Mari Sjöström, Mari Ahonen-Walker och Irmeli Myllymäki, blogg 3.2.2023

Fram med skolungdomsarbetets potential!

I grundskolorna har man de senaste åren gjort mångsidiga satsningar på hälsofrämjande verksamhet. Tack vare det sk. engagerande arbetet i skolgemenskapen har till exempel skolcoacher och annan stödpersonal fått mera utrymme i skolorna.

I många kommuner har man dock insett att även gamla hederliga arbetsmetoder, såsom ungdomsarbete i skolorna, stärker elevernas välmående. Styrkan i skolungdomsarbetet ligger i att det utgör en mötespunkt mellan kommunens lagstadgade uppgifter inom den grundläggande utbildningen och ungdomsarbetet. Samarbetet sker naturligt när man utgår från barns och ungas välfärd. Genom samarbetet kan man också till exempel sänka tröskeln till hobbyverksamhet.

Med ungdomsarbete i skolan avses i regel ungdomsarbetarnas arbete med årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen. Även om fokuset har legat på högstadieelever, utnyttjas samarbetet mellan skolan och ungdomsarbetet även i andra årskurser. Samarbetet hjälper eleverna vid övergången från grundläggande utbildning till andra stadiet. På andra stadiet kan ungdomsarbetets roll utökas i läroanstaltens arbete för samhörighet och därigenom stärka de ungas delaktighet, välbefinnande och känsla av att höra till en gemenskap.

Samarbetet mellan undervisningsväsendet och ungdomstjänsterna sker inom kommunens basservice. Samarbetet sker på lång sikt och det är lätt att använda sig av personalens specialkunnande. Tidsbestämda utvecklingsprojekt fokuserar ofta på mer kortsiktiga åtgärder och söker efter lösningar med hjälp av nya uppgiftsbeskrivningar, som dock inte är lika tydliga i lagstiftningen. Vi har i synnerhet funderat på hur man i kommunerna bättre än tidigare kan utnyttja ungdomsarbetet som en del av skolornas verksamhet för att stärka välmåendet och gemenskapen.

Gemensamma mål som stöd i vardagen  

Målen för det kommunala ungdomsarbetet sitter bra i skolvärlden. Eller hur låter till exempel ungdomslagens mål om att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta? Målen för skolungdomsarbetet fokuserar på bland annat att stärka gruppandan och kamratrelationerna samt att stödja ungdomarnas möjligheter att påverka och delta. De här målen är också viktiga för utbildningsanordnarna när det gäller att stärka de ungas motivation och engagemang i skolgemenskapen.

Ungdomsarbetets personal har gedigen kompetens i samarbetsmetoder. De metoder som används inom skolungdomsarbetet är till exempel grupper, temalektioner och temadagar. Elevernas välbefinnande påverkas också av meningsfulla klubb-, hobby- och fritidsaktiviteter. Utöver dessa kan ungdomsarbetare delta i skolorna bland annat i genomförandet av mångvetenskapliga lärområden, i verksamheten inom den generellt inriktade elevhälsan samt i elevkårsverksamheten. 

Gemensam planering är A och O

Barns och ungas välfärd i kommunen stärks genom gemensam planering mellan olika sektorer. Dessa frågor behandlas bland annat i 

  • välfärdsplanen för barn och unga 
  • verksamheten inom de sektorsövergripande styrnings- och servicenätverken i enlighet med 9 § i ungdomslagen
  • utbildningsanordnarens elevhälsoplan.

Med god planering säkerställer man en balanserad användning av resurserna. Ungdomsarbetets uppgift är att vara närvarande i barnens och de ungas vardag. Semestertider samt kvällar och veckoslut är viktiga tidpunkter för fritidsverksamhet. Det är inte ändamålsenligt att öka antalet vuxna som är närvarande under skoldagen, om det betyder att de inte finns tillgängliga för de unga på fritiden.

Informationspaket som stöd för planering och genomförande av verksamheten

Kommunförbundet har utarbetat ett informationspaket om möjligheterna i samarbetet mellan skolungdomsarbetet och den grundläggande utbildningen. Paketet innehåller aktuell information om hur samarbetet kan genomföras och utökas. Välfungerade samarbetsformer och insikt i målsättningarna främjar barns och ungas välmående i skolan och på fritiden. Visst har väl också din kommun upptäckt potentialen i samarbetet mellan ungdomsarbetet och skolan?

Kort om skribenten

Skribenten är specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MariSjostrom

Kort om skribenten

Skribenten är sakkunnig vid Kommunförbundet.

På twitter: @AhonenWalker

 

Kort om skribenten

Skribenten är utbildningschef vid Kommunförbundet.

På Twitter: @IrmeliMyllymaki