Riktningen för kommunernas markanvändning och klimatarbete stakades ut 2021 men lämnar en del spänningsmoment till det nya året

Också detta exceptionella pandemiår går mot sitt slut. Det är dags att summera årets händelser ur kommunernas perspektiv gällande den byggda miljön och naturmiljön. När allt är klart och julen är här har vi äntligen tid att samla krafter exempelvis ute i vår närmiljö inför det kommande årets prövningar. I närmiljön kan vi glädja oss åt allt som kommunen åstadkommit.

Under årets lopp pågick arbetet kring styrmedel som är viktiga för markanvändningen i kommunerna. Efter fyra år av beredning i många svängar och överraskande vändningar sändes Miljöministeriets proposition om en speciallag på remiss, den viktigaste lagen för styrningen av verksamheten, ekonomin och samhällsutvecklingen i framtidens kommuner. Den kallas också plan- och bygglagen. Lagförslaget fick ett ganska svalt mottagande både i Kommunförbundet och i våra kommuner, oberoende av storlek eller geografisk placering. Som helhet betraktat sågs förslaget som en försämring av den nuvarande markanvändnings- och bygglagen.

Med tanke på verksamheten i kommunerna kan styrmedlen för markanvändning, byggnad eller trafik inte betraktas separat. De hänger ihop. Bland de lagar som tillsammans med markanvändnings- och bygglagen sändes på remiss i slutet av året bildar inlösningslagen, naturvårdslagen, klimatlagen och dessutom gruvlagen och projektet RYHTI om digitalisering av den byggda miljön en helhet, som tillsammans med verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen på ett avgörande sätt kommer att påverka kommunernas möjligheter att främja hållbar utveckling, vardagsservicen för invånarna och företagens verksamhetsförutsättningar.

I motsats till målen för smidig förvaltning, klimatet och digitaliseringen ser det ut som om denna helhet av styrmedel avsevärt skulle öka utrednings- och rapporteringsskyldigheterna och försvåra kommunernas markanskaffning som motverkar ett splittrat samhällsbyggande och främjar boende till överkomliga priser. Det skulle också försvåra utvecklingen av en kundorienterad elektronisk ärendehantering. Både i kommunerna och på Kommunförbundet är man oroad över den otillräckliga nivån på finansieringen av trafiken samt överföringen av finansieringsansvaret för trafiken från staten till kommunerna i form av avtalssamarbete och principerna för samfinansieringsmodellen. Ur kommunperspektiv kräver denna helhet av styrmedel därför betydande korrigeringar för att uppfylla sina mål.

Kommunernas vilja att ta itu med den största utmaningen i vår tid, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, tycks inte ha avtagit under pandemin. Det har varit fantastiskt att följa med Lahtis och Villmanstrands år som europeiska miljöhuvudstäder då de målmedvetet och medryckande arbetat på ett lokalt plan för att lösa globala miljöproblem. De som också visat klimatledarskap är de 13 kommuner som deltagit i klimatledningscoachningen (ILMAVA) samt de växande städerna i projektet NoNetLossCity som har som mål att minimera miljöförlusterna med en modell för ekologisk kompensation.

Beredskapspaketet 55 som EU-kommissionen lanserade i juli kastar sin skugga över ett effektivt klimatarbete i kommunerna. Paketets detaljerade bestämmelser tycks glömma de lokala förhållandena och friheten att välja de mest effektiva metoderna att minska utsläppen. Klimatarbetet som kommunerna hittills frivilligt och med hänsyn sitt utgångsläge drivit på ett exemplariskt vis har på senare tid omfattats av allt fler skyldigheter på EU-nivå. Det är hög tid att inleda en diskussion om finansieringen av den gröna omställningen i kommunerna enligt finansieringsprincipen. Om kommunerna inte uppnår sina klimatmål kommer Finland inte att vara koldioxidneutralt år 2035.

Året går mot sitt slut samtidigt som århundradets största kommunreform närmar sig. I början av 2023 ska organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överföras från kommunerna till välfärdsområdena. En rättvis överföring av kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter har krävt en hel del arbete på Kommunförbundet under årets lopp. Vi har proaktivt förberett kontaktytorna inom säkerhets- och beredskapsuppgifterna mellan välfärdsområdena och kommunerna och erbjudit information om olika sätt att sköta miljö- och hälsoskyddet.

Den uppgift som ligger framför oss är att trygga investeringskapaciteten i den byggda miljön så att den ekologiska återuppbyggnaden i våra kommuner kan fortsätta på önskat sätt. Pandemin och det förändrade klimatet har lärt oss att samhällenas resiliens spelar en nyckelroll i en välmående kommun. Jag tippar och hoppas att man kommer att sätta fart i dessa frågor och att kommunernas handlingsförmåga under de kommande åren kommer att stärkas.      

År 2022 gäller det. Då kommer riksdagen förmodligen att få besluta om viktiga propositioner som styr kommunernas byggda miljö och naturmiljö, eller så inte. Jag hoppas att våra beslutsfattare kommer att överväga noggrant de styrmedel som ger mest effekt i vår strävan efter trygga, sunda, fungerande och klimatresilienta samhällen som stärker naturvärdena.        

Tack till kommuner och partners för det här arbetsdryga året. Jag önskar er en fridfull jul och gott samarbete år 2022!

Kort om skribenten

Skribenten är direktör för enheten Samhälle och miljö vid Kommunförbundet.

På Twitter: @miirariipinen