Kommunala beslutsfattare kritiska till dubbel- och trippelroller

Enligt Kommunförbundets beslutsfattarundersökning förhåller sig sex av tio kommunala beslutsfattare kritiskt till dubbel- och trippelroller för de förtroendevalda, dvs. att samma person har ett parallellt förtroendeuppdrag till exempel som ledamot i kommunfullmäktige, i välfärdsfullmäktige och som riksdagsledamot.

Undersökningen genomfördes i september–oktober 2024 och besvarades av drygt 1700 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare i kommuner på fastlandet. Resultaten visar att en kritisk inställning till dubbel- och trippelroller är vanligt, oberoende av svarslämnarens ställning.

Ledande tjänsteinnehavare mest kritiska, kommunstyrelseledamöter mer toleranta

Enligt undersökningen anser särskilt ledande tjänsteinnehavare att det är problematiskt att flera olika förtroendeuppdrag sköts parallellt. Av de ledande tjänsteinnehavarna är hela 74 procent negativt inställda till detta, medan endast drygt hälften av styrelseledamöterna anser det problematiskt. Å andra sidan anser 17 procent av styrelseledamöterna att det är positivt med en kombination av uppdrag.

Antalet förtroendeuppdrag och använd tid påverkar åsikterna

Antalet kommunala förtroendeuppdrag påverkar attityderna. De som sköter fem kommunala förtroendeuppdrag förhåller sig betydligt mindre negativt till saken än de som sköter endast ett uppdrag. 

Också den tid som används för uppdragen inverkar: ju fler veckotimmar som används för det kommunala förtroendearbetet, desto mer positiv är inställningen till dubbel- och trippelroller. Enligt Kommunförbundets färska beslutsfattarundersökning används i genomsnitt 7 timmar i veckan för förtroendeuppdragen, men den förtroendevaldas roll inverkar dock på tidsanvändningen. Till exempel sätter styrelsens presidium i genomsnitt 14 timmar i veckan, styrelseledamöter och fullmäktiges presidium 9 timmar i veckan och fullmäktigeledamöter 6 timmar i veckan på uppdragen. 

Skillnader i inställning beroende på partibakgrund

Undersökningen avslöjar också skillnader beroende på partibakgrund. 

Förtroendevalda bland obundna och de Gröna är de som är mest kritiska till dubbla och tredubbla roller, medan Centerns representanter ser det som ett mer positivt fenomen. Kristdemokraterna och SFP är också något mer positiva än övriga partier. Samlingspartiet och SDP är i genomsnitt kritiska, men inte lika negativt inställda som Sannfinländarna och Vänsterförbundet.

Kandidatur i kommunalvalet har ett samband med synpunkterna

De som hade för avsikt att ställa upp i kommunalvalet eller som redan var ledamöter i välfärdsfullmäktige förhåller sig mindre negativt till parallella roller som förtroendevalda än de som inte har för avsikt att ställa upp i valet.

Kommunförbundet följer och analyserar utvecklingen av det kommunala beslutsfattandet och erbjuder information till stöd för beslutsfattandet och den offentliga debatten.

Arbetsgrupp utreder

Professorn i offentlig rätt Janne Salminen överlämnade i januari en juridisk utredning till Finansministeriet om möjligheterna att vara förtroendevald på flera olika förvaltningsnivåer, dvs. hurdana rättsliga begränsningar lagstiftningen sätter för parallella förtroendeposter i en kommun och ett välfärdsområde. I praktiken är det alltså fråga om jäv och valbarhet till organ, i synnerhet till styrelsen. 

– Förhoppningsvis innehåller utredningen material för lagtolkningen, men också för bedömningen av ändringsbehoven. En separat arbetsgrupp ska närmare bedöma eventuella behov av lagändringar före årets slut, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– Jag anser det mycket viktigt att frågan nu diskuteras på bred front och mångstämmigt, så att olika synvinklar blir beaktade.

– Det finns också goda sidor med dubbel- och trippelroller, men en utmaning är framför allt jävsfrågor, tidsanvändningen och anhopningar av uppgifter. Det är bra att få in ett nationellt perspektiv på lokal nivå och tvärtom, men det finns också andra sätt att tillgodose detta, säger Pekola-Sjöblom.

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

Den kommunala beslutsfattarundersökningen utfördes av Kommunförbundet genom en enkät hösten 2024. Det kom in 1 705 svar, som täcker över 90 procent av kommunerna på fastlandet. I beslutsfattarenkäten ingår dessutom en särskild kommungrupp där en tillräcklig mängd svar säkerställts.

Resultaten av enkäten publiceras etappvis och enligt tema under hösten 2024 och våren 2025.  Genom enkäten kartläggs vad beslutsfattarna gjort och deras åsikter om bland annat följande: 

• Arbetet som förtroendevald och kommunalvalet 
• Det kommunala beslutsfattandet och utvärdering av fullmäktigeperioden 
• Utveckling av den kommunala demokratin 
• Kommunens verksamhetsförutsättningar och livskraft 
• Hållbar utveckling

Målgrupp för den elektroniska enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. 

• Undersökningen synliggör kommunsektorns komplexitet och diversitet även ur de kommunala beslutsfattarnas perspektiv. 
• Undersökningen ger jämförelsematerial om nuläget och utvecklingen över tid i kommuner av olika typ och ur olika beslutsfattargruppers synvinkel. 
• Undersökningen erbjuder fakta och synpunkter från olika kommuner även med tanke på debatten i samband med kommunalvalet 2025.