökanden begära ytterligare upplysningar och handlingar som är nödvändiga för handläggningen av ansökan."

Handläggningen av ansökan om anläggningsgodkännande innefattar inspektioner. Ett överklagbart beslut ska fattas om ansökan. Vad beslutet ska innehålla anges i 7 § i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn:

"Av beslutet om godkännande som anläggning ska framgå:

1) företagarens namn och var anläggningen är belägen,

2) de ansökningshandlingar som ligger till grund för beslutet,

3) uppgifter om godkända eller villkorligt godkända funktioner,

4) begärda utlåtanden,

5) utförda inspektioner,

6) utredning om hörande av företagaren,

7) utredning om hörande av parter,

8) resultaten av eventuella undersökningar och utredningar,

9) i förekommande fall föreskrifter som meddelats eller villkor eller förbud som gäller verksamheten och motiveringen till dessa.

Till beslutet ska i enlighet med 46 och 47 § i förvaltningslagen (434/2003) fogas antingen en anvisning för begäran om omprövning eller en besvärsanvisning. I samband med godkännande och villkorligt godkännande ger Livsmedelssäkerhetsverket anläggningen ett godkännandenummer. Företagaren ska förvara ansökningshandlingarna och beslutet om godkännande i anläggningen, där de ska vara tillgängliga för den myndighet som övervakar anläggningen. "

Tillsynsmyndigheten ska avgöra ärendet inom 60 dagar efter att ärendet anhängiggjorts, om inte ärendets omfattning, brister i ansökan eller andra särskilda skäl förutsätter en längre handläggning. Handläggningen av ett ärende har inletts när anmälan har inkommit till myndigheten. Tillsynsmyndigheten kan i beslutet ställa villkor för att förebygga hälsofaror. Verksamheten i en anläggning får inte inledas eller betydande ändringar företas i verksamheten utan myndighetens godkännande. Tillsynsmyndigheten tar ut en avgift i enlighet med den godkända taxan för beslut om anläggningsgodkännande och som den godkänt för beslut om en betydande ändring av verksamheten.

Regionförvaltningsverket godkänner renslakterier och anläggningar som finns i anslutning till dem och sköter om livsmedelstillsynen av dem.

Beslutet om godkännande kan även vara villkorlig (6 § i statsrådets förordning om livsmedelstillsyn 321/2006).

Ankomstbevis enligt tjänstelagen

Kommunförbundet har gett anvisningar för ankomstbeviset enligt tjänstelagen i cirkulär 16/89/2010 "Verkningar av lagen om tillhandahållande av tjänster (1166/2009) på kommunens tillståndsmyndigheter". Myndigheterna behöver inte med anledning av anmälan om livsmedelslokal ge ett ankomstbevis enligt lagen om tillhandahållande av tjänster (nedan tjänstelagen) eftersom det inte är fråga en tillståndsansökan och inledandet av verksamheten inte kräver myndigheternas godkännande. Företagare som ansöker om anläggningsgodkännande bör fortsättningsvis få ett sådant ankomstbevis som avses i tjänstelagen. I beviset meddelas den uppskattade handläggningstiden för ansökan om godkännande.

Godkännandet av planer för egenkontroll slopas

Förpliktelsen till egenkontroll kvarstår hos företagen men godkännandeförfarandet för planerna för egenkontroll slopas 1.9.2011. I samband med den systematiska tillsynen granskar tillsynsmyndigheten planerna för egenkontroll och hur de fungerar. En tillsynsmyndighet ska vid behov ge livsmedelsföretagare behövliga anvisningar och uppmaningar så att egenkontrollens funktionsduglighet säkerställs. Myndigheten tar ut en tillsynsavgift för den systematiska tillsynen enligt den godkända taxan.

Offentliggörande av tillsynsuppgifter

Den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn ska offentliggöra resultaten av livsmedelstillsynen på det sätt som Evira föreskriver. För att uppgifterna ska vara sinsemellan jämförbara behövs det detaljerade anvisningar av Evira. Jord- och skogsbruksutskottet föreslog i sitt betänkade om lagändringen JsUB 32/2010 rd) att en opartisk tillsyn kan främjas genom att Evira utarbetar ett nationellt kvalitetssystem som är täckande och tillräckligt detaljerat och som fokuserar på praktiska frågor av betydelse. Kvalitetssystemet ska säkra ett enhetligt och opartiskt förfarande. 

Offentliggörandet av tillsynsuppgifterna ska också tydligt beskrivas i det riksomfattande programmet för livsmedelstillsyn och i kommunernas tillsynsplaner, eftersom kommunerna kan ta ut en avgift för inspektioner som ingår i den kommunala tillsynsplanen (71 § 1 mom. i livsmedelslagen). Offentliggörandet av tillsynsuppgifterna kan också leda till inspektioner som sker på företagarens egen begäran. Dessa inspektioner kan på basis av 71 § 2 mom. i livsmedelslagen och artikel 28 i kontrollförordningen (EG nr 882/2004) anses vara avgiftsbelagda extra offentliga kontroller.

Regionförvaltningsverken offentliggör sina rapporter om bedömningen av den kommunala myndighetsverksamheten enligt Eviras föreskrifter.

Tillsynsuppgifterna offentliggörs först efter att Evira har gett anvisningar och ett föreläggande om offentliggörandet.

Köttbesiktningen överförs från kommunerna till staten

Ansvaret för köttbesiktningen i små slakterier och inrättningar för vilthantering överförs 1.9.2011 från kommunerna till Evira. Evira kommer att genomföra en del av köttbesiktningarna med hjälp av sina egna besiktningsveterinärer. Evira kan också avtala om köttbesiktningen med kommunen och då ersätter Evira kommunen för de kostnader som uppgifterna föranleder. Kommunen bör se till att kommunens lagstadgade uppgifter går att sköta. Innan kommunen ingår ett avtal ska den noga överväga om den utöver de lagstadgade uppgifterna kan uppfylla villkoren i det eventuella avtalet.

Evira kan rekrytera kommunalveterinärer för köttbesiktningen. I dessa situationer tillämpas 18 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Paragrafen innehåller bestämmelser om tjänsteinnehavares bisysslor och konkurrerande verksamhet. Kommunalveterinärerna behöver bisysslotillstånd av sin arbetsgivare om köttbesiktningen sker under den tid som kommunalveterinären ska vara tillgänglig eller om tidsfördelningen för de uppgifter som kommunen ansvarar för och de uppgifter som staten ansvarar för inte kan anges tillräckligt tydligt eller om det är fråga om konkurrerande verksamhet. I annat fall är en anmälan om bisyssla tillräcklig. Kommunerna bör noga överväga om kommunalveterinärerna kan utföra köttbesiktningen så att också kommunernas lagstadgade uppgifter blir ombesörjda. Om kommunerna beviljar ett bisysslotillstånd är förutsättningen alltid att kommunens lagstadgade uppgifter prioriteras framom de uppgifter som omfattas av bisysslotillståndet.

Om det är ändamålsenligt att en kommunalt avlönad tillsynsveterinär sköter köttbesiktningen, så borde man i konsekvensens namn prioritera att avtalet ingås med kommunen.

Enligt övergångsbestämmelsen i lagändringen kan kött av frilevande vilt som är avsett för inhemsk konsumtion med tillstånd av en tjänsteveterinär i kommunen besiktas av tjänsteveterinären i kommunen också på ett annat ställe än i en inrättning för vilthantering, i ett slakteri eller i ett renslakteri under två år från det att livsmedelslagen trätt i kraft, om tillståndet har beviljats innan lagen träder i kraft. För denna köttbesiktning som kommunalveterinären utför tas en avgift ut enligt den taxa som kommunen godkänt.

Särskilda behörighetsvillkor

I statsrådets förordning om livsmedelstillsyn (420/2011) bestäms att kommunen ska ordna tillsynen över mjölkproduktionsenheter så att den sköts av en veterinär som står i tjänsteförhållande till kommunen och tillsynen över hönsäggspackerier så att den ansvaras för av en veterinär som står i tjänsteförhållande till kommunen.

Avgifter för tillsyn inom miljö- och hälsoskyddet

Målet för tillsynen inom miljö- och hälsoskyddet är att trygga kommuninvånarna en hälsosam och trygg livsmiljö. Lagstiftningen om miljö- och hälsoskyddet förpliktar kommunerna att ta ut avgifter för att handlägga anmälningar, tillståndsbeslut, systematisk tillsyn som utförs regelbundet och för extra kontroller om bestämmelserna inte har följts. Inom livsmedelstillsynen kan en avgift också tas ut för annan extra kontroll (till exempel för en inspektion på företagarens egen begäran eller en inspektion som görs till följd av en uppmaning, om verksamheten enligt uppmaningen ska rättas till inom en utsatt tid). I regel ges uppmaningarna på grund av sådana missförhållanden vars tillrättaläggande kan kontrolleras i samband med det följande systematiska inspektionsbesöket.

Med hjälp av tillsynsavgifterna kan kommunerna trygga tillsynens resurser. Kommunerna har ännu inte fullt ut utnyttjat tillsynsavgifterna för att trygga resurserna, utan en stor del av tillsynen bekostas fortfarande med skattemedel. Kommunerna bör se över avgiftstaxorna. Till detta cirkulär har en mall för taxan bifogats. Kommunerna kan använda den som underlag för sin avgiftstaxa. Avgiftsbeloppen beror på den kommunala tillsynsenhetens kostnader.

När kommunerna utvärderar tillsynsplanerna måste de också utvärdera vart tillsynsinkomsterna har gått. Regionförvaltningsverken utvärderar hur kommunernas tillsynsplaner realiserats. Rapporterna över utvärderingen av kommunernas tillsynsmyndigheter offentliggörs enligt Eviras föreskrifter.

Hur produktionskostnaderna för en prestation fastställs

Avgifterna ska fastställas enligt principen om kostnadsmotsvarighet.  De får vara högst så stora att de täcker kostnaderna för prestationerna. Full kostnadsmotsvarighet innebär prissättning enligt självkostnadsprincipen. Kostnadsmotsvarigheten räknas vanligtvis utgående från de budgeterade utgifterna.  Till de totala kostnaderna räknas produktionskostnaderna inklusive avskrivningar, en viss andel av förvaltningskostnaderna och räntan på kapital som är bundet till produktionsmedlen.

Avgiftsbelagda uppgifter utförs i huvudsak av tjänsteinnehavare, vilket innebär att avgiften kan grunda sig på vad kontrollpersonalens arbetstimmar kostar.  Till timlönen läggs med hjälp av en koefficient personalutgifter och övriga verksamhetsutgifter som kan hänföras till uppgiften jämte räntor, avskrivningar och en viss andel av förvaltningsutgifterna. Koefficientens storlek beror på kommunens kostnadsstruktur för verksamheten i fråga. Koefficienten dimensioneras så att kostnaderna som fastställs med hjälp av den motsvarar upphovsprincipen. För tydlighetens skull bör tillsynsenheten för myndighetens verksamhet fastställa ett pris per timme som alltid är lika oberoende av vilken tjänsteinnehavare som utför inspektionen.

Alternativt kan produktionskostnaden för prestationen bestämmas på basis av enhetens budgeterade årliga verksamhetsutgifter (i bokslutet) dividerade med antalet timmar per person inom enhetens kontrollpersonal, vilket ger priset på en arbetstimme. 

Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets anvisningar avdras vid uträkning av antalet årsverken från det totala antalet dagar per år alla lördagar, söndagar, söckenhelger och semesterdagar. Antalet arbetsdagar multipliceras därefter med den dagliga arbetstiden. Med en genomsnittlig semester (30 dygn) blir den årliga arbetstiden 1 640 timmar.

Artikel 27 i EG-förordning nr 882/2004 förutsätter att man vid fastställandet av avgifterna beaktar behoven hos de företag som är lokaliserade i regioner med särskilda geografiska begränsningar. Detta krav kan beaktas till exempel så att kostnaderna för kontrollpersonalens resor räknas med i de totala kostnader som ska divideras och genom att tiden för resorna dras av från den årliga arbetstiden. På så sätt hänförs kostnaderna för den tid som använts för resorna till timpriset för tillsynen.

Om inspektörerna får övertids-, kvälls- eller nattersättningar enligt AKTA för inspektioner som utförs utanför tjänstetid, kan man i taxan bestämma att avgifterna för dessa inspektioner höjs så att de motsvarar de höjda kostnaderna. Om ingen särskild ersättning betalas till inspektörerna för inspektioner som utförs under kvälls- eller nattetid, utan ersättningen ges som motsvarande ledig tid, kan sådana höjda avgifter inte ingå i taxan.

Kommunens myndighet bör också se till att utförandet av prestationerna inte orsakar högre kostnader än vad en ändamålsenlig prestationskvalitet förutsätter.

Bedömningen av tiden som går åt till en prestation

Avgiften bestäms genom att man multiplicerar den tid som använts för prestationen med det ovan nämnda priset på en arbetstimme. Avgiften kan fastställas på basis av den faktiska tiden eller alternativt genom att man på förhand bedömer den tid som prestationen tar för att till taxan kunna bifoga avgiftstabeller per objekttyp.  I större tillsynsenheter garanterar avgiftstabellerna att tillsynsavgifterna är lika så att avgifterna inte varierar beroende på inspektör. Vid uppskattningen av den tid som går åt till inspektioner beaktas utöver den fysiska inspektionen också den tid som går åt till förberedelser och till utarbetande av inspektionsberättelsen. Om resekostnaderna inte har räknats med i timpriset, kan resetiden inkluderas i den tid som går åt till inspektionen. Inspektionsfrekvensen och den tid som behövs för inspektionerna beror bland annat på verksamhetens art, dess omfattning, nivån på egenkontrollen och riskerna.

Beslut om taxan samt delgivning och sökande av ändring

Vid beslut om tillsynsavgifterna tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (365/1995). Kommunfullmäktige beslutar om de allmänna avgiftsgrunderna. I samband med budgetbehandlingen kan fullmäktige konstatera att dessa kostnader för miljö- och hälsoskydd kommer att tillämpas som grund för miljö- och hälsoskyddsavgifterna. I instruktionen fastställs vem som godkänner avgiftstaxan i euro.

I beslutet om att godkänna taxan är det befogat att ange när taxan träder i kraft. Tidpunkten bör fastställas så att protokollet med godkännande av taxan har hunnit justeras och läggas fram offentligt innan taxan träder i kraft.

Beslutet om kommunens taxa delges genom att beslutsprotokollet läggs fram offentligt i enlighet med 63 § i kommunallagen. Ett taxebeslut förutsätter utöver framläggandet av protokollet också effektiv information.

Ändring i kommunens beslut om taxan kan sökas i enlighet med bestämmelserna om ändringssökande i kommunallagen. Ett beslut om godkännande av taxan kan verkställas innan det vunnit laga kraft.

Grundbesvär

Om en företagare är missnöjd med en påförd avgift, närmare bestämt en avgift som grundar sig på den godkända taxan, kan han eller hon anföra grundbesvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med 9 § i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (706/2007). Även om grundbesvär anförs ska fakturan betalas senast på fakturans förfallodag. Grundbesvär får anföras om en offentlig fordran har påförts eller debiterats felaktigt.

Grundbesvär kan anföras inom fem år från ingången av det år som följer efter att fordran har påförts eller debiterats. Till den faktura som sänds till företagaren bör fogas en anvisning om hur grundbesvär anförs (en mall är fogad till detta cirkulär).

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari Nenonen
vice verkställande direktör

Jussi Merikallio
direktör, social- och hälsovård