Rekordmånga kvinnor i kommunledningen

Kommunförbundets färska analys av ordförandevalen för fullmäktigeperioden som inleddes i juni 2025 visar på betydande förändringar i kommunernas politiska ledning. Kvinnornas andel bland de ordinarie ordförandena för kommunfullmäktige och kommunstyrelserna steg till rekordhöga 43,5 procent. Särskilt Centern, men också SDP och Samlingspartiet, håller fortfarande starkt sin position i fråga om flest ordinarie ordförande, medan antalet ordinarie ordförande minskade i synnerhet bland Sannfinländarna. I valet syns också det ökade antalet unga, val av erfarna ledare liksom tidigare samt det fortsatt stora antalet riksdagsledamöter på ordförandeposter i kommunerna.

– Kvinnornas andel är nu högre än någonsin. Trenden har varit uppåtgående redan under flera mandatperioder, men ökningen det här året är markant. Det finns ändå fortfarande fler män som har en ordförandepost än kvinnor, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

De tre stora dominerar fortfarande i kommunerna

I juni valdes totalt 1 709 ordförande och vice ordförande i 292 kommuner på fastlandet: 930 till kommunfullmäktige och 779 till kommunstyrelserna.

Ordförandena i fullmäktige och styrelserna representerar oftast Centern, SDP eller Samlingspartiet. Dessa partier har 86 procent av posterna som ordinarie ordförande i kommunfullmäktige och 88 procent i kommunstyrelserna. Centern har betydligt fler ledande poster i förhållande till partiets fullmäktigeplatser: partiet innehar 42 % av ordförandeposterna i fullmäktige och 58 % i styrelserna, trots att det endast har 31 % av fullmäktigeplatserna. SDP:s representation bland styrelsernas ordförande är nu den högsta sedan 2009.

Rekordmånga kvinnor i ledningen

Andelen kvinnor i fullmäktigepresidierna steg från 34 procent till 43 procent, och bland styrelsepresidierna från 35 procent till 43,5 procent. Detta speglar förändringen inom hela fullmäktigefältet: under fullmäktigeperioden som inletts är andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter rekordhöga 45 procent. 

I allt fler kommuner leds både fullmäktige och styrelsen av kvinnor – sådana konstellationer finns nu i 53 kommuner, jämfört med i endast 30 kommuner för fyra år sedan. Kvinnor har valts till ordinarie ordförande både för fullmäktige och för styrelsen i kommuner av alla storlekar – de minsta är Karlö, Merijärvi och Kannonkoski. Av de största städerna har Esbo och Åbo kvinnliga ordinarie ordförande och i Åbo är dessutom hela styrelsens presidium kvinnor.

Flest kvinnor i ledningen finns i kommunerna Borgnäs och Sulkava, där både fullmäktiges och styrelsens hela presidium är kvinnor. Skillnaderna mellan landskapen är stora: flest kvinnor bland fullmäktigeordförandena finns i Mellersta Österbotten (75%) och bland styrelseordförandena i Kymmenedalen (83%).

– Kvinnornas stärkta ställning syns genomgående i hela kommunsektorn, både i små kommuner och i stora städer. Det är ändå intressant att könsfördelningen varierar mycket både i kommuner av olika storlek och mellan de olika landskapen, säger Pekola-Sjöblom.
 

Unga och erfarna sida vid sida

Den yngsta fullmäktigeordföranden är 23-åriga Viivi Immoinen från Juva och den yngsta styrelseordföranden 22-åriga Joona Paija från Urjala. Kommunerna på fastlandet har totalt 16 ordinarie ordförande som är yngre än 30 år. Största delen är centerpartister, men en del representerar också SFP, samlingspartiet eller SDP. Bland de unga finns Centerns riksdagsledamot Olga Oinas–Panuma, som fortsätter i ledningen för stadsfullmäktige i Pudasjärvi.

Den andra ytterligheten består av de erfarna: på fastlandet finns det 41 ordinarie ordförande som fyllt 70 år. Till de mest kända hör Kalervo Kummola (saml) från Tammerfors och förra statsministern Anneli Jäätteenmäki (Centern i Finland) från Lappo.

– De unga ordförandena tillför fräscha perspektiv och ny energi i kommunledningen, medan de äldre bidrar med gedigen erfarenhet. Det är viktigt att olika generationer deltar i besluten om kommunernas framtid, säger Pekola-Sjöblom.

Till fullmäktigeordförande valdes 7 personer under 30 år, dvs. 2,4 procent, och till styrelseordförande 9, dvs. 3,1 procent.

Röstmagneter har allt oftare en ledande post

Av röstmagneterna i respektive kommun, dvs. de kandidater som fick flest röster i kommunens röstmässigt största parti, valdes 66 procent till ordinarie ordförande för antingen fullmäktige eller kommunstyrelsen. Bland styrelseordförandena var andelen röstmagneter särskilt stor i kommuner med 20 001–50 000 invånare. I dessa kommuner fick nästan två av tre röstmagneter en ledande post.

– I många kommuner är ordinarie ordförandeskap en naturlig fortsättning på valframgång. Man bör ändå observera att alla partier inte alltid får sina röstmagneter valda till de högsta förtroendeposterna, säger Pekola-Sjöblom.

Riksdagsledamöter i fullmäktige

Totalt 162 riksdagsledamöter blev invalda i fullmäktige i sin hemkommun. Av dem har 19 valts till fullmäktigeordförande och 8 till styrelseordförande (Asikkala, Hyvinge, Ingå, Joensuu, Lojo, Outokumpu och Träskända).

Lika många riksdagsledamöter som i början av förra fullmäktigeperioden har valts till ordinarie fullmäktigeordförande, men bara hälften så många till ordinarie styrelseordförande.   

Det finns nu totalt 41 riksdagsledamöter i fullmäktigepresidierna och 13 i kommunstyrelsernas presidier. Antalen är i stort sett de samma som i början av förra fullmäktigeperioden.

Nästan alla ordförande är finsk- eller svenskspråkiga

Av fullmäktigeordförandena är 93,5 finskspråkiga, 6 procent svenskspråkiga och 0,7 procent samiskspråkiga. Av styrelseordförandena har 92 procent finska, 7,5 procent svenska och 0,7 procent något annat språk som modersmål.

Närmare information om resultaten i enskilda kommuner och landskap finns i bilagan (på finska).

Källa: Kommunförbundet, registret över förtroendevalda och kandidatregistret för kommunalvalet, Justitieministeriet.