Så borde tvåspråkigheten fungera i kommunen

Visste du att varningsmeddelanden ska ges på både finska och svenska i alla kommuner? Att du som jobbar i en tvåspråkig kommun ska använda finska och svenska i e-postens frånvaromeddelanden? Eller att invånarna i en tvåspråkig kommun ska få betjäning på båda språken och att fullmäktigemedlemmarna ska kunna delta i verksamheten oberoende av om deras modersmål är finska eller svenska?

En tvåspråkig kommun ska enligt språklagstiftningen betjäna på både finska och svenska på lika grunder. Numera när vi talar om hållbara kommuner, tänker vi ofta på ekonomisk, social, ekologisk och digital hållbarhet. Det är dags att föra in en ny term: språklig hållbarhet. För mig innebär en språklig hållbarhet att de båda nationalspråken används och att det finns förutsättningar för att verksamheten i kommunen ska fungera jämlikt och långsiktigt på båda språken.

Språklagstiftningen i Finland ger nationalspråken en stark juridisk ställning, men räcker det för att säkra en fortsatt tvåspråkighet? Nej, säger jag. Vi behöver göra mera för att synliggöra våra nationalspråk.

Vi ska använda båda språken i vardagen och låta dem synas så att vi tillsammans upprätthåller en levande tvåspråkighet. I kommunen vill jag höra båda nationalspråken talas. Jag vill att kommunens ledning använder både finska och svenska i sitt arbete. Jag vill höra anställda som leder motionsgrupper på båda språken och så vidare. Visionen är en levande tvåspråkighet där det alltid är bättre att tala det andra språket hackigt än att inte tala det alls.

I december 2021 godkändes en ny nationalspråksstrategi i Finland. Strategin gäller för de två nationalspråken finska och svenska. Målet är att säkerställa att det även i fortsättningen finns två levande nationalspråk i Finland.

Kommunförbundet vill bidra till målet och har uppdaterat språkrekommendationerna för kommunerna i en ny handbok. Handboken har som mål att fungera som stöd för en- och tvåspråkiga kommuner. Den hjälper kommunen att bättre följa språklagstiftningen men den ger också konkreta verktyg för en bättre förvaltning och utveckling av servicen.

Frågor som är bra att fundera på i kommunerna är vem det är i kommunens ledning som har helhetsansvar för servicen på kommunens andra nationalspråk. Hur ser man till att de två befolkningsgrupperna får service på det egna språket på lika grunder? Har kommunen granskat språkkunskapskraven för personalen och sett till att de motsvarar det verkliga behovet? På vilket sätt utvärderar och mäter kommunen hur bra servicen fungerar på det andra nationalspråket?

Kommunerna har en viktig roll i att främja nationalspråken i Finland. Av de 309 kommunerna i Finland är 49 svensk- eller tvåspråkiga. Det är kommunen som är närmast invånaren och därmed har alla möjligheter att skapa ett gott språkklimat. Nu kastar vi på Kommunförbundet bollen till er i kommunerna. 

Skribent

Emilia är utvecklingschef i Kommunförbundets svenska team.

Guide: Fungerande tvåspråkighet i kommunerna

Publikationen är ett stöd för en- och tvåspråkiga kommuner i arbetet med språklig service.

lateral-image-left