Den kommunala ekonomin och staten

Kommunalekonomin och staten

Finland är enligt grundlagen indelat i kommuner, vilkas förvaltning ska grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning och om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas genom lag. Kommunerna har beskattningsrätt och staten finansierar en del av deras lagstadgade uppgifter genom att betala statsandelar till dem.

Närmare bestämmelser om förhållandet mellan kommunerna och staten finns i kommunallagen. Finansministeriet följer på ett allmänt plan kommunernas verksamhet och ekonomi samt ser till att den kommunala självstyrelsen beaktas vid beredningen av lagstiftning som gäller kommunerna.

Lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt viktiga och vittsyftande statliga åtgärder som gäller kommunernas verksamhet, ekonomi och förvaltning samt samordningen av statens och kommunernas ekonomi behandlas genom statens och kommunernas samrådsförfarande. I samrådsförfarandet representeras kommunerna av Kommunförbundet.

Inom ramen för statens och kommunernas samrådsförfarande bereds ett program för kommunernas ekonomi. Beredningen av programmet utgör en del av beredningen av planen för de offentliga finanserna och beredningen av budgetpropositionen.

Kommunekonomiprogrammet ska innehålla en uppskattning av hur väl finansieringen räcker för att fullgöra kommunens uppgifter. Programmet innehåller en bedömning av förändringarna i kommunernas verksamhetsmiljö och i efterfrågan på tjänster och kommunernas uppgifter samt en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling. Den kommunala ekonomin bedöms som en helhet, som en del av den offentliga ekonomin och enligt kommungrupp. Bedömningen gäller kommunernas lagstadgade och andra uppgifter samt produktiviteten i kommunernas verksamhet.

I samband med budgetpropositionen ges en bedömning av den kommunala ekonomins utveckling samt av statsbudgetens inverkan på den kommunala ekonomin. Kommunekonomiprogrammet bereds av Finansministeriet tillsammans med de ministerier som har central betydelse med tanke på kommunernas ekonomi och verksamhet. De ekonomiska prognoser och den bedömning av den kommunala ekonomins utveckling som ligger till grund för programmet utarbetas av Finansministeriet. Kommunförbundet deltar i beredningen av kommunekonomiprogrammet.

Inom ramen för statens och kommunernas samrådsförfarande behandlas frågor som gäller kommunernas verksamhet, ekonomi och förvaltning i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning (Kuthanek), som finns i anslutning till Finansministeriet. Delegationen har till uppgift att följa och bedöma den kommunala ekonomins utveckling och se till att kommunekonomiprogrammet beaktas i beredningen av lagstiftning och beslut som gäller kommunerna.

Open all

Kommunförbundets centrala mål för ramförhandlingarna

Till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer antalet ukrainare som tar sig till Finland att öka markant. Kostnaderna för detta och eventuella andra ekonomiska konsekvenser får inte drabba enskilda kommuner, utan de måste ersättas. Det måste omedelbart införas en modell där kommunerna får ersättning för inkvartering av personer som söker tillfälligt skydd och för mottagningstjänster, utan att det inrättas mottagningscentraler i kommunen.

 

Kommunernas beredskap att trygga bland annat cybersäkerheten, den kritiska infrastrukturen, såsom vatten- och energiförsörjningen, den övriga försörjningsberedskapen och befolkningsskyddet måste tryggas med gemensamma statliga och kommunala resurser.

 

Kommunerna bör i enlighet med regeringens riktlinjer kompenseras fullt ut för kostnader för hälsosäkerhet till följd av den utdragna coronapandemin. Direkta kostnader för hälsosäkerhet i anknytning till coronan är bland annat kostnader för testning, vaccinering och vård av Covid-19-patienter. Också vårdskulden beräknas ha vuxit ytterligare.

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin bör ersättas också inom undervisnings- och kulturväsendets förvaltningsområde. Dessutom behövs det riktat stöd för kollektivtrafiken, där återhämtningen från de förlorade biljettintäkterna och finanskrisen ännu kommer att ta flera år.

 

Staten bör hålla fast vid sina lagstadgade utfästelser och skyldigheter. Indexhöjningarna av statsandelarna och övriga justeringar som lagstiftningen förutsätter bör göras i enlighet med lagen.

 

Hösten 2021 uppdagades det att statsandelarna för kommunal basservice 2023 behöver korrigeras med cirka 340 miljoner euro. Detta bör beaktas i kommunernas statsandelar som en teknisk korrigering som automatiskt höjer ramnivån. Det är nödvändigt att korrigera skillnaden för att social- och hälsovårdsreformen ska vara neutral i förhållandet mellan kommunerna och staten och för att huvudprinciperna i reformen ska förverkligas också till denna del.

 

Resurserna för kommunernas grundläggande uppgifter bör tryggas. Statens andel av finansieringen för kommunernas lagstadgade basservice har minskat samtidigt som statsunderstöden till kommunerna har ökat. De ökade statsunderstöden gäller bland annat yrkes- och gymnasieutbildningen, men också till exempel integrationsverksamheten. En bestående höjning bör göras i finansieringen enligt pris per enhet för gymnasieutbildningen och i basfinansieringen för yrkesutbildningen.

Den utvidgade läroplikten framhäver ytterligare betydelsen av tillräcklig finansiering. Integrationsfrämjandet, som fått projektfinansiering, behöver nu permanent finansiering, också för nya och utvidgade uppgifter. Statsunderstöden, som beviljas genom tungrodda ansökningsförfaranden och separata beslut, medför extra administrativa kostnader för serviceverksamheten och är ineffektiva när det gäller att utveckla verksamheten på lång sikt. De minskade intäkterna från tipsmedel bör kompenseras kommunerna genom större statsandelar.

 

Kommunerna bör få kompensation för eventuella förluster till följd av beslut om ändrade skattegrunder. Denna grundläggande princip har tillämpats redan under flera regeringsperioder.

 

Den länge förberedda fastighetsskattereformen bör ros iland under denna valperiod.

 

Återhållsamhet i utgifterna skapar spelrum i ramarna. Utgiftstrycket inom den offentliga sektorn bör inte ökas genom striktare lagstiftning och fler uppgifter och skyldigheter. Inte heller bör utgiftstrycket ökas genom strängare dimensioneringar inom servicen. I utgiftsramen för 2023 skulle regeringen kunna införa tilläggsförpliktelserna stegvis, vilket också skulle underlätta den akuta bristen på arbetskraft inom olika sektorer.

 

Tillgången till kompetent personal i kommunerna håller på att bli en allt mer kritisk flaskhals. Kommunförbundet föreslår att ministerierna, kommunsektorn, arbetsmarknadsaktörerna och andra behövliga aktörer under våren inleder en beredning av åtgärder för att förbättra tillgången på arbetskraft. Det behövs åtminstone reformer av utbildningssystemet från yrkesutbildning till högskolor, smidigare arbetsrelaterad invandring och åtgärder som gör kommunsektorn mer attraktiv.

 

Även om arbetsmarknaden återhämtat sig efter coronaepidemin, måste man fortsätta arbetet med att få utbud och efterfrågan på arbetskraft att mötas. Matchningsproblemet kan underlättas till exempel genom ändringar i finansieringssystemet för yrkesutbildningen så att det gagnar främjandet av sysselsättningen.

Examensinriktad fortbildning och behörighetsutbildning för personer som redan flyttat till Finland har en viktig roll när det gäller att tillgodose behovet av arbetskraft. Kommunerna måste få tillräcklig och bestående finansiering för multiprofessionella kompetenscentrum, handlednings- och rådgivningstjänster samt tjänster för invandrare som kommer hit för att arbeta.

 

Social- och hälsovårdsreformen medför ändringskostnader också för kommunerna, till exempel i form av förvaltningskostnader och kostnader för stödtjänster och nya ICT-lösningar. Staten bör förbinda sig till att ge kommunerna full ersättning för reformkostnader som kommunerna inte själva kan påverka. 

Dessutom bör staten hålla fast vid ersättningsförfarandet enligt lagstiftningen om införande av reformen. Det gäller arrangemangen i anslutning till kommunens egendom och ekonomiska problem till följd av dem samt beredningen av befrielsen från överlåtelseskatt i anslutning till omstruktureringar i kommunernas fastigheter.

 

I fortsättningen finns det betydande samband mellan kommunerna och välfärdsområdena i fråga om såväl samarbetsbehovet i anslutning till uppgifterna som med tanke på de gemensamma offentliga finanserna. Välfärdsområdenas svängrum för kostnadseffektiva lösningar som beaktar de regionala förhållandena bör inte begränsas genom skärpta bestämmelser om uppgifterna och behörighetsvillkoren för dem.

Även för välfärdsområdena bör finansieringen av de ändringskostnader som reformen medför skötas på ett sätt som inte leder till att tjänsterna för kommunernas och välfärdsområdenas gemensamma invånare äventyras. 

 

Reformen inom arbets- och näringstjänsterna och överföringen av dem till kommunerna bör genomföras så att alla kommuner i princip har organiseringsansvaret. Samtidigt måste det säkerställas att de kostnader som kommunerna orsakas ersätts till fullt belopp och att finansieringsmodellen inte okontrollerat överför kostnadsansvaret för arbetslösheten på kommunerna.

Tillräcklig finansiering bör reserveras för finansieringsmodellen och ändringskostnaderna i anslutning till reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. I finansieringsmodellen bör beaktas faktorer som hänför sig till befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen samt förändringar i samhället, såsom migration och konjunkturväxlingar i ekonomin.

 

Man måste förbereda sig på kostnader för att utveckla stadsregionerna. Finansieringsramen för Trafik 12-planen är inte tillräcklig med tanke på effekterna. En fortsättning på MBT-avtalen och en tillräcklig statlig finansiering bör tryggas.

De allmänna principerna för en samfinansieringsmodell för trafikprojekt bör förhandlas fram mellan staten och kommunerna i MBT-stadsregionerna före nästa MBT-avtalsomgång. De statliga stöden för gång-, cykel- och kollektivtrafik bör höjas till den nivå som fastställts i färdplanen för fossilfria transporter från och med 2023.

 

Finansieringen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens som ingår i programmet för hållbar tillväxt bör också riktas till åtgärder hos kommuner och städer som stöder den planenliga förnyelsen. Åtgärderna bör omfattas av finansieringsprincipen i förhållandet mellan staten och kommunerna.

Läs alla våra mål:

Kommunförbundets mål för ramförhandlingarna 2022

Planen för de offentliga finanserna

Staten började styra de offentliga finanserna kraftigare än tidigare då planen för de offentliga finanserna infördes år 2015. Planen för de offentliga finanserna är ett av regeringens beslutsdokument. Planens finanspolitiska avsnitt täcker hela den offentliga ekonomin och innehåller delar som gäller statsfinanserna samt välfärdsområdenas och kommunernas ekonomi, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Planen omfattar dessutom en ekonomisk prognos. Regeringen utarbetar planen i början av sin regeringsperiod och justerar den årligen i samband med ramförhandlingarna.

Den del i planen för de offentliga finanserna som gäller kommunal ekonomi kallas finansieringsramen för den kommunala ekonomin. Finansieringsramen fastställer det så kallade målet för det strukturella saldot för den kommunala ekonomin, dvs. lokalförvaltningen, enligt nationalräkenskaperna* och åtgärder för att nå målet. Styrsystemet för den kommunala ekonomin kallas också makrostyrning av kommunerna.

Då planen för de offentliga finanserna har som mål att trygga hållbarheten för hela den offentliga sektorn, får regeringen inte längre till exempel nytta av att balansera statens finanser på den kommunala ekonomins bekostnad. Å andra sidan har det inte heller gått att undvika nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice efter det att planen för de offentliga finanserna infördes. Den statliga finansiering som riktats till kommunernas lagstadgade uppgifter har permanent skurits ned på många olika grunder åren 2012–2022.

Målet för det strukturella saldot i kommunekonomin binder dock inte de enskilda kommunerna. De enskilda kommunerna och samkommunerna styrs genom en skyldighet att täcka underskott i enlighet med kommunallagen. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunerna kan därmed inte längre skjuta upp täckandet av underskott till en senare tidpunkt. Om de inte täcker sina underskott inom utsatt tid blir de föremål för ett så kallat kriskommunsförfarande. Skyldigheten att täcka underskott och kriskommunsförfarandet gäller även samkommuner.

* I nationalräkenskaperna utgörs den finansiella balansen för aktörerna i kommunsektorn av skillnaden mellan sektorns totala inkomster och utgifter, det vill säga nettokreditgivning (underskott). De totala utgifterna i nationalräkenskaperna omfattar också investeringsutgifterna under året. I kommunernas bokföring åtskiljs däremot verksamhetsutgifterna och investeringarna.

Det begrepp i den kommunala bokföringen som ligger närmast begreppet nettokreditgivning är verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Det är fråga om ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp anger att utgifterna måste täckas antingen genom en minskning av likvida medel eller genom ytterligare låntagning. Ett positivt belopp anger hur stor andel av kassaflödet som blir kvar för nettoutlåning, amortering av lån och förstärkning av likvida medel.

Planen för de offentliga finanserna 2023–2026

De offentliga finanserna uppvisade underskott under de första åren av finanskrisen. Bland undersektorerna i den offentliga ekonomin ackumulerades det största underskottet hos staten. Underskottet minskade mycket långsamt på 2010-talet och samtidigt minskade socialskyddsfondernas överskott. År 2020 försämrade coronapandemin kraftigt de offentliga finanserna och situationen ser inte ut att korrigeras under prognosåren trots den snabba återhämtningen från pandemin. Kriget i Ukraina återspeglas också i Finlands offentliga finanser i form av avtagande ekonomisk aktivitet och på grund av beredskaps- och stödåtgärderna.

Den offentliga ekonomin har försämrats utöver av coronapandemin och Rysslands anfallskrig också av de omfattande utvidgningar av uppgifterna inom den offentliga ekonomin och de utvecklingsprogram som inleddes utifrån Sanna Marins regeringsprogram. De viktigaste beslut som utökar de permanenta skyldigheterna för den offentliga sektorn har varit förlängningen av läroplikten, höjningen av vårdardimensioneringen till 0,7 och införandet av vårdgarantin. På längre sikt påverkar alla åtgärder under regeringsperioden det strukturella saldot i de offentliga finanserna positivt till ett sammanlagt belopp på åtminstone cirka 2,5 miljarder euro.

Utgifterna och inkomsterna i den offentliga ekonomin befinner sig i en strukturell obalans, vilket också syns i form av ökad skuldsättning. Enligt planen för de offentliga finanserna håller den offentliga skuldkvoten på att bli högre än före coronaepidemin.

Utöver den ramöverskridning på 500 miljoner euro (år 2023) som överenskommits vid ramförhandlingarna år 2021 innehåller planen för de offentliga finanserna 2023–2026 en ny undantagsklausul. Orsaken till detta är Rysslands attack mot Ukraina: de omedelbara och nödvändiga utgiftsökningarna ersätts som utgifter utanför ramen för

  • försvaret
  • gränssäkerheten
  • cybersäkerheten
  • biståndet till Ukraina
  • bistånd till ukrainare som flyr från kriget
  • de direkta konsekvenserna för statens verksamhet av sanktionerna i anslutning till kriget
  • tidsbundna åtgärder som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen, i synnerhet investeringar som samtidigt ökar den inhemska energiproduktionen och stöder utnyttjandet av teknik som ersätter fossil energi

På grund av undantagsklausulen höjs ramen för valperioden med 1 998 miljoner euro år 2023. De anslag som omfattas av undantagsklausulen uppgår år 2024 till cirka 1,3 miljarder euro. År 2025 beräknas överskridningen uppgå till en miljard och år 2026 till 0,8 miljarder euro.

Läs mer:

Planen för de offentliga finanserna 2023–2026

Kommunekonomiprogrammet

Vid sidan av planen för de offentliga finanserna bereds också ett kommunekonomiprogram, som fördjupar planen i fråga om beslut som gäller den kommunala ekonomin. Utöver målen för det strukturella saldot och åtgärderna i den kommunala ekonomin utvärderar kommunekonomiprogrammet situationen för den kommunala ekonomin, utvecklingsprognosen och kommunernas möjligheter att tillhandahålla basservice med åtgärder enligt finansieringsramen för den kommunala ekonomin. Kommunernas utvecklingsprognos presenteras i kommunekonomiprogrammet med begrepp som används i kommunernas bokföring.

Enligt den nya kommunallagen ska programmet för kommunernas ekonomi också innehålla en bedömning av hur finansieringsprincipen uppfylls nationellt och per kommungrupp. Enligt finansieringsprincipen ska lokalförvaltningen ha tillräckliga resurser i förhållande till de uppgifter som ålagts den. Bedömningen av om finansieringsprincipen uppfylls kräver enligt grundlagsutskottet inte bara ekonomisk information om kommunernas uppgiftshelheter utan också information om de ekonomiska konsekvenserna av enskilda uppgifter och hur de påverkar olika kommuner.

Kommunekonomiprogrammet behandlas i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning, där Kommunförbundets ledning har en bred representation. Programmet bereds av ett sekretariat bestående av representanter för ministerierna och Finlands Kommunförbund. I sekretariatet deltar som ordinarie ledamöter chefekonom Minna Punakallio och specialsakkunnig Olli Riikonen från Kommunförbundet.

Kommunekonomiprogrammet fördjupar planen för de offentliga finanserna

  • Det ekonomiska läget i kommunerna
  • Regeringens riktlinjer för den kommunala ekonomin i planen för de offentliga finanserna
  • Ministeriespecifika statliga åtgärder och deras konsekvenser för kommunerna
  • Prognos över den kommunala ekonomins utveckling på medellång sikt i form av en kalkyl över utgiftstrycket
  • Hur finansieringsprincipen uppfylls för kommuner av olika storleksklass (verksamhetens och investeringarnas kassaflöde)

Kommunekonomiprogrammet 2023–2026

Det kommunekonomiprogram som beretts våren 2022 beskriver läget inom den kommunala ekonomin år 2021, regeringens kommunbeslut under återstoden av Sanna Marins regeringsperiod samt en kalkyl över utgiftstrycket i den kommunala ekonomin för de kommande åren.

Genast i början av ramperioden infaller den genom tiderna största omorganiseringen av pengar, personal, egendom och avtal inom den offentliga sektorn, då organiseringsansvaret för social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena. Reformen minskar både inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin från år 2023.

Utöver driftsekonomin ändrar social- och hälsovårdsreformen också kommunernas finansieringsanalys och ökar kommunernas relativa skuldsättning kraftigt. Reformen påverkar även framtidsutsikterna i kommunernas ekonomi på många olika sätt. Reformen av arbets- och näringstjänsterna har inte ännu beaktats i riktlinjerna eller prognosen i planen för de offentliga finanserna.

Statens coronastöd till kommunerna, de exceptionellt stora finansiella intäkterna i kommunerna samt den snabba ökningen av skatteintäkterna har dock stärkt den kommunala ekonomin 2020–2021. Även utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin 2022–2026 har förbättrats jämfört med tidigare prognoser.

Trots detta uppvisar den kommunala ekonomin ett lindrigt strukturellt underskott på medellång sikt, dvs. inkomsterna räcker inte till för att finansiera alla utgifter och investeringar i driftsekonomin. Det är dock bara en liten skara kommuner som drabbats av en akut ekonomisk kris. Enligt kalkylerna över utgiftstrycket kommer kommuner med mindre än 2 000 invånare att ha det svårast. Sammantaget kommer den kommunala ekonomin att uppnå regeringens mål för det strukturella saldot år 2023 (nettokreditgivning -0,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten).

Läget inom den offentliga ekonomin är dock förenat med exceptionellt många risker för nedgång. De kan försämra inkomstutvecklingen inom den offentliga sektorn eller öka kostnaderna för reformerna under ramperioden mer än väntat. Utöver coronapandemin samt strejk- och säkerhetshoten har kommunernas verksamhet redan länge påverkats av befolkningens stigande ålder och det ökande servicebehovet, flyttningen inom landet samt den allt större bristen på arbetskraft.

Statens riktlinjer för kommunerna är nästan neutrala men inbegriper en ny nedskärning i statsandelarna

Sanna Marins regering har som mål att på nationell nivå hålla den kommunala ekonomin neutral i förhållande till statens beslutsbaserade åtgärder. Kommunerna ska få full kompensation för åtgärder som minskar, ökar eller utvidgar kommunernas uppgifter och skyldigheter. Dessutom kompenserar regeringen kommunerna för de förlorade skatteintäkter som ändringarna i skattegrunderna medför för kommunerna.

Staten har förbundit sig att också ersätta kommunerna för tilläggskostnaderna för både coronapandemin och tjänsterna för personer som flyr från kriget i Ukraina.

Sammantaget medför statens åtgärder att konsekvenserna för den kommunala ekonomin är nästan neutrala. I förhållande till tidigare år innehåller den färska planen för de offentliga finanserna 2023–2026 få riktlinjer som gäller kommunerna.

Som en del av helheten med inbesparingar på 370 miljoner euro som regeringen kom överens om redan vid ramförhandlingarna 2021 görs dock år 2023 en ny nedskärning på 43 miljoner euro till statsandelen för kommunal basservice. Från år 2024 minskar statsandelen för lagstadgad basservice permanent med 33 miljoner euro.

Å andra sidan ökar statsandelarna med cirka 344 miljoner euro på grund av den nivåkorrigering som hänför sig till överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen. En ny riktlinje handlar också om utjämningen av finansieringsbasen för yrkesutbildningen. Den innebär att uppskattningsvis cirka 37 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin. Utgifterna för allmännyttiga verksamheter som finansieras med intäkter från penningspel överförs till statens budgetfinansiering.

Delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning (Kuthanek)

Vid förhandlingsförfarandet mellan staten och kommunerna behandlar man lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt betydelsefulla och omfattande frågor som gäller kommunal förvaltning och ekonomi. Förfarandet har fastställts genom förordning (596/2015).

Förhandlingsförfarandet mellan staten och kommunerna tillämpas i samband med kommunekonomiprogrammet och behandlingen av frågor som gäller kommunerna vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning.

Vid finansministeriet finns ett samarbets- och förhandlingsorgan för statsförvaltningen och Finlands Kommunförbund. Organet går under namnet delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning (Kuthanek). I delegationen ingår även representanter för undervisnings- och kulturministeriet samt social och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund.

Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning har till uppgift att behandla:

  • utvecklingsplaner och lagstiftningsprojekt som gäller kommunernas ekonomi och förvaltning medan planerna och projekten utarbetas
  • statens budgetförslag till de delar det gäller den kommunala ekonomin
  • regeringspropositioner som gäller kommunernas ekonomi och förvaltning innan propositionerna behandlas i statsrådet
  • kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
  • andra viktiga ärenden som gäller kommunernas ekonomi och förvaltning.

Delegationen har en ekonomisektion och en utvärderingssektion som bereder ärenden. Ekonomisektionen bereder utvecklingsprognosen för kommunekonomin, och utvärderingssektionen samordnar och förenhetligar utvärderingen av den basservice som kommunerna ordnar. Utvärderingssektionen bereder en utvärderingsplan för basservicen som omfattar regeringsperioden, och den kompletteras årligen.

Delegationens sammanställning undet tiden 15.1.2021-14.1.2024:

Finansminiteriet:

kommunminister Sirpa Paatero 
(understatssekreterare Päivi Nerg)

avdelningchef Jani Pitkäniemi 
(regeringsråd Minna-Marja Jokinen) 

andelningschef, budgetchef Annika Klimenko
(budgetråd Tanja Rantanen)

konsultativ tjänsteman Niina Huotari 
(budgetchef Tero Tyni) 

Social- och hälsovårdsministeriet: 

avdelningschef Kari Hakari 
(avdelningschef Satu Koskela) 

Undervisnings- ja kulturministeriet: 

avdelningschef Eeva-Riitta Pirhonen 
(konsultativ tjänsteman Timo Ertola) 

Finlands Kommunförbund: 

verkställande direktör Minna Karhunen 
(direktör för lagärenden Juha Myllymäki) 

vice verkställande direktör Timo Reina 
(direktör Jarkko Huovinen) 

vice verkställande direktör Hanna Tainio
(direktör Sari Raassina)

direktör Terhi Päivärinta
(sakkunnig Päivi Väisänen-Haapanen)

direktör Sanna Lehtonen
(direktör Miira Riipinen)

chefekonom Minna Punakallio
(direktör Tommi Karttaavi)              

Läs mer:

Bilaga:

På finska: Kuntaliiton näkemykset Julkisen talouden suunnitelman (JTS) valmisteluun 2022-2025
Muistio 16.2.2021 Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunnalle

På finska: Kuntaliiton näkemykset Julkisen talouden suunnitelman valmisteluun
Muistio 12.2.2020 Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunnalle

På finska: Kuntaliiton näkemykset hallitusohjelmasta ja valtion vuoden 2020 talousarvioesityksen ja julkisen talouden suunnitelman valmistelusta
Kuntaliiton muistio 13.6.2019 Kuntalouden ja -hallinnon neuvottelukunnalle

Publikationer om den kommunala ekonomin och statens kommunpolitik

Kommunförbundet har sedan 2009 i februari varje år gett ut en publikation som gäller beredningen av ramarna för kommunpolitiken. Publikationerna har ibland fokuserat på läget inom den kommunala ekonomin och anpassningsåtgärder som stärker den. Andra år har de behandlat flera andra aktuella teman, såsom kommunreformen, kommunernas kapitalanskaffning och hållbarhetsunderskottet.

Kommunekonomin i de stora reformerna - vad bör kommunerna veta inför förändringarna? (2022)

Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena från början av år 2023. År 2024 överförs ansvaret för arbetskrafts- och näringstjänsterna från staten till kommunerna.

De kommande förändringarna hör till de största i kommunernas historia, och det är svårt att noggrant bedöma deras konsekvenser för kommunerna och den kommunala ekonomin. Trots att rollerna byts är kommuninvånarna fortsättningsvis desamma, och kommunerna finns fortsättningsvis till för kommuninvånarna.

En förutsättning för att man ska lyckas skapa fungerande kontaktytor är att samarbetet mellan staten, kommunerna, välfärdsområdena och de övriga aktörerna löper smidigt.

Målet med den här publikationen är att skapa en helhetsbild och erbjuda ett omfattande infopaket om de kommande ändringarna. Framför allt är syftet att erbjuda kommunerna stöd när de förbereder sig för sin nya roll som livskrafts- och bildningskommuner.

Ladda kostnadsfri publikation här.

Kommunens ekonomi i balans – men hur? (2020)

Den kommunala ekonomin är nu i sin helhet svag och stora utmaningar väntar bakom hörnet. Skillnaderna mellan kommunerna är ändå stora. Att stirra på medeltal hjälper inte den enskilda kommunen framåt, utan det krävas en noggrannare analys. Man måste titta närmare på vad som ligger bakom siffrorna. Det behövs en mer omfattande helhetsbedömning och kunskap om såväl nuläget som de framtida utmaningarna.

Publikationen Kommunens ekonomi i balans – men hur? gör en djupdykning i dessa bedömningar. Publikationen syftar till att föra fram tankar om metoder och modeller som kommunen kan använda för att balansera sin ekonomi. I publikationen presenteras bland annat ett särskilt redskap som Kommunförbundet erbjuder, ett kommunalekonomiskt konditionstest. Testet mäter den kommunala ekonomins kondition i dagsläget och ställer den i relation till prognoserna. Med hjälp av testet kan kommunen bedöma hållbarheten i sin ekonomi och utveckla sin prognostisering. Publikationen är i första hand avsedd för kommunernas förtroendevalda, övriga beslutsfattare och ekonomiska experter.

Ladda kostnadsfri publikation här.

Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin (2019)

I kommunsektorn är livskraft ett relativt nytt och mångfasetterat begrepp. Ett centralt element är en effektiv och fungerande närings- och servicestruktur som lockar och engagerar företag, organisationer och människor i olika åldrar.

Livskraften är ofta kopplad till ett område större än kommunen och till hela Finlands förmåga att växa och uppnå framgång. Kommunens uppgift att utöka sin egen och regionens livskraft innebär många utmaningar. Vissa faktorer har en enskild kommun nästan inga möjligheter att påverka. En enskild kommun kan till exempel inte bidra till att främja exportindustrin när den globala efterfrågan är svag.

Det finns ändå många faktorer som de kommunala och regionala aktörerna kan påverka. Hit hör till exempel att skapa en lockande verksamhets- och investeringsmiljö samt en innovativ och utvecklingsinriktad kommunorganisation.

Om landskaps- och vårdreformen går igenom blir kommunernas ekonomiska spelrum mindre och den relativa skuldsättningen ökar. Det minskar kommunernas möjligheter att finansiera de investeringar som behövs för grundläggande reparationer och tillväxt – investeringar som är nödvändiga också för livskraften. Å andra sidan kan man anta att kommunekonomin i viss utsträckning blir mer förutsägbar när social- och hälsovårdskostnaderna överförs till landskapen.

Kommunernas skatteinkomstunderlag, statsandelssystemet, finansieringsriskerna samt helhetens funktionsduglighet och kontrollen över den kommer i vilket fall som helst att ligga på följande regerings bord, men också kommunerna kommer att få ta ställning till dessa frågor i sina livskraftsdiskussioner.

I samband med Kommunförbundets ekonomi- och finansieringsforum 13.2.2019 har förbundet gett ut publikationen Elinvoima, kasvu ja työllisyys kuntatalouden haasteina (Livskraft, tillväxt och sysselsättning som utmaningar för den kommunala ekonomin). Publikationen behandlar delfaktorer i livskraften, särskilt ur kommunalekonomiskt perspektiv, och syftar till att föra fram tankar om de möjligheter och utmaningar som är förknippade med livskraft. Publikationen är i första hand avsedd för kommunernas förtroendevalda, övriga beslutsfattare och ekonomiska experter. 

Ladda kostnadsfri publikation här.

Kommunekonomin mot 2020-talet (2018)

Den kommunala ekonomin står inför stora förändringar då vård- och landskapsreformen träder i kraft. Reformen innebär en omvälvning i den offentliga förvaltningen med genomgripande förändringar i uppgifterna, styrningen och ekonomin.

I och med reformen krymper kommunernas inkomstbas, men samtidigt minskar utgifterna. Spelrummet i den kommunala ekonomin blir mindre och den relativa skuldsättningen ökar, vilket minskar kommunernas möjligheter att finansiera de investeringar som behövs för grundläggande reparationer och tillväxt. Å andra sidan kan man anta att kommunekonomin i viss utsträckning blir mer förutsägbar när social- och hälsovårdskostnaderna överförs till landskapen.

I det här skedet kan ingen med säkerhet säga vilka alla konsekvenser reformen får för kommunernas ekonomi, då inte ens lagarna om reformen har godkänts. Kommunernas skatteinkomstunderlag, statsandelssystemet, finansieringsriskerna samt helhetens funktionsduglighet och kontrollen över den kommer i vilket fall som helst att ligga på följande regerings bord. Helt uppenbart kommer övergången till det nya systemet att bli en stor utmaning. 

De utredningar som gjorts om kommunernas och landskapens ekonomi har hittills främst gällt övergångsperioden, medan tiden därefter fått mindre uppmärksamhet. Publikationen Kommunekonomin mot 2020-talet  -publikation fyller ut detta hål och är ett försök att väcka diskussion om vilka utmaningar vi står inför de närmaste åren och hur problemen skulle kunna lösas. 

Syftet med publikationen är att presentera utsikter, smärtpunkter och utmaningar samt ge ett underlag för agendan under nästa valperiod. Publikationen är i första hand avsedd för kommunernas förtroendevalda, övriga beslutsfattare och ekonomiska experter.

Ladda kostnadsfri publikation här.

Den nya kommunens ekonomi år 2019 - Vård- och landskapsreformens verkningar (2017)

Kommunförbundet har sedan 2009 offentliggjort egna förslag inför beredningen av ramarna för statsfinanserna och den kommande kommunpolitiken. Förslagen har varje år sammanställts till en publikation som getts ut i februari. Efter finanskrisen har publikationerna främst fokuserat på läget inom den kommunala ekonomin och hur den ska kunna förbättras.

​Publikationerna, som gått under namnet anpassningsprogram, har också behandlat flera andra aktuella teman, såsom kommunreformen, kommunernas kapitalanskaffning eller hållbarhetsunderskottet. År 2016 behandlade översikten det nya styrsystemet för de offentliga finanserna. I styrsystemet ingår ett kommunekonomiprogram, som förbättrar kontrollen över de offentliga finanserna som helhet. För den kommunala ekonomin sätts det upp ett mål för det strukturella saldot (den finansiella ställningen) under regeringsperioden.  

Den nya regeringen inledde sitt arbete i juni 2015. I regeringsprogrammet skrevs det in att vård- och landskapsreformen ska genomföras. Reformen kommer att ändra kommunernas uppgifter och ekonomi i grunden.

Beredningsarbetet har varit omfattande och utmanande – lagutkasten har uppskattats innehålla uppemot 2 000 sidor text.

Efter remissbehandlingarna har också de faktorer som påverkar kommunernas ekonomi klarnat såpass mycket att beräkningar för de kommande landskapen och även enskilda kommuner har kunnat göras och uppdateras.

Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet betjänar medlemskommunerna genom att tillhandahålla ett eget kalkyleringsredskap, Ekonominyckeln, som utvisar konsekvenserna för de enskilda kommunerna. Bekanta dig med Ekonominyckeln här.

Syftet med denna publikation, Den nya kommunens ekonomi år 2019 – Vård- och landskapsreformens verkningar, är att utgående från de senaste tillgängliga beredningsuppgifterna beskriva de nya kommunernas ekonomi på ett allmänt plan. Publikationen är i första hand avsedd för förtroendevalda och andra som är intresserade av reformen. Den kan framför allt användas som underlag för bedömning av konsekvenserna för kommunernas ekonomi. 

Ladda kostnadsfri publikation här.

Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin (2016)

Publikationen Nytt styrsystem för de offentliga finanserna – från balans till överskott i den kommunala ekonomin är en fortsättning på Kommunförbundets praxis att inför ramförhandlingarna sammanställa förbundets synpunkter på de kommande årens kommunpolitik.

Det nya styrsystemet för de offentliga finanserna, som infördes i början av 2015, och kommunernas makrostyrning har dock inverkat på förhållandet mellan staten och kommunerna och innehållet i kommunpolitiken. Därför har Kommunförbundet nu förnyat sina publikationer.
 
Inför regeringsperiodens första ramförhandlingar vill Kommunförbundet särskilt för kommunfältet vad det nya styrsystemet för de offentliga finanserna betyder och vad målet för det strukturella saldot (den finansiella ställningen) innebär för enskilda kommuner. Den nya kommunallagens krav på balansering av kommunens ekonomi behandlas också. Den förestående social- och hälsovårdsreformens och regionförvaltningsreformens konsekvenser för kommunernas ekonomi har däremot inte kunnat beaktas i publikationen. 

Det nya styrsystemet för de offentliga finanserna syftar till att stärka den kommunala ekonomin och bromsa skuldsättningen. Det förutsätter att kommunerna utökar sin interna finansiering för investeringar. Kommunerna kan själva bidra till detta genom prioriteringar och effektivisering av sina verksamheter. Varje kommun bör eftersträva ekonomiskt överskott och kontroll över skuldsättningen med beaktande av kommunens egen situation och framtidsutsikter. Avgörande faktorer är också hur förhållandet mellan staten och kommunerna kommer att utvecklas och givetvis den ekonomiska utvecklingen i sin helhet.    

Ladda kostnadsfri publikation här.

Äldre publikationer

Räddningsprogram för den kommunala servicen I, 2009

Räddningsprogram för den kommunala servicen II, 2010

Den offentliga ekonomins hållbarhet och finansieringsunderskottet i den kommunala ekonomin, 2011

Stabilisering av den kommunala ekonomin, 2012

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014–2017, 2013

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014–2018, 2014

Förutsättningar för att rädda den kommunala ekonomin 2015–2019, 2015

Bilder och figurer

Årsklocka för den kommunala ekonomin

Årsklocka för den kommunala ekonomin

Antalet sysselsatta inom kommunsektorn

Arbetstimmar i kommunsektorn

Offentliga konsumtionsutgifter per uppgift år 2020

Kommunsektorn står för 11% av samhällsekonomins mervärde och en femtedel av alla sysselsatta

tags